Förstördes i 2 värld kriget
Attacken mot Pearl Harbor
| ||||||||||||||||||||||
Attacken mot Pearl Harbor[C] alternativt Slaget nära Pearl Harbor[5] plats en överraskningsanfall likt utfördes från den kejserliga japanska flottan mot den amerikanska marinbasen nära Pearl Harbor, Hawaii vid morgonen den 7 månad 1941.
Nästa solens tid förklarade USA konflikt mot Japan vilket resulterade inom landets access inom andra världskriget. Attacken fanns tänkt såsom enstaka förebyggande åtgärd på grund av för att hålla den amerikanska Stillahavsflottan borta ifrån den planerade japanska invasionen från dem brittiska samt nederländska kolonierna inom Sydostasien, samt USA:s koloni Filippinerna.
Basen attackerades från japanska flyg (totalt 353, inom numeriskt värde omgångar) såsom utgick ifrån sex hangarfartyg[6] samt fem miniubåtar.
Fyra amerikanska krigsfartyg sänktes (av vilka numeriskt värde bärgades samt blev tagna inom bruk senare inom kriget) samt samtliga dem fyra andra närvarande slagskeppen skadades.
Japanerna sänkte alternativt skadade även tre kryssare, tre jagare, en luftvärnsutbildningsfartyg[B] samt en minfartyg. 188 amerikanska luftfarkost förstördes, 2 402 personer dödades [7] samt 1 282 skadades. Kraftstationen, varvet, underhållstjänsten, bränsle- samt torpedlagringsanläggningarna samt ubåtskajerna samt högkvarteret (även område på grund av underrättelsesektionen) attackerades ej.
dem japanska förlusterna fanns små, tillsammans med 29 flygplan samt fem miniubåtar förlorade samt 65 militärer dödades alternativt sårades.
Dessa bildade två motsatta militärallianser: de allierade, som främst utgjordes av Storbritannien, Frankrike, Sovjetunionen och USA vilka stod mot axelmakterna som ienstaka japansk person på båt tillfångatogs.
Attacken kom vilket ett massiv chock på grund av detta amerikanska människor. detta inhemska stödet på grund av isolationismen, såsom varit starkt, försvann (isolationisterna ville hålla USA utanför andra världskriget).[8] på grund av för att stötta Japan förklarade Tyskland samt Italien konflikt mot USA 11 månad (krigsförklaringar liksom ej begärts från något fördrag).
Detta gjorde för att USA blev direkt inblandat vid den europeiska krigsskådeplatsen, tidigare ägde man endast lämnat begränsat stöd mot dem allierade (till modell genom Lend-Lease Act). Trots flera historiska prejudikat till oanmälda militära åtgärder ledde avsaknaden från enstaka formell förhandsvarning ifrån Japan, särskilt medan förhandlingarna kvar klart pågick, mot för att president Franklin D.
Roosevelt inom sitt anförande proklamerade för att den 7 månad skulle artikel "en dygn likt kommer för att leva inom vanära".
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I juli 1941 ägde USA, Storbritannien samt Nederländerna fryst varenda japanska affärsmässig tillgångar inom hopp ifall för att stävja Japans expansion inom Sydostasien samt stoppa detta andra kinesisk-japanska kriget.[9] vilket villkor på grund av för att lyfta embargot ställde USA krav vid för att Japan skulle dra sig igen ifrån Kina samt vandra ur tremaktspakten, vilket dem ej plats villiga för att göra.[8] Japan plats ytterst beroende från import från ingredienser såsom olja samt planerade därför för att anfalla detta oljerika Nederländska Ostindien, Brittiska Malaya samt den amerikanska kolonin Filippinerna.
eftersom den japanska industrin plats många mindre än USA:s kunde Japan ej hoppas vid för att vinna en längre konflikt, sålunda planer vid för att anfalla den amerikanska Stillahavsflottan var den nedsänkt till ankar inom flottbasen Pearl Harbor inom Hawaii drogs upp. Detta inom hopp ifall för att sätta flottan ur spel därför för att Japan kunde etablera en sålunda starkt försvar från sina besittningar runt Stilla havet för att USA ej skulle äga något annat omröstning än för att förhandla ifall fred.[9]
Förberedelserna
[redigera | redigera wikitext]Den japanska befälhavare Kameto "Gandhi" Kurojima kom fram mot för att anfallet skulle utföras tillsammans sex hangarfartyg understödda från nio jagare samt ett massiv kryssare.
Denna flotta kallades till Första luftflottan (Koku Kantai vid japanska). Viceamiral Chuichi Nagumo ägde befälet ovan flottan. enstaka små stödstyrka vilket bestod från numeriskt värde krigsfartyg samt numeriskt värde tunga kryssare skulle skydda inledande luftflottan ifrån ytfartyg. Flottan färdades ovan norra Stilla havet till för att undvika spaningsflyg.
Militärledningen kom överens för att anfallet skulle starta den 7 månad klockan 8:00. inledande uppgift plats hangarfartygen samt dem stora slagskeppen (sedan skulle flygfält samt hangarer attackeras på grund av för att hindra amerikanskt luftfart ifrån för att slå tillbaka).
De sex hangarfartygen skulle äga tillsammans med sig cirka 390 program.
Det fördes på flera, till dels från varandra helt skilda stridsplatserAichi D3A "Val" störtbombare, Nakajima B5N "Kate" torpedbombare samt Mitsubishi A6M Zero-Zen "Zeke" jaktflygplan plats flygplanen liksom skulle användas. Mitsuo Fuchida plats ledare på grund av anfallet.
"Niitaka-yama ni nobore", alternativt Bestig berget Niitaka, fanns kodordet vilket skulle användas angående Nagumo skulle anfalla Pearl Harbor.
"To...to...to..." följt från "Tora-Tora-Tora" skulle Fuchida nyttja angående anfallet ägde överraskat fienden.
Den 26 november lämnade inledande luftflottan Hitokappubukten tillsammans tillsammans med stödflottan samt tankfartyg ifrån Japan. Den 1 månad mottog Nagumo anfallsordern. numeriskt värde dagar senare tankade flottan nära datumgränsen samt började tillsammans med ett hastighet från 25 knop svänga in mot Pearl Harbor.
Noggranna försiktighetsåtgärder gällande planeringen samt inövningen från anfallet gjorde tillsammans tillsammans med ett lyckad vilseledning från den amerikanska signalspaningen för att fienden ej ägde ett aning angående plats dem japanska hangarfartygen befann sig (man trodde för att dem fanns baserade inom hamnar vid Japan fram mot för att anfallet kom).
Japansk signalspaning gav nära handen för att inga amerikanska spaningsflygplan patrullerade norr ifall Pearl Harbor, således därför beslutades för att anfalla ifrån den riktningen.[10]
Enheter liksom ingick inom anfallsstyrkan
[redigera | redigera wikitext]Anfallet
[redigera | redigera wikitext]Den 7 månad 1941, då anfallet skulle ske, väntade Pearl Harbor enstaka division B-17 ifrån fastlandet samt därför sände man radio ifrån Pearl Harbor läka dygnet.
Klockan 06:00 vid morgonen den 7 månad lyfte detta inledande japanska flygplanet inom anfallet samt vid 15 minuter ägde dem inledande 183 planen lyft. Samtidigt fick Pearl Harbor in signaler vid sin radar dock trodde för att detta plats B-17-planen ifrån fastlandet likt kom.
Cirka klockan 07:55 började bomber samt torpeder falla.
Efter tio minuter träffades USS Arizona från enstaka bomb såsom penetrerade pansardäcket inom närheten från en hög byggnad eller struktur 2 samt exploderade, varvid den antingen antände en svartkrutförråd på grund av salutkanoner samt katapulter (troligast i enlighet med utredningar efter kriget) alternativt (mindre troligt i enlighet med identisk utredningar) detonerade inne inom den främre ammunitionsdurken på grund av huvudpjäserna; oaktat vilket ledde detta mot för att drivladdningarna (röksvagt krut inom silkespåsar) på grund av huvudpjäserna likt lagrades inom ammunitionsdurken exploderade.
Explosionen vid Arizona orsakade 1200 amerikanska besättningsmäns död.
Ytterligare sju ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig sänktes alternativt förstördes samt oljan liksom fartygen ägde släppt ut började brinna. Fler än 200 amerikanska flyg förstördes vid marken innan dem hann lyfta. Omkring klockan 9:00 lyfte den andra japanska anfallsvågen bestående från 167 luftfarkost.
Efter anfallen ägde Japan endast tappat bort eller missat 29 flygplan, 55 flygare, ett undervattensbåt samt fem miniubåtar.
Andra världskriget omfattade flera små och stora konflikter som utkämpades på olika ställen i världeninom jämförelse ägde omkring 2403 amerikanska militärer samt civila stupat, åtta ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig sänkts samt cirka 250 luftfarkost förstörts. dem amerikanska hangarfartygen (ett från japanernas huvudmål) fanns mot havs samt förblev oskadda, vilket plats en strategiskt bakslag till anfallarna.
Efterspel
[redigera | redigera wikitext]Dagen efter anfallet röstade USA:s kongress enhälligt (så då likt vid enstaka röst), vid president Roosevelts begäran, till för att förklara konflikt mot Japan.[11] 11 månad förklarade Tyskland samt Italien konflikt mot USA samt USA svarade omedelbart tillsammans för att förklara konflikt mot dem.
USA:s access inom andra världskriget fanns för tillfället en faktum.[12] Rapporter ifrån allmänheten ifall för att amerikaner från japansk härkomst spionerade åt Japan strömmade in ifrån all landet samt ledde mot internering från japaner inom USA beneath andra världskriget.[11]
Officiella utredningar
[redigera | redigera wikitext]Ett flertal utredningar angående hur attacken kunde tagit detta amerikanska försvaret tillsammans total förvåning utfördes beneath kriget.
Det hade börjat som en tvist om Versaillesfredens bestämmelserDen inledande, Robertskommissionen, rentvådde dem politiska ledarna samt lade skulden vid högsta officer vid Hawaii: armégeneralen Walter Short samt amiral Husband Kimmel, likt båda degraderades samt snart tog avsked ifrån detta militära. Ytterligare sex utredningar utfördes från den amerikanska armén samt flottan såsom lade skulden vid olika befattningshavare.
nära krigets slut kunde enstaka kommitté ifrån USA:s kongress utföra ett utförligare analys, tillsammans resurser mot handling likt ditintills varit hemliga. Utredningen fann för att skulden delades från flera, både befälhavare samt politiker.
Under kriget miste mellan 50 och 60 miljoner människor livet, varav ca 13 miljoner i FörintelsenKommittén fann för att kontorspersonal inom Washington ej informerat militären angående för att Japan spanat vid flottan inom Hawaii samt för att dem ej informerat dem ifall för att dem snappat upp en kommunikation mot japanska diplomater liksom beordrade dem för att bränna sina kodböcker 7 månad (ett indikator vid nära förestående krig).[13]
Konspirationsteorier
[redigera | redigera wikitext]Vissa revisionistiska forskare hävdar för att Roosevelt medvetet någon som har blivit retad eller upprörd Japan för att anfalla samt för att han visste angående attacken mot Pearl Harbor vid förhand, dock valde för att dölja detta till för att dra in USA inom kriget.
Denna ståndpunkt besitter inget stöd bland historikernas huvudfåra.[13] andra forskare menar däremot för att även angående Roosevelt ej detaljerad visste för att japanerna skulle anfalla Pearl Harbor således ägde relationerna försämrats månaderna innan attacken. Efter fortsatta japanska erövringar inom Asien beneath våren 1941 initierade USA samt Storbritannien ett handelsbojkott mot Japan sommaren identisk kalenderår vilket bland annat innebar för att USA slutade skicka olja mot Japan.
Dessutom infann sig ett allmän emotion från för att kriget nedsänkt inom luften, mot modell minskade antalet amerikaner såsom bodde inom Tokyo månaderna innan anfallet. Underrättelsetjänsten ägde även varnat flera gånger på grund av en japanskt anfall mot USA.[14]
Skildringar inom populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- a angående inget annat anges fanns varenda uppräknade ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig bärgningsbara.[15]
- b detta före detta slagskeppet USS Utah (AG-16, tidigare BB-31).
- c Kallad Hawaii Operation alternativt Operation AI[16][17] från detta japanska kejserliga högkvarteret (Operation Z inom planeringsstadiet)[18]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”Ships Present at Pearl Harbor, 0800 7 månad 1941” (på engelska).
History.navy.mil. Arkiverad ifrån originalet den 10 juli 2011.
Attacken mot Pearl Harbor [C] eller Slaget vid Pearl Harbor[5] var ett överraskningsanfall som utfördes av den kejserliga japanska flottan mot den amerikanska marinbasen vid Pearl Harbor, Hawaii på morgonen den 7 december 1941https://web.archive.org/web/20110710014932/http://www.history.navy.mil/faqs/faq66-2.htm. Läst 11 september 2010.
- ^Conn 2000, s. 194.
- ^GPO 1946, s. 64–65.
- ^Gilbert, Martin (1989). The Second World War. sid. 272
- ^Morison 2001, s. 101, 120, 250.
- ^Parillo 2006, s. 288.
- ^”Full Pearl Harbor Casualty List” (på engelska).
Usswestvirginia.org. Arkiverad ifrån originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929045526/http://www.usswestvirginia.org/ph/phlist.php. Läst 11 september 2010.
- ^ [ab] 75 years ago, what if Japan never attacked Pearl Harbor? washingtonpost.com hämtat 17-07-26
- ^ [ab] Remembering Pearl Harbor: The Attack That Cost Japan Its Empire worldview.stratfor.com hämtat 17-07-26
- ^How the Japanese Did It usni.org hämtat 17-07-26
- ^ [ab] The United States declares war on Japan history.com hämtat 17-07-26
- ^The United States declares war on Japan history.com hämtat 17-07-26
- ^ [ab] Pearl Harbor attack: Who was really to blame?
csmonitor.com hämtat 17-07-26
- ^”Angriff auf Pearl Harbor vor 75 Jahren - Der große Irrtum” (på de-DE). Deutschlandfunk. http://www.deutschlandfunk.de/angriff-auf-pearl-harbor-vor-75-jahren-der-grosse-irrtum.724.de.html?dram:article_id=373277. Läst 28 januari 2018.
- ^”Damages sustained bygd ships as a result of the Japanese raid, månad 7, 1941” (på engelska).
Ibiblio.org. 23 april 2000. http://www.ibiblio.org/hyperwar/USN/rep/Pearl/CinCPac-Damage.html. Läst 11 september 2010.
- ^Prange, Gordon W.; Goldstein, Donald & Dillon, Katherine (2000) (på engelska). The Pearl Harbor Papers. Brassey's. sid. 17ff. http://books.google.ca/books?hl=en&lr=&id=q2pFnALHfykC&oi=fnd&pg=PA1&dq=commander+submarines+asiatic+fleet+young+pearl+harbor&ots=0Nt92QpZfS&sig=5QLkNif-iE7aNoRD7kwuIe8nrt0#v=snippet&q=%20Operation%20AI&f=false
- ^Wilford, Timothy (januari 2002). ”Decoding Pearl Harbor” (på engelska). The nordlig Mariner (XII, #1).
sid. 32fn81
på grund av den japanska benämningen från Oahu. - ^Fukudome, Shigeru (december 1955). ”Proceedings” (på engelska). Hawaii Operation. United States Naval Institute. sid. 1315–1331
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Böcker
- Conn, Stetson; Fairchild, Byron; Engelman, Rose C. (2000), ”7 — The Attack on Pearl Harbor” (på engelska), Guarding the United States and Its Outposts, Washington D.C.: Center of Military History United States Army, http://www.history.army.mil/books/wwii/guard-us/ch7.htm
- Morison, Samuel Eliot (2001) (på engelska), History of United States Naval Operations in World War II: The rising sun in the Pacific, 1931-April 1942, University of Illinois Press, ISBN 0252069730
- Parillo, Mark (2006), ”The United States in the Pacific”, i Higham, Robin; Harris, Stephen (på engelska), Why Air Forces Fail: the Anatomy of Defeat, The University Press of Kentucky, ISBN 9780813123745, http://books.google.com/books?id=T0gt_RjeCrgC&pg=PA287&vq=%22The+United+States+in+the+Pacific%22
- Amerikanska regeringsdokument