fobroad.pages.dev






Bäverns tänderär orangebruna av vad

Bävrar

Bävrar (Castoridae) existerar ett släkt tillsammans vattenlevande däggdjur inom ordningen gnagare. Familjen omfattar idag endast släktet Castor tillsammans dem numeriskt värde arterna europeisk bäver samt amerikansk bäver. Fossil äger demonstrerat för att familjen ett gång inom tiden omfattade ett massiv diversitet arter samt släkten, bland annat detta utdöda släktet Castoroides tillsammans arten jättebäver.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Bävrar existerar den enda idag förekommande assemblage tillsammans varelse inom familjen Castoridae, vilket bara omfattar släktet Castor. vid bas från vissa liknande benstrukturer inom nedre käken samt skallen antogs tidigare för att gnagare existerar närbesläktade tillsammans ekorrar (Sciuridae) samt dem listades ett längre tidsperiod tillsammans inom underordningen Sciuromorpha.[1] Efter flera studier beneath senare talet samt start från talet sammanfogas gnagare tillsammans tillsammans kindpåsråttor (Geomyidae) samt påsmöss (Heteromyidae) inom underordningen Castorimorpha.[2]

Amerikansk samt europeisk bäver existerar utseendemässigt liknande dock detta finns vissa morfologiska skillnader mellan dessa båda arter.

DNA-studier visar för att europeisk samt amerikansk bäver relaterat till gener existerar väl åtskilda arter samt för att hybridisering dem emellan ej existerar trolig.[3] Bland annat besitter amerikansk bäver 40 kromosomer medan den europeiska äger [3]

Det äger tidigare funnits flera arter från jättebävrar.[4] enstaka från dem sista fanns Castoroides ohioensis, likt förekom inom Nordamerika.

Den dog ut på grund av cirka 10&#; kalenderår sedan.

Bäver förekommer i sjöar och vattendrag i norra Götaland, Svealand och i stora delar av Norrland

Den kunde bli upp mot 2,5 meter lång[5] samt uppskattas äga vägt mellan 60 samt &#;kg.[6]

Andra utdöda arter inom släktet Castor är[7]:

  • Castor anderssoni, tillsammans med fynd ifrån Kina
  • Castor californicus, tillsammans fynd ifrån Nordamerika
  • Castor jaegeri, oklar fyndplats
  • Castor peninsulatus, oklar fyndplats
  • Castor veterior, tillsammans med fynd ifrån England

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Bävrar är kapabel nå enstaka längd upp mot 75&#;cm (europeisk bäver) respektive &#;cm (amerikansk bäver) utan svans samt enstaka vikt vid cirka 20 mot 30 kilogram.[8][9] Pälsen existerar brun samt många tät.

Den består från längre överpäls samt enstaka extremt tät underpäls. vid buk äger ett kvadratcentimeter hud omkring 23&#; hårstrån. Människans hud besitter bara hårstrån per kvadratcentimeter. Pälsen skyddar djuret mot underkylning samt bävrarna putsar den fortlöpande. tillsammans sina spolformiga kroppar, tillsammans svansen likt liknar enstaka fena, samt tillsammans simhud mellan "fingrarna" vid baktassarna existerar bävrarna perfekt anpassade mot existensen inom vattnet.[9] då gnagare dyker, stänger dem näsan samt öronen.

dem klarar sig beneath vattnet utan för att andas inom upp mot 15 minuter, dock oftast dyker dem 4 mot 5 minuter.[10]

Utöver den bruna pälsen samt sin svans kännetecknas även bävern från sina framtänder. eftersom bävern behöver gnaga virke måste tänderna existera både hårda samt hållbara, bävern besitter därför järn inom sin emalj liksom förstärker framtänderna.

Emaljen, som i sig är en komplex struktur med en massa olika

detta existerar även därför vilket tänderna existerar roströda.[11]

Utbredning samt status

[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska bävern fanns tidigare inom stora delar från Europa samt Asien. Efter flera kalenderår från jaktverksamhet samt förstörelse från dess habitat genom röjning samt utdikning, gick antalet gnagare starkt tillbaka.[10] inom Europa fanns bara fem mindre områden var bävern fanns kvar nära slutet från talet[12].

I landet brukar man yttra för att den sista bävern dödades , även angående detta funnits enstaka senare rapporter[13]. sattes numeriskt värde gnagare ifrån Norge ut inom Bjurälven inom norra Jämtland. dem följdes från ytterligare en åttiotal beneath samt talen[14]. Sedan dess besitter den svenska bäverstammen återhämtat sig snabbt.[15] Idag beräknar man tillsammans ett bäverstam vid mellan samt individer ovan nästan all Sverige[16].

tillsammans hjälp från grundlig säkerhetsåtgärder samt återutsättningar inom sina ursprungliga levnadsområden börjar arten återhämta sig inom fler europeiska länder.

Den nordamerikanska bävern förekommer ovan stora delar från kontinenten. Nordamerikansk bäver finns även inom land i norden samt Ryssland såsom en utfall från för att man bland annat importerade gnagare ifrån USA[4].

detta gjordes innan man kände mot för att den europeiska samt nordamerikanska bävern fanns olika arter.

Enligt ett forskning ifrån ägde den amerikanska bävern nära européernas arrival inom Nordamerika en bestånd från 60 mot miljoner exemplar samt detta minskade fram mot talet tillsammans med cirka 90 andel sålunda för att 6 mot 12 miljoner individer existerar kvar.[10]

Båda arter listas från IUCN liksom livskraftig (LC).[17] i enlighet med EU:s art- samt habitatdirektiv behövs en strikt skydd från bäver inom varenda länder utom land, land i norden, Polen, land i baltikum, Lettland samt Litauen.

var behövs dock någon struktur från reglering från till data samt exploatering[18].


  • bäverns tänderär orangebruna från vad

    • Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Bävrar lever ständigt inom närheten från vattendrag alternativt sjöar.[1] var bygger dem sina dammar samt hyddor från grenar, kvistar samt slam. Dammbyggnaderna besitter ofta avgörande storlek, den hittills längsta hittades inom den kanadensiska delstaten Alberta tillsammans med enstaka längd vid meter.[19] Vanligtvis ligger hyddans inträde beneath vattenytan.

    Bävern existerar nattaktiv dock många tyder vid för att den tidigare fanns dagaktiv fast besitter ändrat beteende vid bas från människans jakt.[20] ett myndig bäver kunna beneath enstaka mörker gnaga från en träd tillsammans med 50 centimeters diameter. då bävern fäller större växt existerar den enbart ute efter detta tunna grenverket högst upp.

    Bävrar är den enda idag förekommande grupp med djur inom familjen Castoridae, som bara omfattar släktet Castor

    existerar trädet ovan enstaka viss diameter gnager bävern bara igenom cirka 2/3 från stammen, lagom många på grund av för att trädet nära nästa kraftiga oväder garanterat kommer för att falla. Fenomenet för att invänta blåsigt atmosfärförhållanden äger kunnat studeras beneath flera tid nära Kottlasjön vid Lidingö var ett bäverfamilj äger etablerat sig sen en tiotal tid igen.

    nära tunna stammar gnager bävern helt igenom samt släpar sedan ner trädet mot sitt vattendrag.

    Bävrar går ej inom ide utan existerar aktiva läka året dock inom nordliga delar från utbredningsområdet existerar dem vid bas från fryst vatten samt vit nederbörd tvungna för att stanna inom sina bon.[9] Mellan april samt juni föds årskullen likt kunna bestå från upp mot fyra ungar.

    dem äter ej ved dock fäller träd till för att erhålla ämne mot dammbyggen samt hyddan. gnagare fäller vanligen träd tillsammans med ett diameter upp mot 25&#;cm samt inom sällsynta fall upp mot &#;cm. Födan består främst från växtdel, bark, rötter, kvistar, örter samt vattenväxter.[10]

    Hannar från bävern lever tillsammans med identisk hona kurera livet.[21] nära födelsen existerar ungarna väl utvecklade tillsammans päls, öppna ögon samt ett vikt från mot &#;g.

    tillsammans med fast att ge liv börjas efter några ett fåtal veckor dock digivning sker upp mot tre månader. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills dem existerar numeriskt värde tid, alltså finns detta oftast numeriskt värde kullar, årskullen, likt vårdas från modern, samt den ifrån detta föregående året, likt lärs upp inom dammbyggnad samt trädfällning från fadern.

    Könsmogna ungdjur etablerar boet vanligen inom 16&#;km avstånd ifrån föräldrarnas bo.

    Amerikanska forskare visade för en tid sedan att bäverns tänder skiljer sig från våra, bland annat i emaljens uppbyggnad

    Enstaka exemplar går eller reser däremot upp mot &#;km på grund av för att etablera en revir. Bävergäll alternativt castoreum existerar en gulaktigt sekret tillsammans med kraftfull lukt liksom bävern avsöndrar ifrån gällpungar. Gället utnyttjas på grund av doftmarkeringar inom reviret.[22]

    En vildlevande individ inom Amerika fanns uppskattningsvis 24 tid äldre då den dog.[10]

    Bävern samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet bäver (fornsvenska bæver) lånades in inom fornsvenskan ifrån medellågtyskabever samt ersatte därmed detta äldre inhemska termen bjur (fornsvenska biur) inom namn likt Bjurfors samt Bjursjön.

    Båda orden går emellertid åter vid den gemensamma urgermanska formen *bebruz samt existerar även besläktat tillsammans med latinets fiber, litauiskans bęber samt sanskrits babhrū ’slags mungo’. Den ursprungliga indoeuropeiska roten mot dessa mening betyder ”den brune” samt existerar ett reduplicerad bildning från roten mot termen brun, jämför även termen björn.[23]

    Ordets spridning inom Europa visar för att bävern fanns känd från indoeuropéerna samt roten förekommer inom flera europeiska namn, såsom Biberach inom Tyskland samt Bibrax inom Gallien.

    Den lågtyska formens seger ovan den inhemska beror i enlighet med Elof Hellquist vid bäverns stora innebörd inom handeln samt vid bäverns hastiga tillbakagång inom Sverige.[23]

    Som mat

    [redigera | redigera wikitext]

    Förr plats bäver "fattigmansmat", dock idag existerar den mindre vanlig likt människoföda.

    Dock går den för att tillaga vid ett mängd vis samt köttet smakar i enlighet med vissa många bra.[24] detta förekommer även för att restauranger äger bäver vid menyn[25] samt bäversvanssoppa existerar enstaka korrekt.

    Vissa vaniljprodukter innehåller även bävergäll, detta existerar dock idag många ovanligt.[26]

    Bobygget

    [redigera | redigera wikitext]

    Bävrarnas byggaktivitet besitter för- samt nackdelar.

    Dammarna såsom skapas förmå översvämma trafikstråk, skogar samt åkrar. Gynnade existerar fiskar samt änder likt bosätter sig inom alternativt nära dammarna samt likt är kapabel fångas på grund av matlagning. då bäverfamiljen lämnar området samt dammen töms återstår näringsrik mark på grund av lantbruket.[10]

    Päls

    [redigera | redigera wikitext]

    Efter mitten från talet blev jakten vid gnagare till pälsens skull inom Nordamerika överskådlig.

    Antalet fångade exemplar varierade inom USA ifrån talet mot talet mellan &#; samt 19&#; identisk värden på grund av Kanada existerar &#; samt &#;[10]

    Jakt vid europeisk bäver existerar inom dem flesta europeiska stater liksom ingår inom EU i enlighet med habitatdirektivet (92/43/EEG) förbjuden. Undantag existerar land i baltikum, land i norden, Lettland, Litauen, Polen samt landet.

    var behövs administrativa åtgärder likt regler fångst från arten.[27]

    Galleri

    [redigera | redigera wikitext]

    • Färska spår från bävergnag

    • Bäverdamm

    • Bäverhydda

    • Bäverhydda

    • Ett växt inom perfekt balans efter bävergnag

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Encyclopædia Britannica, e upplagan
    2. ^Wilson & Reeder, red (). ”Rodentia” (på engelska). Mammal Species of the World.

      Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN &#;

    3. ^ [ab] Kitchener, Andrew (). Beavers. Stowmarket: Whittet. sid.&#; ISBN X&#;
    4. ^ [ab] Frank Rosell, Róisín Campbell-Palmer (). Beavers. Ecology, behaviour, conservation, and management.

      [1]

      sid.&#;s ISBN &#;

    5. ^Kurtén, B. and E. Anderson (). Pleistocene Mammals of North America. Columbia University Press. sid.&#;– ISBN &#;
    6. ^Reynolds, P.S. (22 oktober ). ”How big fryst vatten a giant? The importance of methods in estimating body storlek of extinct mammals”. Journal of Mammalogy "83" (2): ss.&#;– doi/()<HBIAGT>CO;2.&#;
    7. ^Castor, Fossilworks, läst
    8. ^Djur inom Sveriges natur () s.

    9. ^ [abc] Nordens däggdjur () s.
    10. ^ [abcdefg] Ronald M. Nowak, red (). ”Beavers” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press.

      sid.&#; ISBN &#;

    11. ^Gordon, Lyle M.; Cohen, Michael J.; MacRenaris, Keith W.; Pasteris, Jill D.; Seda, Takele; Joester, Derk (). ”Amorphous intergranular phases control the properties of rodent tooth enamel” (på engelska). Science (): sid.&#;– doi/science ISSN Läst 13 mars &#;
    12. ^Fries, Carl (). Bäverland.

      enstaka volym ifall bävern samt hans verk.. sid.&#;s 35&#;

    13. ^Festin, Eric (). ”Den inledande återinplanteringen från bäver.”. Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift.&#;
    14. ^Andersson, Sus (8 juni ). [ ”Bäverns återkomst - enstaka saga angående hopp”].

      Läst 9 november &#;

    15. ^Björn Ursing (). Däggdjur samt fåglar. skandinavisk Rotogravyr&#;
    16. ^ Sveriges arter samt naturtyper inom EU:s art- samt habitatdirektiv. Naturvårdsverket.

      På grund av vissa liknande benstrukturer i nedre käken och skallen antogs tidigare att bävrar är närbesläktade med ekorrar (Sciuridae) och de listades en längre tid tillsammans i underordningen Sciuromorpha

      &#;

    17. ^Castor vid IUCN:s rödlista, läst 25 januari
    18. ^”Konsoliderad TEXT: L — SV — ”. . ?uri=CELEXL&from=EN. Läst 9 november &#;
    19. ^THE LONGEST BEAVER liten sjö IN THE WORLD vid
    20. ^System. ”Bäver - Naturhistoriska riksmuseet”. . Arkiverad ifrån originalet den 26 juni :// Läst 21 november &#;
    21. ^Dägg-, grod- samt kräldjur () s.

    22. ^Hermansson, Nils. ”bävergäll”. Nationalencyklopedin. %C3%A5ng/b%C3%A4verg%C3%A4ll. Läst 7 januari &#;
    23. ^ [ab] bäver inom Elof Hellquist, Svensk språkhistorisk ordbok (första upplagan, )
    24. ^, Bra anvisning mot bäver?, <>, läst
    25. ^"Bäver vid export mot dansk lyxkrog" Dagens Nyheter
    26. ^”Extremt ovanligt tillsammans vaniljsmak ifrån bävergäll”. Livsmedelsföretagen.

      Europeisk bäver fanns ursprungligen i stora delar av Europa och Asien, men på grund av intensiv jakt för pälsens, köttets och bävergällens skull, tillsammans med habitatförstöring, främst genom utdikning för jordbruk, minskade beståndet avsevärt

      20 september Läst 21 januari &#;

    27. ^Habitatdirektivet, gällande utgåva sedan , tillsammans uppdaterade bilagor, svensk utgåva (se bilaga II samt V)

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Kai Curry-Lindahl () Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, ISBN
    • B. Jensen () Nordens däggdjur, andra utgåva, Prisma förlag, ISBN X
    • S.

      Ulfstrand & T. Ebenhard (red.) () Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, ISBN

    • Lars Wilsson () Bäver, Bonnier, ISBN

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]