Varför gjorde amerika uppror mot storbritannien

Amerikanska revolutionen plats detta händelseförlopp beneath andra hälften från 1700-talet såsom ledde mot för att dem tretton kolonierna vid Nordamerikas östkust uppnådde självständighet ifrån Brittiska imperiet samt kom för att utgöra Amerikas förenta stater.

beneath denna period enades kolonierna mot detta brittiska styret samt gick in inom ett väpnad konflikt likt kallas amerikanska frihetskriget, mellan 1775 samt 1783. Detta kulminerade inom ett amerikansk självständighetsförklaring 1776 samt seger vid slagfältet cirka 1781.

Den amerikanska revolutionen innebar en antal stora lärda samt sociala förändringar, såsom dem nya republikanska ideal vilket fick fäste hos den amerikanska befolkningen.

inom vissa kolonier utbröt hätska politiska debatter ifall demokratins roll inom statens styrelse. detta amerikanska skiftet mot republikanism, liksom den successiv något som ökar i storlek eller antal demokratin, orsakade enstaka massiv omvälvning från den gammal sociala hierarkin samt skapade den moral såsom bildade kärnan mot amerikanska politiska värderingar.^[1]

De vilket stödde britterna kallades Lojalister samt dem likt ville frigöra sig ifrån brittiska kronan kallades Patrioter, samt dem fanns mot ett start ej inom majoritet bland koloniernas medborgare.

Uppskattningsvis plats 20 andel Lojalister samt ungefär lika flera alternativt något färre plats Patrioter. Övriga kallades "Fence sitters", ordagrant "staketsittare". Patrioterna vann propagandakriget samt blev ett många större andel. Uppdelningen kunde splittra familjer, bland annat på grund av patrioten samt vetenskapsmannen Benjamin Franklin, vars son plats guvernör inom New Jersey, samt lojalist.^[2]

Den revolutionära eran började 1761, då detta militära hotet mot dem engelska kolonierna ifrån land i västeuropa tog slut.

Storbritannien ansåg för att kolonierna skulle erlägga enstaka ansenlig sektion från kostnaderna landet haft till för att försvara dem, samt införde en antal hos amerikanerna impopulära skatter. Då kolonierna saknade representation inom detta styrande brittiska parlamentet ansåg flera amerikaner för att lagarna fanns illegitima. Efter protester inom Boston skickade britterna militära styrkor varpå amerikanerna mobiliserade sin paramilär samt strider bröt ut 1775.

Lojalisterna utgjorde omkring 15–20 andel från befolkningen samt patrioterna kontrollerade beneath kurera kriget inom allmänhet 80–90 andel från territoriet. Britterna lyckades bara hålla några ett fåtal kuststäder. tid 1776 röstade representanter på grund av dem tretton kolonierna enhälligt till för att anta enstaka självständighetsförklaring samt upprättade Amerikas förenta stater.

I Amerika ledde protesterna till uppror och krig mot Storbritannien för att kasta av sig det koloniala beroendet

Amerikanerna bildade 1778 ett partnerskap tillsammans med land i västeuropa vilket jämkade dem militära styrkeförhållandena.

Frankrike spelade enstaka avgörande roll inom revolutionen genom för att tillhandahålla valuta samt armé utrustning åt dem amerikanska patrioterna samt strukturera ett koalition mot Storbritannien.

Amerikanerna fanns dock kraftigt influerade från upplysningsfilosoferna samt såg ej detta franska statsskicket, helt monarki, likt någon förebild. numeriskt värde större brittiska arméer tillfångatogs inom någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Saratoga 1777 samt Yorktown 1781, inom detta senare tillsammans kritisk hjälp från fransk armé samt flotta.

Slaget nära Yorktown avslutade inom praktiken kriget samt ledde mot fred genom Parisavtalet 1783.

Efter kriget sågs lojalisterna likt landsförrädare, samt 80 000 lämnade USA till Kanada samt Storbritannien. dem flesta plats äldre samt rika, en socialt skikt var dem utgjorde majoriteten vilket ledde mot enstaka märkbar förändring inom den forna kolonins demografi.^[2]

Förenta staterna gränsade nära tillblivelsen mot detta brittiska Kanada inom norr, detta spanska Florida inom söder samt vattendrag Mississippi inom väster.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

”Ingen beskattning utan representation”

[redigera | redigera wikitext]

Vid 1763 innehade Storbritannien grundlig besittningar inom Nordamerika. Förutom dem tretton kolonierna styrdes tjugotvå mindre kolonier direkt från kungliga guvernörer. Segern inom sjuårskriget ägde givit Storbritannien Nya land i västeuropa (Kanada), Spanska Florida samt ursprungsbefolkningens landområden öster ifall vattendrag Mississippi.

kalenderår 1765 ansåg sig kolonisterna ännu likt lojala undersåtar mot den brittiska kronan, tillsammans med identisk historiska rättigheter samt ansvar vilket undersåtar inom Storbritannien.^[3]

Den brittiska regeringen beslöt för att beskatta sina amerikanska besittningar, inom inledande grabb till för att bidra mot för att erlägga på grund av dess försvar från Nordamerika mot fransmännen beneath sjuårskriget.

Problemet till flera amerikanska kolonister plats ej för att skatterna fanns höga, utan för att kolonierna ej konsulterades ifall dem nya skatterna, då dem ej ägde representation inom parlamentet. Frasen ”No Taxation without Representation” (”ingen beskattning utan representation”) blev populär inom flera amerikanska kretsar.

London hävdade för att amerikanerna representerades ”virtually”, dock dem flesta amerikaner förkastade teorin för att män inom London, liksom ej visste någonting angående deras behov samt förhållanden, kunde företräda dem.^[4]

I teorin justerade Storbritannien redan koloniernas ekonomier genom navigationsakterna i enlighet med merkantilismens läror, vilket sade för att vad likt helst vilket gynnade imperiet (och missgynnade andra imperier) plats god politik.^[5] köp mellan Storbritannien samt dess kolonier fanns endast rätt på grund av brittiska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket fanns byggda inom Storbritannien samt mot tre fjärdedelar bemannade tillsammans britter, icke-brittiska fabriksvaror fick inom regel endast införas mot kolonierna ovan engelska hamnar, samt ett massiv mängd kolonialvaror fick endast utföras mot Storbritannien.

Handeln mellan dem olika kolonierna fanns lydig allahanda inskränkningar, samt flera bestämmelser ägde vilket avsikt för att hämma textil- samt järnindustrins tillväxt inom kolonierna.^[6]

Man ägde länge tolererat för att dessa lagar inom massiv utsträckning ej åtlyddes. idag blev detta praxis för att tillämpa lagarna strikt genom icke tidsbegränsade husrannsakningsorder.

tid 1761 hävdade James Otis, ett advokat ifrån Massachusetts, för att dessa föreskrifter bröt mot kolonisternas konstitutionella rättigheter. han förlorade målet, dock John Adams skrev senare ”den amerikanska självständigheten föddes då samt där.”^[5]

År 1762 drev Patrick Henry Virginias sak inom en fall var legislaturen inom Virginia ägde antagit enstaka team samt kungen lade in sitt veto mot den.

Henry hävdade ”att ett monark, genom för att förbjuda akter från denna välgörande natur, ifrån för att äga varit sin folks fader, urartade mot ett tyrann samt förlorar all riktig mot sina undersåtars lydnad.”^[7]

1765: Stamp Act förenar kolonierna inom protest

[redigera | redigera wikitext]

År 1764 antog detta brittiska parlamentet Sugar Act samt Currency Act, liksom ytterligare retade kolonisterna.

Protesterna ledde mot en kraftfullt nytt vapen, strukturerad bojkott från brittiska produkter. Britterna någon som har blivit retad eller upprörd kolonisterna ännu mer identisk tid genom för att även anta Quartering Act, liksom innebar för att brittiska soldater skulle inkvarteras från dem boende inom vissa områden. 1765 års stämpellag blev den inledande direkta skatten vilket blev tagna ut från parlamentet ifrån kolonierna.

varenda tidningar, almanackor, pamfletter samt officiella papper – mot samt tillsammans med kortlekar – måste äga märket. samtliga 13 kolonier protesterade kraftfullt samt populära chef likt Patrick Henry inom Virginia samt James Otis inom Massachusetts samlade människor mot motstånd. Hemliga grupper, inom senare tradition sammankopplade inom en hemligt nätverk kallat Sons of Liberty, ungefär Frihetens söner, bildades inom flera städer samt hotade tillsammans våld ifall någon sålde stämplarna, tillsammans med effekten för att ingen gjorde detta.

inom Boston brände Frihetens söner viceamiralitetsdomstolens handlingar samt plundrade chefsdomaren Thomas Hutchinsons eleganta bostad. Flera legislaturer uppmanade mot gemensam papper, samt nio kolonier skickade delegater mot Stamp Act Congress inom New York inom oktober 1765. Moderata delegater beneath ledning från John Dickinson skrev enstaka ”Declaration of Rights and Grievances” vilket sade för att skatter likt antagits utan representation kränkte gamla rättigheter.

enstaka finansiell bojkott mot brittiska produkter underströk argumentet. Importerna mot kolonierna minskade ifrån 2 250 000 pund tid 1764 mot 1 944 000 pund kalenderår 1765. inom London kom Rockinghams statsmakt mot makten samt parlamentet debatterade om stämpelskatten skulle avskaffas alternativt genomdrivas tillsammans enstaka armé.

Amerikanska revolutionen var det händelseförlopp under andra hälften av 1700-talet som ledde till att de tretton kolonierna på Nordamerikas östkust uppnådde självständighet från Brittiska imperiet och kom att utgöra Amerikas förenta stater

Benjamin Franklin förde vältaligt amerikanernas mål, förklarade för att kolonierna ägde tappat bort eller missat många inom mantal, valuta samt blod till för att försvara imperiet inom enstaka serie konflikt mot fransmännen samt indianerna, samt för att ytterligare skatter på grund av för att erlägga på grund av dessa konflikt fanns orätt samt kunde frambringa en uppror.

Parlamentet gick tillsammans vid detta samt avskaffade skatten, dock inom enstaka ”Declaratory Act” inom mars 1766 insisterade detta för att parlamentet behöll fullständig auktoritet för att stifta lagar på grund av kolonierna ”under varenda omständigheter överhuvudtaget.”^[8]

Protesterna inom Boston

[redigera | redigera wikitext]

I Boston den 5 mars 1770 samlades ett massiv folkmassa runt enstaka samling brittiska soldater.

publik blev mer samt mer hotfull samt kastade snöklumpar samt sopor mot soldaterna. inom förvirringen sköt varenda utom ett soldat in inom publik. Elva personer blev träffade. Fem från dem dog från sina skador.

Händelsen kom snabbt för att kallas Bostonmassakern. Överdrivna samt vitt utspridda beskrivningar från massakern började vända känslorna inom kolonierna mot britterna.

Händelsen påbörjade även ett nedåtgående spiral inom förhållandet mellan Storbritannien samt kolonierna, särskilt Massachusetts.

År 1767 ägde den brittiska regeringen antagit Townshend Acts, likt pålade ett avgift vid en antal väsentliga produkter inklusive ark, kopp samt bladte. Kolonister vilket förargades från skattehöjningen organiserade enstaka bojkott mot brittiska produkter.

Den 16 december1773 gick enstaka team män ledda från Samuel Adams förklädda mot mohawker ombord vid brittiska tehandlares skepp samt dumpade bladte mot en värde från uppskattningsvis 18 000 pund inom hamnen. Denna incident blev känd såsom Tebjudningen inom Boston samt existerar kvar enstaka viktig sektion från USA:s patriotiska tradition, trots detta faktum för att orsaken plats ett sänkning från avgiften (från enstaka shilling mot 3 pence) samt ej enstaka höjning.

Den brittiska regeringen svarade genom för att anta flera akter liksom kom för att bli kända liksom Intolerable Acts samt bland annat inbegrep stängning från Bostons hamn tills kolonin identifierade dem tehandlare vilkas produkter ägde blivit förstörda. Dessa åtgärder vände stämningarna inom kolonierna ytterligare mot britterna.

Liberalism samt republikanism

[redigera | redigera wikitext]

John Lockes idéer ifall liberalism ägde stort påverkan vid dem politiska sinnena på baksidan revolutionen.

Exempelvis antydde hans teori ifall ”samhällskontraktet” för att människor äger ett naturlig korrekt för att störta sina härskare ifall dessa kränker engelsmännens historiska rättigheter. Historikerna äger hittat erhålla spår från effekt ifrån Jean-Jacques Rousseau inom Amerika.^[9] vilket gäller delstaternas samt federationens grundlagar använde amerikanerna Montesquieus utvärdering från den perfekt ”balanserade” brittiska konstitutionen.

En motiverande styrka på baksidan revolutionen plats amerikanernas anammande från enstaka politisk tankesystem kallad ”republikanism”, såsom fanns ledande inom kolonierna nära kalenderår 1775. ”Landspartiet” (”Country Party”) inom Storbritannien, vars bedömning mot den brittiska regeringen betonade för att korruption skulle fruktas, influerade amerikanska politiker.

Kolonisterna förknippade ”hovet” tillsammans lyx samt ärvd aristokrati, vilket amerikanerna inom ökande utsträckning fördömde. Korruption fanns detta största tänkbara onda, samt den medborgerliga dygden fordrade för att man satte sin medborgerliga plikt framför sina personliga begär. Män ägde ett medborgerlig plikt för att kämpa till sitt nation. på grund av kvinnor blev idealet ”republikanskt moderskap”, likt exemplifierades från Abigail Adams samt Mercy Otis Warren; Den republikanska kvinnans främsta plikt plats för att inplantera republikanska värden inom sina unge samt för att undvika lyx samt uppvisning.

”Grundlagsfäderna” fanns starka förespråkare till republikanism, särskilt Samuel Adams, Patrick Henry, Thomas Paine, Benjamin Franklin, George Washington, Thomas Jefferson samt John Adams.^[10]

Landdispyt inom väster

[redigera | redigera wikitext]

Den kungliga proklamationen ifrån 1763 begränsade amerikanernas rörelser ovan Appalacherna.

Trots detta fortsatte grupper från kolonister för att flytta västerut. Proklamationen modifierades snart samt fanns ej längre en hinder mot kolonisering, dock för att den promulgerades samt detta faktum för att den ägde skrivits utan för att amerikanerna blivit konsulterade förargade kolonisterna. Quebecakten ifrån 1774 utvidgade Quebecs gränser mot Ohiofloden, samt stängde ute dem 13 koloniernas krav.

nära denna tidpunkt ägde dock amerikanerna små respekt till nya lagar ifrån London. dem övade sina miliser samt organiserade sig till krig.^[11]

Kriser 1772–1775

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns flera orsaker mot den amerikanska revolutionen, dock detta fanns enstaka serie specifika händelser såsom slutligen utlöste krigsutbrottet.^[12] inom juni 1772 brände amerikanska patrioter en brittiskt tullfartyg, skonarenHMS Gaspee, liksom använts på grund av för att genomdriva impopulära handelsrestriktioner.

vykort därefter rapporterade guvernör Thomas Hutchinson från Massachusetts för att han samt dem kungliga domarna skulle avlönas direkt ifrån London, samt därmed förbigå den koloniala legislaturen. inom slutet från 1772 började Samuel Adams forma nya korrespondenskommittéer (Committees of Correspondence) såsom skulle sammanlänka patrioter inom varenda tretton kolonier samt efterhand utgöra ramverket mot ett rebellregering.

inom start från 1773 upprättade Virginia, den största kolonin, sin korrespondenskommitté, var Patrick Henry samt Thomas Jefferson ingick.^[13]

”Intolerable Acts”, vilket dem benämndes från kolonisterna, bestod från fyra lagar vilket stiftades från detta brittiska parlamentet.^[14] Den inledande fanns Massachusetts Government Act, vilket förändrade Massachusetts statuter samt införde restriktioner på grund av ortsmöten.

Den andra lagen, Administration of Justice Act, bestämde för att varenda brittiska soldater såsom skulle ställas inför rätta skulle bli åtalade inom Storbritannien, ej inom kolonierna. Den tredjeplats lagen fanns Boston Port Act, likt stängde Bostons hamn tills britterna ägde blivit kompenserade på grund av detta örtinfusion likt förlorats nära Tebjudningen inom Boston (britterna fick inte någonsin någon sådan betalning).

Den fjärde lagen, Quartering Act, 1774, tillät guvernörer för att husera brittiska trupper inom obebodda byggnader. Den inledande kontinentala kongressen gav sitt stöd mot Suffolk Resolves, liksom förklarade för att Intolerable Acts fanns inkompatibla tillsammans med konstitutionen, uppmanade människor för att forma miliser samt Massachussetts för att forma ett patriotisk statsmakt.

Som svar vid inom inledande grabb Massachusetts Government Act bildade människor inom Worcester enstaka beväpnad postering framför detta lokala tingshuset samt vägrade för att låta brittiska magistrater anlända in. Liknande händelser skedde snart ovan kurera kolonin. Brittiska trupper skickades ifrån England, dock då dem väl anlände ägde all kolonin Massachusetts, tillsammans undantag till den tungt militariserade staden Boston, frigjort sig ifrån brittisk övervakning ovan lokala angelägenheter.

Strider börjar inom historia 1775

[redigera | redigera wikitext]

Slagen nära stad samt Concord utkämpades 19 april1775, då britterna skickade en regemente till för att konfiskera vapen samt arrestera revolutionär inom Concord. vid sin väg mot Concord träffade dem milismän nära historia samt eldstrider uppstod.

dem amerikanska styrkorna drog sig snart tillbaka samt dem brittiska soldaterna kunde gå vidare sin marsch mot Concord.

Den 30 november 1782 ingick amerikanernas ombud, Benjamin Franklin, ett separat preliminärfördrag med England, där den unga republiken fick sin självständighet erkänd, erhöll fördelaktiga gränser mot Kanada, samt del i fisket vid Newfoundland

Väl vid område inom Concord upptäckte dem för att vapnen dem skulle konfiskera redan gömts undan från revolutionärerna samt för att rebellstyrkor fanns inom staden. Britterna inledde en återtåg mot Boston dock förlorade flera soldater inom en flertal bakhåll längs tillsammans med vägen. detta fanns dem inledande striderna inom amerikanska frihetskriget, samt nyheterna väckte omedelbart dem 13 kolonierna för att ta ut sina miliser samt skicka trupper till för att belägra Boston.

Slaget nära Bunker Hill följde den 17 juni 1775. beneath 1776 tvingade amerikanerna tillsammans George Washington vilket befälhavare britterna för att evakuera Boston. Patrioterna ägde kontrollen överallt inom dem 13 kolonierna samt fanns redo för att utropa självständighet. detta fanns kvar flera lojalister, dock nära juli 1776 ägde dem ej längre kontrollen någonstans samt varenda brittiska kungliga ämbetsmän ägde flytt.^[15]

Den andra kontinentala kongressen samlades 1775, efter för att kriget ägde börjat.

Kongressen bildade den kontinentala armén samt utsträckte olivkvistpetitionen mot kronan såsom en försök mot försoning. monark Georg III vägrade ta emot den, samt utfärdade istället Proclamation of Rebellion, vilket fordrade papper mot ”förrädarna.” detta blev inga förhandlingar ovan skalle taget förrän 1783.

Grupperingar

[redigera | redigera wikitext]

Patrioter – revolutionärerna

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Patriot (amerikanska revolutionen).

Revolutionärerna kallades nära tiden till ”patrioter”, ”Whigs”, ”kongress-män” alternativt ”amerikaner”.

dem omfattade ett diversitet olika sociala samt ekonomiska klasser, dock plats eniga rörande nödvändigheten från för att försvara amerikanernas rättigheter. Efter kriget fanns patrioter likt George Washington, James Madison, John Adams, Alexander Hamilton samt John Jay djupt lojala republikanismen dock samtidigt ivriga för att bygga enstaka rik samt dominerande nation, medan patrioter liksom Patrick Henry, Benjamin Franklin samt Thomas Jefferson företrädde demokratiska impulser samt den landsbygdsbefolkning likt förespråkade en lokalsamhälle tillsammans med större politisk lika rättigheter.

Ordet ”patriot” används inom detta kontext enbart tillsammans med avsikt vid ett individ inom kolonierna vilket tog ställning till den amerikanska revolutionen. för att kalla revolutionärerna ”patrioter” existerar ett långvarig historisk överenskommelse, samt gjordes även inom samtiden.

Förklara varför den amerikanska flaggan ser ut som den gör

detta syftar ej mot för att uttrycka favorisering från någondera sidan.

Lojalister samt neutrala

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från Lojalist (amerikanska frihetskriget).

Det går ej för att känna till dem faktiska siffrorna, dock forskare uppskattar för att mellan 15 samt 25 andel från kolonisterna förblev lojala mot den brittiska kronan.

Dessa fanns nära tiden kända liksom ”lojalister”, ”Tories” alternativt ”kungens män”. Lojalisterna plats inom normalfallet äldre, mindre villiga för att avbryta mot gamla lojaliteter, ofta anknutna mot den anglikanska kyrkan samt innefattade flera etablerade köpmän tillsammans med handelsförbindelser ovan läka Imperiet, mot modell Thomas Hutchinson inom Boston.

Detta plats dock inom huvudsak en inbördeskrig samt likt andra inbördeskrig delade detta familjer, såsom familjen Franklin. William Franklin, Benjamin Franklins son samt guvernör inom New Jersey förblev lojal mot Kronan genom läka kriget samt talade inte någonsin mer tillsammans sin far. Mer nyliga invandrare likt ej ägde blivit fullständigt amerikaniserade fanns även benägna för att stödja kungen, såsom nyliga skotska kolonister inom utbygden.

en slående modell vid detta existerar Flora MacDonald.^[16]

Det finns dock anmärkningsvärda modell vid lojalister liksom ej fanns från härlig släkt, samt detta förefaller osannolikt för att dem innefattas inom uppskattningarna angående antalet lojalister. Bland dessa är kapabel nämnas indianer, liksom mestadels förkastade pläderingar till för att dem skulle hålla sig neutrala.

dem flesta grupper lierade sig tillsammans Imperiet.

Den amerikanska revolutionen började 1775 som en öppen konflikt mellan de förenade tretton kolonierna och Storbritannien

Båda sidor erbjöd även incitament på grund av för att försäkra sig angående stöd ifrån regionala folkgrupper samt chef, samt dem stammar såsom plats maximalt beroende från kolonial affär tenderade för att ta revolutionärernas område, även ifall politiska faktorer även fanns viktiga. Den maximalt framträdande indianledaren såsom tog område på grund av lojalisterna fanns namn Brant ifrån mohawkerna, vilket ledde gränsräder mot isolerade samhällen inom Pennsylvania samt New York tills ett amerikansk armé ledd från John Sullivan säkrade New York 1779 samt tvingade varenda lojalistiska indianer permanent mot Kanada.^[17]

En ytterligare uselt dokumenterad lag såsom anslöt sig mot lojalisternas sak plats afroamerikanskaslavar, likt aktivt rekryterades mot dem brittiska styrkorna inom utbyte mot frigivning, beskydd till sina familjer samt (ofta brutna) löften ifall mark.

Efter kriget bosatte sig flera från dessa ”svarta lojalister” inom Nova Scotia, Övre samt Nedre Kanada, samt andra delar från Brittiska imperiet.

En minoritet från osäker storlek försökte förhålla sig neutrala inom kriget. dem flesta höll ett nedsänkt profil. Kväkarna, särskilt inom Pennsylvania, plats den viktigaste gruppen vilket plats uttalat till neutralitet.

då patrioterna utropade självständighet blev kväkarna anklagade på grund av för att existera anhängare mot britterna samt kritiska mot revolutionen.^[18]

Efter kriget pausade detta stora flertalet lojalister kvar inom USA samt återgick mot normala liv. Vissa, vilket Samuel Seabury, blev framträdande amerikanska chef.

100 000 mot 250 000 från lojalisterna emigrerade mot Kanada, Storbritannien alternativt Västindien. Dessa utgjorde ungefär fem andel från koloniernas totala befolkning. då lojalisterna lämnade södern 1783 tog dem tillsammans med sig omkring 75 000 från sina slavar mot Brittiska Västindien^[19], var deras ättlingar blev fria 26 tid före sina motsvarigheter inom USA.

Klasskillnader bland patrioterna

[redigera | redigera wikitext]

Historiker vilket J. Franklin Jameson inom start från 1900-talet analyserade patrioternas klasstillhörighet till för att leta efter bevis på grund av för att detta fanns ett klasskonflikt inom revolutionen. beneath dem senaste 50 år besitter historikerna mot massiv sektion övergivit den tolkningen, samt istället betonat den höga nivån från ideologisk enighet.

noggrann vilket detta fanns rika samt fattiga lojalister fanns patrioterna enstaka blandad skara, från vilka dem rikare samt mer välutbildade inom större utsträckning blev officerare inom armén. dem politiskt relaterade kraven kom ständigt först: patrioterna såg självständighet såsom en sätt för att frigöra sig ifrån brittiskt förtryck samt beskattning samt, framför allt, hävda vad dem ansåg fanns deras rättigheter.

dem flesta självägande bönder, arbetare samt småhandlare anslöt sig även mot patrioterna samt fordrade större politisk likhet. dem fanns särskilt framgångsrika inom Pennsylvania samt mindre inom New England, var John Adams attackerade Thomas Paines Common Sense på grund av dem ”absurda demokratiska uppfattningar” likt den föreslog.^[20]

Kvinnor

[redigera | redigera wikitext]

Alla sorters kvinnor bidrog mot den amerikanska revolutionen vid flera olika sätt.

Liksom männen deltog kvinnorna vid båda sidor inom kriget. Bland kvinnorna fanns angloamerikaner, afroamerikaner samt indianer även delade mellan patrioter samt lojalister.

Den formella revolutionära politiken inkluderade ej kvinnor, dock vanliga beteenden inom hemmet blev laddade tillsammans politisk innebörd eftersom whigkvinnor träffade en konflikt vilket genomsyrade samtliga aspekter från politiken samt hemlivet.

Patriotiska kvinnor deltog genom för att bojkotta brittiska produkter, övervaka i hemlighet vid britterna, följa efter arméer då dem marscherade, tvätta samt laga föda åt samt sköta ifall soldater, skicka hemliga aviseringar, samt strida förklädda mot män. Framför allt fortsatte dem jordbruksarbetet hemma till för att livnära arméerna samt sina familjer.

Bojkotten från brittiska produkter involverade amerikanska kvinnors villiga medverkan. dem produkter såsom bojkottades plats mot massiv sektion hushållsvaror vilket bladte samt material. Kvinnorna fanns då dem liksom ofta blev tvungna återvända mot för att spinna samt väva, vilket plats hantverk såsom kommit ur bruk. tid 1769 framställde kvinnorna inom Boston 40 000 härvor garn samt 180 kvinnor inom Middletown, Massachusetts, vävde 18 765 meter tyg.^[21]

Nya konstitutioner till staterna

[redigera | redigera wikitext]

Under 1776 fick patrioterna övervakning ovan läka territoriet samt dess befolkning, medan lojalisterna plats maktlösa.

samtliga tretton stater ägde störtat sina befintliga regeringar, stängt domstolar samt kört iväg brittiska befattningshavare ifrån deras bostad. dem ägde valt konvent samt ”legislaturer” likt existerade utanför något juridiskt ramverk. detta behövdes nya konstitutioner inom varenda stater på grund av för att ersätta dem överspelade kungliga statuterna.^[22]

Den 5 januari1776 ratificerade New Hampshire enstaka inledande statskonstitutionen, sex månader före undertecknandet från Självständighetsförklaringen.

inom femte månaden i året 1776 röstade Kongressen till för att upphäva samtliga former från kunglig auktoritet till för att ersätta den tillsammans lokalt skapad kraft. Virginia, South Carolina samt New Jersey skapade sina konstitutioner före 4 juli. Rhode Island samt Connecticut tog helt enkelt sina kungliga statuter samt raderade varenda referenser mot kronan.^[22]

De nya staterna behövde avgöra ej bara vilken sorts styre dem skulle producera, utan inledningsvis besluta hur dem skulle utse dem likt skulle nedteckna konstitutionerna samt hur detta papper liksom blev resultatet skulle ratificeras.

inom stater var dem rika utövade fast övervakning ovan processen, vilket Maryland, Virginia, Delaware, New York samt Massachusetts, fanns resultaten konstitutioner likt innehöll

• betydande krav vid besittning från egendom till rösträtt samt ännu mer avgörande krav på grund av valbarhet (även ifall New York samt Maryland sänkte villkoren på grund av egendom),^[22]
• tvåkammarparlament, tillsammans överhuset likt enstaka broms till underhuset,
• starka guvernörer, tillsammans med vetorätt ovan lagstiftningen samt avgörande utnämningsmakt,
• få alternativt inga begränsningar mot för att personer innehar flera politiska poster, och
• fortsatt statskyrka.

I stater var dem mindre rika ägde strukturerat sig tillräckligt på grund av för att äga avgörande auktoritet, särskilt Pennsylvania, New Jersey samt New Hampshire, omfattade dem konstitutioner vilket blev följden

• allmän rösträtt till vita män, alternativt minimala krav vid egendom till rösträtt samt valbarhet (New Jersey gav några egendomsägande änkor rösträtt, dock drog igen denna 25 kalenderår senare)

• starka enkammarparlament,
• relativt svaga guvernörer, utan vetorätt samt tillsammans med begränsad utnämningsmakt,
• förbud mot för att personer innehade flera politiska poster

Att konservativa alternativt radikaler ägde övertaget inom enstaka stat betydde ej för att sidan tillsammans mindre kraft tyst accepterade resultatet.

dem radikala inslagen inom Pennsylvanias konstitution varade bara inom fjorton tid. tid 1790 fick konservativa inflytande inom statens legislatur, inkallade en nytt författningskonvent samt skrev angående konstitutionen. dem nya konstitutionen begränsade den allmänna rösträtten till vita män kraftigt, gav guvernören vetorätt samt utnämningsmakt samt lade mot en överhus tillsammans med avgörande egendomsvillkor.

Thomas Paine kallade denna konstitution ovärdig Amerika.^[23]

Självständighet, 1776

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 januari1776 publicerade Thomas Paine enstaka politisk pamflett tillsammans titeln Common Sense var denne hävdade för att den enda lösningen vid problemen tillsammans med Storbritannien plats republikanism samt självständighet ifrån Storbritannien.^[24]

Den 2 juli1776 ratificerade andra kontinentalkongressen självständighetsförklaringen (den undertecknades numeriskt värde dagar senare, vilket existerar detta datum såsom idag firas vilket USA:s självständighetsdag – tekniskt skedde undertecknandet beneath dem nästa månaderna, eftersom flera ledamöter ej fanns tillgängliga tillsammans enstaka gång, dock den fjärde juli existerar detta datum då dem flesta delegaterna undertecknade den).

Kriget började inom april 1775, medan deklarationen utfärdades inom juli 1776. Fram mot denna tidpunkt ägde kolonierna sökt gynnsamma fredsvillkor. för tillfället efterfrågade varenda stater självständighet.^[25]

Konfederationsartiklarna utgjorde detta inledande styrande dokumentet på grund av USA. Kolonierna sammanfördes inom enstaka löslig konfederation från mäktiga stater.

Den andra kontinentala kongressen antog artiklarna inom november 1777, dock dem ratificerades ej formellt förrän tre kalenderår senare.^[26]

Krig

[redigera | redigera wikitext]

Britterna återvänder 1776–1777

[redigera | redigera wikitext]

Britterna återvände inom stort antal inom augusti 1776 samt tog upp kampen tillsammans den nybildade kontinentala armén på grund av inledande gången inom revolutionens största aktion, slaget nära Long Island.

Efter en tag intog dem New York samt fanns nära för att ta general Washington mot fånga. dem gjorde staden mot sin primära politiska samt militära bas, samt höll den mot 1783. dem höll även New Jersey, dock Washington korsade Delawarefloden mot New Jersey inom ett överraskningsattack samt besegrade brittiska arméer inom slaget nära Trenton samt slaget nära Princeton.

Därmed återupplivade denne patrioternas sak samt återtog New Jersey. tid 1777 inledde britterna numeriskt värde okoordinerade angrepp. Den armé liksom fanns baserad inom New York besegrade Washington samt intog den nationella huvudstaden Philadelphia. Samtidigt invaderade enstaka andra armé ifrån Kanada tillsammans med målet för att skära från New England. Armén besegrades inom slaget nära Saratoga, New York, inom oktober 1777.

Segern gav uppmuntran mot fransmännen för att officiellt ge sig in inom kriget. Benjamin Franklin framförhandlade enstaka permanent armé partnerskap inom start från 1778. Senare blev Spanien (1779) samt Nederländerna allierade mot land i västeuropa, vilket tvingade Storbritannien för att ensamt utan några avgörande allierade utkämpa en större konflikt samt försöka ta sig igenom enstaka samordnad blockad från Atlanten.

Den amerikanska krigsskådeplatsen blev därmed bara enstaka front inom Storbritanniens krig.^[27]

På bas från alliansen samt den allt värre militära situationen evakuerade den brittiske befälhavaren sir Henry Clinton Philadelphia på grund av för att förstärka New York. General Washington försökte genskjuta reträtten, vilket ledde mot slaget nära Monmouth, detta sista större slaget vilket utkämpades inom nordstaterna.

Efter enstaka sammandrabbning likt ej ledde mot något kritisk lyckades britterna retirera mot New York. Kriget inom norr blev därefter en stillestånd, då uppmärksamheten vändes mot den södra krigsskådeplatsen.^[27]

Brittisk attack mot södern 1778–1783

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från månad 1778 intog britterna gräsmark samt började röra sig norrut in inom South Carolina.

Norra Georgia besparades ockupation beneath denna tidsperiod, vid bas från patrioternas seger inom slaget nära Kettle Creek inom Wilkes County, Georgia. Britterna gick vidare mot för att inta Charleston samt upprätta en nätverk från fort inom inlandet. dem väntade sig för att lojalisterna skulle ge sitt stöd, dock ej tillräckligt flera lojalister anslöt sig samt britterna blev tvungna för att beneath strid ta sig vidare norrut mot North Carolina samt Virginia, var dem förväntade sig för att bli räddade från den brittiska flottan.

Den flottan besegrades dock från ett fransk flotta. Den brittiska armén plats fången inom Yorktown, Virginia samt exponerad till en samordnat angrepp ifrån amerikanska samt franska trupper, samt inom oktober 1781 kapitulerade den. monark Georg III ville gå vidare strida, dock hans anhängare förlorade kontrollen ovan parlamentet samt kriget tog inom praktiken slut.^[27] en avslutande sjöslag utkämpades från kapten John Barry samt hans manskap ifrån alliansen mot tre brittiska krigsskepp likt försökte ta den kontinentala arméns lönesumma den 10 mars 1783 utanför Cape Canaverals kust.

Förräderifrågan

[redigera | redigera wikitext]

I augusti 1775 förklarade kungen för att dem amerikaner vilket plats inom vapen plats förrädare mot kronan. Den brittiska regeringen behandlade inledningsvis amerikanska fångar såsom vanliga brottslingar. dem kastades inom fängelse samt förberedelser gjordes på grund av för att ställa dem inför rätta på grund av förräderi.

Lord Germain samt Lord Sandwich plats särskilt ivriga för att utföra således. flera från dem såsom britterna tog såsom fångar nära Bunker Hill tycks äga väntat sig för att bli hängda. dock regeringen tvekade inför för att ta nästa steg: förräderirättegångar samt avrättningar. detta fanns tiotusentals lojalister beneath amerikansk övervakning såsom skulle riskera för att åtalas till förräderi från amerikanerna, samt britterna byggde många från sin metod vid för att nyttja dessa lojalister.

Efter kapitulationen nära Saratoga 1777 fanns tusentals brittiska fångar inom amerikanernas sker liksom inom praktiken fanns fångar. Därför ställdes inga amerikanska fångar inför rätta på grund av förräderi, samt fastän dem flesta behandlades illa gavs dem sålunda småningom inom praktiken ställning eller tillstånd liksom krigsfångar. tid 1782 fick dem även formellt denna ställning eller tillstånd genom en parlamentsbeslut.

nära slutet från kriget släppte båda sidor sina fångar.^[28]

Fredsfördrag

[redigera | redigera wikitext]

Fredsfördraget tillsammans med Storbritannien, detta sålunda kallade Parisavtalet, gav USA allt nation öster angående Mississippifloden samt söder angående dem Stora sjöarna, förutom Florida. (Den 3 september 1783 ingick Storbritannien en separat avtal tillsammans Spanien såsom innebar för att britterna lämnade igen Florida mot Spanien.) dem ursprungsfolk likt bodde inom detta plats plats ej enstaka part inom avtalet samt erkände detta ej förrän dem besegrades militärt från USA.

Skiljaktigheter rörande gränser samt skulder blev ej lösta förrän tillsammans med Jayfördraget 1795.^[29]

Efter revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

För fem andel från USA:s^{[förtydliga]} invånare blev resultatet en nederlag såsom följdes från utvandring. Ungefär 100 000 samt möjligen därför flera likt 250 000 lojalister lämnade detta nybildade landet.

dem flesta flyttade mot dem kvarvarande brittiska kolonierna inom Nordamerika, såsom Quebec, Prince Edward Island samt Nova Scotia. dem nya kolonierna Övre Kanada (nuvarande Ontario) samt New Brunswick skapades från Storbritannien till deras skull.^[30]

Inflytande inom världen inom övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Efter revolutionen blev detta möjligt för att bedriva enstaka genuint demokratisk politik, trots motstånd samt ogillande ifrån Federalistpartiet.^[31] inom staternas nya författningar skrev man in rättigheter på grund av människor, samt frihet, individens rättigheter, lika rättigheter samt fientlighet mot korruption kom därmed för att ett fåtal stöd från grundlagen samt kom för att bli centrala värden till invånarna inom USA.

Man utmanade den gamla ordningen inom Europa genom för att ifrågasätta ärvd politisk auktoritet samt genom den demokratiska idén för att styret vilar vid dem styrdas medgivande.

Den nya staten USA blev en republik

Exemplet vid den inledande framgångsrika revolutionen mot en europeiskt imperium gav ett modell till flera andra koloniala människor likt insåg för att dem även kunde avbryta sig loss samt bli självstyrande nationer.^[32]

Marocko blev 1777 detta inledande landet likt erkände USA:s självständighet ifrån Storbritannien. USA samt Marocko skrev beneath en vänskapsavtal tio tid senare.

Friesland, ett från dem sju förenade de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden inom den Nederländska republiken fanns nästa för att erkänna USA:s självständighet (den 26 februari1782, följt från Nederländska republikens generalstater den 19 april1782). John Adams blev USA:s inledande ambassadör inom Nederländerna.^[33]

Den amerikanska revolutionen plats den inledande vågen inom enstaka serie revolutioner samt följdes från franska revolutionen, från haiti revolutionen samt latinamerikanska befrielsekrigen.

dem revolutionära stämningarna påverkade även Irland, Polsk-litauiska samväldet samt Nederländerna.^[34]

Revolutionen ägde ett kraftfull samt omedelbar verkan inom Storbritannien, Irland, Nederländerna samt land i västeuropa. flera brittiska samt irländska whigs uttalade sitt stöd till amerikanernas sak. Revolutionen fanns på grund av flera européer den inledande lektionen inom för att störta enstaka äldre regim (förutom den holländska revolten inom slutet från 1500-talet, samt Storbritannien vilket ägde haft en inbördeskrig bara drygt hundra kalenderår tidigare) såsom senare plats aktiva beneath den franska revolutionens tidsålder, såsom Markisen från Lafayette.

Den amerikanska självständighetsförklaringen ägde en visst effekt vid den franska Deklarationen ifall människans samt medborgarens rättigheter ifrån 1789.^[35][36]

Ingenstans ägde den amerikanska revolutionen en mer intensiv påverkan än inom Latinamerika. Självständighetskampen var formades från nordamerikanska skrifter samt från den förebild såsom utgjordes från kolonier såsom faktiskt bröt sig loss samt blomstrade.

forskare besitter identifierat flera förbindelser tillsammans med USA:s modell inom Latinamerika.^[37]

De nordamerikanska staternas nyfunna självständighet ifrån detta Brittiska imperiet tillät för att slaveriet fortsatte inom USA mot 1865, långt efter för att detta förbjöds inom samtliga brittiska kolonier. Den kostade även indianerna kostsamt. dem ägde fått beskydd beneath detta brittiska styret, dock inom detta nybildade USA revs deras fördrag upp, deras rättigheter drogs in samt slutligen blev tagna deras nation ifrån dem.

Tolkningar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns varierande tolkningar ifall revolutionens konsekvens. nära ett ände från spektrumet finns den äldre synen för att den amerikanska revolutionen ej alls plats ”revolutionär”, för att den ej omformade detta koloniala samhället radikalt utan bara bytte ut en avlägset styre mot en lokalt.^[38] en nyligare synsätt liksom framförts från forskare såsom Bernard Bailyn, Gordon Wood samt Edmund Morgan existerar för att den amerikanska revolutionen plats ett unik samt radikal incident vilket åstadkom djupa förändringar samt ägde ett intensiv effekt vid världspolitiken, grundat vid ett tilltagande tro vid republikanismens principer, såsom folkens naturliga rättigheter samt en struktur från lagar likt väljs från folket.^[39]

Statsskuld

[redigera | redigera wikitext]

Statsskulden efter den amerikanska revolutionen sönderföll inom tre kategorier.

Den inledande fanns dem 11 miljoner dollar såsom USA fanns skyldigt utlänningar, mestadels skulder mot land i västeuropa. dem andra samt tredjeplats, ungefär 24 miljoner vardera, plats skulder såsom USA:s statsmakt samt delstaternas regeringar fanns skyldiga medborgare likt ägde sålt föda, hästar samt utrustning mot dem revolutionära styrkorna. Kongressen enades angående för att den nya regeringens auktoritet samt auktoritet skulle erlägga på grund av utlandsskulderna.

detta fanns även andra skulder såsom bestod från skuldebrev liksom utfärdades efter frihetskriget mot soldater, köpmän samt bönder liksom accepterade dessa betalningar vid villkor för att den nya konstitutionen skulle producera enstaka statsmakt likt således småningom skulle erlägga dessa skulder. dem enskilda staternas utgifter på grund av kriget uppgick mot 114 miljoner dollar, jämfört tillsammans med centralregeringens 37 miljoner.^[40] kalenderår 1790 slog Kongressen ihop staternas skulder tillsammans med utlandsskulden samt den inhemska skulden mot enstaka statsskuld vilket uppgick mot 80 miljoner dollar.

samtliga mottog detta nominella värdet på grund av intyg ifrån krigstiden, således för att den nationella äran skulle upprätthållas samt nationell kredit upprättas. 1795 betalades den stora skulden mot land i västeuropa från tillsammans med hjälp från bankiren James Swan.^[41]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, American Revolution, 8 november 2007. var angavs nästa källor:

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ian Barnes and Charles Royster. The Historical Atlas of the American Revolution (2000), kartor samt kommentar
• Blanco, Richard. The American Revolution: An Encyclopedia 2 vol (1993), 1850 sidor
• Boatner, Mark Mayo, III.

  Encyclopedia of the American Revolution. (1966); reviderad 1974. ISBN 0-8117-0578-1; färsk utökad utgåva 2006 red. från Harold E. Selesky

• Fremont-Barnes, Gregory samt Richard A. Ryerson, red. The Encyclopedia of the American Revolutionary War: A Political, Social, and Military History (ABC-CLIO 2006) 5 vol; 1000 uppslagsord från 150 experter, täcker varenda ämnen
• Greene, Jack P.

  samt J. R. Pole, red. The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (1994), 845ss; tonvikt vid politiska idéer; reviderad utgåva (2004) tillsammans titeln A Companion to the American Revolution

• Nash, Lawrence Freedom Bound, inom The Beaver: Canada's History Magazine.[2] feb/mar., 2007, från Canada's National History kultur. ss. 16–23. ISSN 0005-7517
• Purcell, L.

  Edward. Who Was Who in the American Revolution (1993); 1500 korta biografier

• Resch, John P., red. Americans at War: samhälle, Culture and the Homefront vol 1 (2005)

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Primärkällor

[redigera | redigera wikitext]

• The American Revolution: Writings from the War of Independence (2001), Library of amerika, 880ss
• Commager, Henry Steele and Morris, Richard B., eds.

  The Spirit of 'Seventy-Six: The Story of the American Revolution As Told bygd Participants (1975) (ISBN 0-06-010834-7) korta extrakt ifrån hundratals officiella samt inofficiella primärkällor

• Humphrey; julsång Sue, red. The Revolutionary Era: Primary Documents on Events from 1776 to 1800 Greenwood Press, 2003
• Morison, Samuel E.

  red. Sources and Documents Illustrating the American Revolution, 1764–1788, and the Formation of the Federal Constitution (1923). 370 ss onlineversion

• Tansill, Charles C. ed.; Documents Illustrative of the Formation of the Union of the American States. Govt. Print. Office. (1927). 1124 sidor onlineversion
• Martin Kallich samt Andrew MacLeish, red.

  The American Revolution through British eyes (1962) primärdokument

Översiktsverk

[redigera | redigera wikitext]

• Bancroft, George. History of the United States of amerika, from the upptäckt of the American continent. (1854–78), vol 4–10 webbutgåva
• Cogliano, Francis D. Revolutionary amerika, 1763–1815; A Political History (2000), brittisk lärobok
• Higginbotham, Don.

  The War of American Independence: Military Attitudes, Policies, and Practice, 1763–1789 (1983) Online inom ACLS History E-book Project. grundlig täckning från militära samt andra aspekter från kriget.

• Jensen, Merrill. The Founding of a Nation: A History of the American Revolution 1763–1776. (2004)
• Bernhard Knollenberg, Growth of the American Revolution: 1766–1775 (2003) webbutgåva
• Lecky, William Edward Hartpole.

  The American Revolution, 1763–1783 (1898), British perspective webbutgåva

• Mackesy, Piers.

  The War for America: 1775–1783 (1992), British military study webbutgåva

• Middlekauff, Robert. The Glorious Cause: The American Revolution, 1763–1789 (1985) webbutgåva
• Miller, John C. Triumph of Freedom, 1775–1783 (1948) webbutgåva
• Miller, John C. Origins of the American Revolution (1943) webbutgåva
• Wood, Gordon S.

  The American Revolution: A History (2003), vykort översikt

• Wrong, George M. Washington and His Comrades in Arms: A Chronicle of the War of Independence (1921) online vykort överblick från från kanada forskare
• Amerikanska Revolutionen/Frihetskriget vid svenska överblick från revolutionen, orsakerna samt striderna, allt vid svenska.

Specialiserade studier

[redigera | redigera wikitext]

• Bailyns, Bernard.

  The Ideological Origins of the American Revolution. Harvard University Press, 1967. ISBN 0-674-44301-2

• Becker, Carl. The Declaration of Independence: A Study on the History of Political Ideas (1922) webbutgåva
• Samuel Flagg Bemis. The Diplomacy of the American Revolution (1935) webbutgåva
• Berkin, Carol.Revolutionary Mothers: Women in the Struggle for America's Independence (2006)
• Breen, T.

  H. The Marketplace of Revolution: How Consumer Politics Shaped American Independence (2005)

• Crow, Jeffrey J. and Larry E. Tise, red. The Southern Experience in the American Revolution (1978)
• Fischer, David Hackett. Washington's Crossing (2004), 1775 campaigns; pris prize
• Greene, Jack, red. The Reinterpretation of the American Revolution (1968) katalog lärda uppsatser
• Kerber, Linda K.

  Women of the Republic: intellekt and Ideology in Revolutionary America (1979)

• McCullough, David. 1776 (2005). ISBN 0-7432-2671-2
• Morris, Richard B. red. The Era of the American revolution (1939); äldre lärda uppsatser
• Nash, Gary B. The Unknown American Revolution: The Unruly Birth of Democracy and the Struggle to Create America.

  (2005). ISBN 0-670-03420-7

• Nevins, Allan; The American States during and after the Revolution, 1775–1789 1927. webbutgåva
• Norton, Mary Beth.
  Många faktorer spelade roll för kolonisternas önskan att kämpa för sin självständighet

  Liberty's Daughters: The Revolutionary Experience of American Women, 1750–1800 (1980)

• Palmer, Robert R. The Age of the Democratic Revolution: A Political History of europe and amerika, 1760–1800. vol 1 (1959) webbutgåva
• Resch, John Phillips and Walter Sargent, red. War And samhälle in the American Revolution: Mobilization And Home Fronts (2006)
• Rothbard, Murray, Conceived in Liberty (2000), Volume III: Advance to Revolution, 1760–1775 and Volume IV: The Revolutionary War, 1775–1784.

  ISBN 0-945466-26-9.

• Shankman, Andrew. Crucible of American Democracy: The Struggle to Fuse Egalitarianism and Capitalism in Jeffersonian Pennsylvania. University Press of Kansas, 2004.
• Van tagg på gaffel eller spets, Claude Halstead. American Loyalists: The Loyalists in the American Revolution (1902)
• Volo, James M. and Dorothy Denneen Volo. Daily Life during the American Revolution (2003)
• Wahlke, John C.

  ed. The Causes of the American Revolution (1967) readings

• Wood, Gordon S. The Radicalism of the American Revolution: How a Revolution Transformed a monarkisk gemenskap into a Democratic One Unlike Any That Had Ever Existed. Alfred A. Knopf, 1992.