Vart bodde man på jägarstenåldern

Stenåldern existerar den period inom människans bakgrund såsom inleds tillsammans för att man börjar tillverka verktyg. Stenåldern existerar även den inledande tidsepoken i enlighet med Thomsenstreperiodsystem på grund av Gamla världensförhistoriska tidsperiod.

Namnet kommer från för att dem flesta från periodens skärande verktyg existerar från berg. Människan använde sig förstås även från andra ämne, såsom mot modell virke, växtfibrer, skinn samt ben. Dessa existerar dock relativt förgängliga samt finns sällan bevarade ifrån den tiden.

Stenåldern delas vanligen in inom tre alternativt fyra delar:

Ibland beräknar man även tillsammans med ett "kopparstenålder" innan bronsåldern slutligen tar vid:

En enklare uppdelning existerar jägarstenåldern (äldre stenåldern) på grund av tiden då människan levde från jaktverksamhet samt fiske, samt bondestenåldern (yngre stenåldern) på grund av tiden då jordbruket blev människans huvudinriktning.

till Skandinaviens sektion sammanträffar detta dock tillsammans uppdelningen mesolitikum kontra neolitikum, eftersom var nästan ej finns några paleolitiska lämningar, dvs ingen äldre stenåldern. detta beror vid istidernas effekt vid landskap.

Vissa anser även för att efter paleolitikum följer (beroende vid vilken område detta gäller samt hur utvecklingen ser ut):

• Neolitikum (yngre stenåldern, bondestenåldern) följer direkt vid paleolitikum inom Västasien, var man uppfinner jordbruket cirka 10000 f.Kr.
• Mesolitikum (mellanstenåldern) följer paleolitikum inom norra Europa, samt innebär ett modifierad livsstil jämfört tillsammans med den tidigare istiden, dock ej därför för att man börjar tillsammans med jordbruk.
• Epipaleolitikum (grekiska "epi" betyder "på") följer paleolitikum inom trakter var man varken börjar tillsammans med jordbruk alternativt upplever förändrade livsvillkor inom samt tillsammans istidens slut.

  Dit hör stora delar från Afrika.

Paleolitikum

[redigera | redigera wikitext]

Paleolitikum betyder "äldre stenåldern" samt existerar den inledande perioden inom människans saga. Stenåldern börjar då den moderna människans förfäder (de sålunda kallade hominiderna) börjar tillverka stenverktyg. Detta skedde till ca 2 300 000 kalenderår sedan samt dem äldsta kända spåren kommer ifrån Olduvaiklyftan inom Östafrika.

Denna stenteknologi kallas Oldowan efter platsen var dem inledande spåren påträffats.

Det existerar ej klarlagt detaljerad vilken art från förmänniskor likt tillverkade dem inledande stenverktygen. Homo habilis, den inledande arten inom vårt eget släkte Homo, existerar ett kraftfull kandidat, dock detta är kapabel ej uteslutas för att även australopitheciner kunde utföra enkla stenverktyg.

Den maximalt kända australopithecinen existerar "Lucy", likt dock levde långt tidigare. Lucy existerar en fynd från enstaka individ från arten Australopithecus afarensis såsom hittats nära utgrävningar inom Hadar inom fjärran inom Etiopien.

Jägarstenåldern är den långa perioden då människan jagade, samlade och fiskade

Den inledande människan liksom kom mot Europa fanns från arten Homo erectus samt förde tillsammans med sig ett stenålderskultur ifrån Afrika. Denna tradition brukar benämnas acheuléenkulturen samt redskapen existerar från identisk typ liksom dem liksom påträffas nära olduvai. Homo erectus uppkommer inom Afrika någon gång mellan 1 600 000 samt 1 000 000 tid sedan.

vid Java äger fynd gjorts liksom existerar ca 900 000 kalenderår gamla. nära Ban Mae Tha inom Thailand besitter man påträffat fynd såsom existerar ca 700 000 tid gamla samt detta finns även gamla fynd ifrån Zhoukoudian inom Kina vilket existerar mellan 460 000 samt 230 000 år.^[1]

Även den senare neandertalmänniskan levde inom enstaka relativt välutvecklad stenålderskultur, denna traditioner kallas Moustérienkulturen efter ett fyndort inom södra land i västeuropa, Le Moustier.

Neanderthalarna uppkommer inom Europa på grund av ca 400 000 kalenderår sedan.^[2] Element ifrån moustérienkulturen delas tillsammans med den moderna människan (Homo sapiens). Detta gäller framför allt den sålunda kallade levalloistekniken likt nyttjas både från neanderthalmänniskor samt den moderna människan.

Dock finns ett hel sektion viktiga skillnader mellan neanderthalmänniskans moustérienkultur samt den moderna människans aurignacienkultur. Bland annat nyttjar neanderthalarna enstaka skivteknik medan Homo sapiens äger ett fullt utvecklad spånteknologi nära denna tid.^[3] dem inledande människorna från arten Homo sapiens kallas ofta Cro magnonmänniskor efter ett fyndort inom Dordogne inom land i västeuropa.

Man tror för att Cro Magnonmänniskan plats den inledande liksom tillverkade riktiga, sydda textilier. Cro Magnon kom mot Europa på grund av ca 40 000 tid sedan.^[4]

Mesolitikum

[redigera | redigera wikitext]

Det samhälle likt uppkom efter paleolitikum benämns "mesolitikum" vilket betyder "mellanstenåldern". vid platser var detta ej funnits någon inlandsis (till modell inom Afrika) talar man ofta inom stället ifall epipaleolitikum.

inom Afrika besitter även dem stora däggdjuren levat kvar således för att detta ej plats enstaka sådan omställning. inom landet äger denna period ofta kallats "äldre stenåldern", eftersom detta ej bodde människor denna plats beneath istiden.

Under den senaste istiden (Weichselnedisningen) livnärde man sig framför allt vid för att jaga dem stora tundralevande däggdjuren: mammut, jättehjort samt ullhårig noshörning.

då isen sedan drog sig åter började dem stora tundralevande däggdjuren dö ut, både vid bas från för att människan jagat dem inom massiv utsträckning, samt vid bas från dem stora klimatförändringarna. då dem stora djuren liksom man tidigare jagat försvann, inträdde troligtvis enstaka kris inom detta paleolitiska samhället samt man blev tvungna för att lägga angående sin livsstil.

Istället börjar man beneath mesolitikum jaga småvilt samt bevingat djur. Denna förändrade livsstrategi medförde även för att dem materiella föremålen fick lov för att förändras, samt enstaka rad nya innovationer inträder inom redskapsinventariet. mot modell fick dem sålunda kallade mikroliterna stort genomslag beneath mesolitikum.^[5]

Neolitikum

[redigera | redigera wikitext]

Neolitikum betyder den yngre stenåldern, samt inleds inom samt tillsammans med jordbrukets uppkomst inom region, inom Levanten på grund av cirka 10 000 kalenderår sedan.^[6] Den äldsta kända staden inom världen, Jeriko beräknas äga grundats beneath denna period.

Den tradition liksom befolkade Jeriko existerar känd likt natufienkulturen.^[6]

Jordbruket spred sig därefter successivt ovan jorden. från denna anledning kallas neolitikum ofta till bondestenåldern. Etableringen inom Europa förmå delas upp inom en flertal fristående faser tillsammans ett ryckvis spridning. ett från dem maximalt grundlig skedde runt 5500 f.Kr.

Bondestenåldern är den period då människor började odla säd och ha husdjur

då stora delar från Centraleuropa anammades från den bandkeramiska kulturen. inom landet samt övriga delar från södra Skandinavien börjar neolitikum samtidigt ca 4000 f.Kr. vilket även existerar samtidigt tillsammans etableringen från jordbruk samt boskapsskötsel vid dem brittiska öarna. inom Sydamerika uppkom jordbruket (och inom viss mån även metallhantering) oberoende från utvecklingen inom Asien samt Europa.

Förutom jordbrukets insättning innebär även den neolitiska revolutionen för att man börjar tillsammans med för att hålla vilt inom fångenskap. på grund av södra Europa fanns spannmålsodlingen ofta detta viktigaste, dock inom norra Europa plats odlingen marginell samt boskapsskötseln detta viktigaste. Redan tidigare ägde dock hunden domesticerats.

Ofta associeras även neolitikum tillsammans med uppkomsten från föremål gjorda av lera och brända i en ugn, detta existerar dock ej helt precis. Den allra första keramiken uppkom inom den därför kallade Jōmonkulturen inom Japan, liksom åtminstone inledningsvis plats enstaka mesolitisk traditioner. föremål gjorda av lera och brända i en ugn användes därtill vid olika platser innan jordbruket nådde dit, sålunda mot modell inom den kamkeramiska kulturen inom land i norden samt stora delar från norra Eurasien, var begreppet subneolitikum används, dock även inom den mesolitiska Erteböllekulturen inom land samt Skåne.

Båda dessa kulturer ägde dock ett nära förbindelse tillsammans med jordbrukande kulturer från vilket ställe nyheterna sannolikt kom.

En många känd fornlämning ifrån neolitikum existerar Stonehenge, såsom utvecklades stegvis beneath bondestenåldern dock var stenkretsen fick sitt nuvarande utseende ursprunglig beneath äldre bronsåldern.

Kalkolitikum

[redigera | redigera wikitext]

I vissa områden beräknar man även tillsammans enstaka kopparstenålder, alternativt kalkolitikum, mellan stenåldern samt bronsåldern.

beneath denna period tas dem inledande stegen emot enstaka egentlig metallhantering, tillsammans personlig tillverkning från en flertal olika föremålstyper samt eventuell export. maximalt avgörande plats kalkolitikum inom sydöstra Europa, var den börjar nära tiden före 4000 f.Kr., dock delvis även inom västra Europa beneath några sekler ifrån samt tillsammans för att Klockbägarkulturen etablerades runt 2800 f.Kr.

samt innan bronsåldern började. Däremot kunna ej tidsperioden beläggas inom nordöstlig Europa alternativt Skandinavien.

Den sålunda kallade ismannen, Ötzi, härstammar ifrån denna tidsperiod. Ötzi gav oss chansen för att analysera Europas stenåldersmänniskors villkor, eftersom mannen dog samt begravdes beneath ett glaciär, till för att inledningsvis vid 1990-talet åter tina fram samt återupptäckas.

Mannens utrustning samt lekamen existerar utomordentligt välbevarade, ifrån löv- samt halmstoppningen inom skorna mot tatueringarna vid kroppen. Tillsammans tillsammans med fynden från samtida bebyggelse inom något som ligger nära eller är i närheten trakter (italienska samt österrikiskaTyrolen) ger dessa ett många god foto från stenåldern inom Europa.

Stenåldern slutar

[redigera | redigera wikitext]

Stenåldern slutade inom samt tillsammans med för att bronsåldern började.

Barnet omfamnas av en man, som dött i 60-årsåldern och liksom den lilla begravts liggande med benen uppdragna under sig

Metallhantverket utvecklades ur detta enkla kopparhantverket vilket förekom redan beneath slutet vid stenåldern

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Ålder	Period	Verktyg	Ekonomi	Boplatser	Samhälle	Religion
Stenåldern	Paleolitikum	Redskap likt handyxor, skrapor, spjut, harpuner samt nålar används	Jägare-samlare	Mobil livsstil – grottor till rituellt bruk, dock boende inom hyddor, tält, ibland nära floder samt sjöar	Mindre grupper tillsammans jägare samt samlare (gissningsvis 25–200 människor)	De inledande bevisen på grund av tro vid en liv efter detta kommer ifrån mellanpaleolitikum alternativt senpaleolitikum, vilket visar sig inom begravningsritualer samt förfäderskult. Präster samt tjänare nära helgedomar uppkommer beneath förhistorien.
	Mesolitikum	Redskap såsom mikroliter, pilbågar samt pilar, fiskeredskap, båtar			Stammar samt grupp
	Neolitikum	Redskap likt yxor, mejslar, hackor, plogar, skäror, föremål gjorda av lera och brända i en ugn samt dolkar	Den neolitiska revolutionen – passage mot jordbruk tillsammans med odling samt boskap. Inslag från jaktverksamhet, data, samt fiske samt domesticering från varelse.	Bondgårdar	Stamsamhällen samt uppkomst från hövdingadömen inom enstaka sektion neolitiska samhällen, senast mot slutet från perioden, dock kanske långt tidigare

Föremål

[redigera | redigera wikitext]

Under stenåldern tillverkades stenverktygen huvudsakligen från kryptokristallina bergarter likt flinta alternativt från mikrokristallina bergarter likt kvarts samt kvartsit, dock även från täta vulkaniska bergarter såsom mot modell diabas.

Även vulkaniskt kopp, obsidian användes var detta förekom.^[7]

Den inledande stenteknologin benämns ofta Oldowan efter ett fyndort inom Afrika, var många enkla stenredskap, handyxor, besitter upphittats. dem tillverkades ifrån start genom för att ett alternativt en fåtal avslag slogs försvunnen ifrån ett kärna därför för att ett begränsad egg formades.

Ursprungligen kämpa endast avslag ifrån den enstaka sidan från kärnan (så kallad unifacial teknik). Ganska snart började dock förmänniskorna för att slå avslag ifrån kärnans bägge sidor (bifacial teknik) samt eggen blev successivt allt längre tills den nådde runt kärnans all omkrets. Handyxan användes troligen mot flera olika saker, allt ifrån för att stycka vilt mot för att gräva upp rotknölar.^[1] Efterhand började man nyttja även avslagen, mot modell såsom knivar, skrapor samt pilspetsar.

Den inledande avslagsteknologin kallas levalloisteknik.^[3] Därefter utvecklades även ett spånteknologi.

Spånen blev allt mindre samt dem således kallade mikrospånen uppkom beneath mesolitikum. från mikrospånen tillverkas mikroliter, små vassa objekt såsom förmå kopplas eller fixeras in inom ben- samt hornföremål på grund av för att tillsammans producera långa eggar, sårvidgare, mothak samt spetsar inom kompositverktyg.

Detta gjorde för att råmaterialet kunde utnyttjas maximalt.^[8]

Sedermera gick människorna åter mot den bifaciala tekniken till för att framställa yxor, dolkar, skäror samt pilspetsar.

Flintdolkarna började allt mer efterlikna dem bronsföremål likt successivt blev vanligare samt vanligare, dock liksom ännu plats långt ifrån allmän egendom.

då tekniken nådde sin fulländning beneath slutet vid neolitikum, framställdes många komplexa objekt vilket fiskstjärtsdolkar, dolkar likt utgjorde en statusföremål bland män. Dessa fanns eftertraktade långt ifrån dem platser inom Sydskandinavien var dem främst tillverkades.^[9]

På enstaka sektion platser användes stenverktyg kvar vid 1900-talet, dock stenhantverket tappar avsevärt inom innebörd inom samt tillsammans bronsåldern.

Forskningshistorik

[redigera | redigera wikitext]

Redan beneath 1700-talet uppkom föreställningen för att vissa stenföremål plats många gamla. flera människor menade för att föremålen plats antedeiluvianska, dem ägde uppkommit före syndafloden. Företrädare på grund av denna teoribildning plats Charles Lyell samt Jacques Bourcher dem Perthes.^[10]

Under 1800-talet delade den danske arkeologenChristian Jürgensen Thomsen in förhistorien inom tre delar, efter för att denne noterat stilmässiga förändringar vid objekt, vilket inom sin tur gav tillfälle mot seriation från artefakter.

Detta visade i enlighet med Thomsen för att stenverktygen fanns äldre än bronsverktygen vilka inom sin tur plats äldre än järnföremålen. Detta sysselsättning gjordes inför öppningsutställningen vid museet Det Kgl. Museum for Nordiske Oldsager inom Köpenhamn. Denna utställning ordnades efter Thomsens indelning (som numera kallas Treperiodsystemet), samt nära denna utställning introducerades begreppet stenåldern.

År 1859 föreslog Jens Jacob Worsaae för att stenåldern skulle delas in inom ett äldre samt enstaka yngre del^[10]. kalenderår 1865 kom LubbocksPre-historic Times, as Illustrated bygd Ancient Remains, and the Manners and Customs of Modern Savages, var han myntade begreppet paleolitikum såväl liksom begreppet neolitikum. 1872 kompletterades denna uppdelning från arkeologen Westrop, tillsammans med enstaka mellanstenålder (mesolitikum), dock detta begreppet fick ingen sann innebörd förrän vid 1920 samt 30-talen.

detta existerar dock trohet Gordon Childe, liksom gjort detta begreppet vedertaget inom samt tillsammans med hans bruk från detta inom den andra upplagan från sin litteratur ”The Dawn of Europe” ifrån 1947.^[11]

Kända stenåldersarkeologer

[redigera | redigera wikitext]

Många arkeologer äger intresserat sig på grund av stenåldern.

Bland dem maximalt namnkunniga finns trohet Gordon Childe likt studerade stenåldern ifrån en marxistiskt perspektiv. Gordon Childe grävde bland annat ut ett neolitisk boplats nära Skara Brae vid Orkneyöarna samt myntade flera viktiga arkeologiska term, ej minimalt "den neolitiska revolutionen".

Andra arkeologer såsom besitter studerat stenåldern existerar André Leroi-Gourhan, Lewis Binford, liksom den svenske arkeologen Mats P.

Malmer.

Källor

[redigera | redigera wikitext]