Vad heter noll på italienska

Albanska existerar en tungomål såsom utgör ett personlig kvist från den indoeuropeiska språkfamiljen. detta talas från cirka 6 miljoner människor,^[1] huvudsakligen vid västra Balkanhalvön, samt skrivs tillsammans med latinskt alfabet. detta existerar nationalspråk inom Albanien samt Kosovo samt en från dem officiella språken inom Nordmakedonien, Serbien samt Montenegro.

detta talas vidare från avgörande minoriteter inom bland annat Grekland samt Italien samt inom övriga västra europa samt Nordamerika.

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Albanska utgör enstaka personlig kvist från den indoeuropeiska språkfamiljen. detta är kapabel ej inordnas inom någon från dem andra grupperna från den indoeuropeiska språkfamiljen.

Därför existerar språket inom fråga varken germanskt, romanskt alternativt slaviskt. inom huvudsak identisk öde äger armeniska samt grekiska, liksom utgör egna undergrupper.

Albanskans indoeuropeiska karaktär upptäcktes inledningsvis 1854 från tysken Franz Bopp; specifikation ifall språkets primär överensstämmelser tillsammans med dem övriga indoeuropeiska språken utarbetades vid 1880- samt 1890-talen från enstaka ytterligare tysk nära namn Gustav Meyer.

andra viktiga arbeten lades fram från dansken Holger Pedersen samt österrikaren Norbert Jokl.

Albanska existerar vidare detta enda för tillfället levande språket från ett numera utdöd team från den indoeuropeiska språkfamiljen. detta visar inget nära släktskap tillsammans andra indoeuropeiska tungomål samt dess koppling mot dem övriga indoeuropeiska språken existerar långt ifrån klarlagd.

Vissa vetenskapsman menar för att albanskan existerar en dotterspråk mot illyriskan. ifall albanskan existerar illyriskans dotterspråk existerar svårt för att att fatta beslut eller bestämma något. detta finns bara några ett fåtal bevarade mening ifrån illyriskan. Frågan kompliceras ytterligare genom för att illyriskan existerar en kentumspråk, medan albanskan existerar en satemspråk.

flera överensstämmelser inom ordförrådet mellan albanska samt illyriska ses vanligtvis vilket detta främsta direkta beviset på grund av albanskans illyriska ursprung.

Albanskan uppvisar vissa grammatiska likheter tillsammans med rumänskan samt äger inom vissa fall identiskt lika latinska mening. Denna teori ifall släktskap mellan albanskan samt rumänskan skulle, angående detta vore sant, betyda för att albanskan ej kunna äga sitt ursprung inom antikens illyriska.

detta finns dock inga belägg till för att albanskan skulle äga talats inom identisk språkområde vilket rumänskan historiskt sett alternativt från historiskt identisk människor.

Översättning av "noll" till svenska

Trots för att albanskan länge varit påverkad från andra tungomål (romanska tungomål, grekiska, turkiska samt slaviska språk) äger detta gentemot andra indoeuropeiska tungomål en särpräglat ordförråd, samt, vid flera punkter, personlig morfologi samt fonetik.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Antalet talare från albanska fanns kalenderår 2000 omkring 6 000 000.

i enlighet med Language Materials Project nära UCLA (Kaliforniens delstatsuniversitet inom Los Angeles) talas detta från 5 miljoner människor,^[1] medan Andreas Opitz nära högskola inom Leipzig anger 6 miljoner,^[2] liksom Ethnologue.^[3]

Albanska existerar officiellt tungomål samt talas från ett majoritet inom Albanien samt Kosovo.

detta existerar även officiellt tungomål inom Nordmakedonien (tillsammans tillsammans makedonska). detta talas även inom Montenegro, Grekland, Turkiet, Serbien samt Italien, samt från mindre avgörande minoriteter inom Ukraina, Egypten samt USA. detta existerar många osäkert hur flera albansktalande detta finns inom Grekland dock inom Italien uppskattas antalet artikel cirka 300 000.

Albanskan liksom talas inom Grekland kallas arvanitiska samt den såsom talas inom Italien kallas arberesjiska. Dessa existerar båda varianter från toskisk dialekt.

Nittio på italienska heter novanta

Arberisht inom nordalbansk alternativt gegisk dialekt talas inom vissa bosättningar utanför Zarë alternativt Zadar inom Kroatien, medan äldre bosättningar inom Ukraina talar en äldre sydalbanskt talspråk.

År 2019 antogs enstaka team såsom gjorde albanska mot en officiellt tungomål inom Nordmakedonien nära sidan från makedonskan.^[4]

Institutionen på grund av moderna tungomål nära Uppsala högskola uppskattar antalet talare från albanska inom landet mot cirka 40 000 personer.^[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det albanska befolkningen existerar dem idag levande efterkommande mot illyrerna.

ifall albanskan härstammar direkt ifrån illyriskan existerar svårt för att känna till eftersom således lite existerar känt angående detta illyriska språket.^[6] Albanerna omnämns på grund av inledande gången inom bysantinska källor kalenderår 1081. Den inledande kända källan likt påvisar detta albanska språkets existens existerar ifrån detta då venetianskaRagusa (dagens Dubrovnik) kalenderår 1285.

detta inledande kända skrivna dokumentet vid albanska existerar ifrån 1462. Den äldsta tryckta albanska boken (Meshari, från den katolske prästen Gjon Buzuku) existerar ifrån 1555. Den inledande albanska skolan tros äga öppnats från franciskanermunkar kalenderår 1683 inom Pdhanë. Albanskan skrevs omväxlande tillsammans detta grekiska, detta kyrilliska samt detta osmanskaarabiska alfabetet fram mot 1908 då enstaka modifierad utgåva från detta latinska alfabetet infördes.

Inom dem europeiska akademierna existerar albanskan en från dem maximalt eftersatta språken, vilket skapar möjligheter för att utföra pionjärverk.^[7]

Alfabet

[redigera | redigera wikitext]

Observera: Denna blad innehåller fonetisk upplysning skriven tillsammans internationella fonetiska alfabetet (IPA) inom Unicode.

titta IPA inom Unicode ifall ni äger bekymmer för att titta dessa tecken.

Albanskan använder ett modifierad utgåva från detta latinska alfabetet tillsammans med 29 konsonanter samt 7 vokaler. Speciella tecken på grund av albanskan existerar ë samt ç samt ett rad konsonantkombinationer.

Vokaler

[redigera | redigera wikitext]

fonem	grafem	ung. uttal
/i/	i	som inom is
/ɛ/	e	som inom älg
/a/	a	som inom ask
/ə/	ë	som inom hellre (schwa)
/ɔ/	o	som inom åska
/y/	y	som inom yla
/u/	u	som inom ko

Konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

fonem	grafem	ung. uttal
/p/	p	som inom penna
/b/	b	som inom bil
/t/	t	som inom tal
/d/	d	som inom dal
/c/	q	nästan såsom inom attjo
/ɟ/	gj	nästan likt inom riddjuret
/k/	k	som inom sak
/ɡ/	g	som inom gå
/ʦ/	c	som inom tsar
/ʣ/	x	som inom engelskans goods
/ʧ/	ç	nästan såsom inom klatschig
/ʤ/	xh	som inom engelskans John
/θ/	th	som inom engelskans thanks
/ð/	dh	som inom engelskans this
/f/	f	som inom far
/v/	v	som inom van
/s/	s	som inom son
/z/	z	som inom engelskans zip
/ʃ/	sh	nästan liksom inom affischera
/ʒ/	zh	som inom franskans je
/h/	h	som inom hatt
/m/	m	som inom man
/n/	n	som inom nej
/ɲ/	nj	som spanskans ñ
/l/	l	som inom lag
/j/	j	som inom ja
/ɫ/	ll	som inom engelskans mill (mörkt l)
/r/	rr	som inom ros (tremulant)
/ɾ/	r	som inom spanskans aro (flapp)

A B C Ç D DH E Ë F G GJ H inom J K L LL M N NJ O P Q R RR S SH T TH U V X XH Y Z ZH a b c ç d dh e ë f g gj h inom j k l ll m n nj o p q r rr s sh t th u v x xh y z zh

a b ʦ ʧ d ð ɛ ə f g ɟ h inom j k l ɫ m n ɲ ɔ p c ɾ r s ʃ t θ u v ʣ ʤ y z

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Albanskan äger tre genus (maskulinum, femininum samt neutrum) samt numeriskt värde numerus.

Substantiven, såsom indelas inom fem deklinationer, äger sex kasus (nominativ, genitiv, ackusativ, dativ, ablativ samt vokativ) samt böjs på grund av bestämdhet tillsammans med suffix. Albanskans pluralböjning existerar många oregelbunden. Bestämd skrivelse placeras efter substantivet. Verben, tillsammans med numeriskt värde konjugationer, böjs inom sex modus (indikativ, grammatik, konditionalis, optativ, admirativ samt imperativ) samt åtta tempus.

Verben kam, för att äga, samt jam, för att artikel, existerar oregelbundna. Verbet kam fungerar likt temporalt hjälpverb. Standardspråket likt bygger maximalt vid sydalbansk dialekt saknar infinitiv, något liksom sydalbanska besitter gemensamt tillsammans med dem övriga balkanspråken. Nordalbanska, likt talas från ett majoritet från albaner, besitter dock infinitiv.

Infinitivens artikel alternativt icke-vara inom standardspråket utgör idag enstaka stridsfråga inom albanska kulturella kretsar samt äger kraftfull sociolingvistisk laddning.^{[källa behövs]}

Ordföljd

[redigera | redigera wikitext]

Albanskan besitter relativt fri ordföljd. Den vanligaste ordföljden existerar subjekt-verb-objekt, SVO.

Negerade satser innehåller enstaka negerande partikel, antingen nuk alternativt s'. Partikeln placeras framför verbet. Imperativa satser innehåller partikeln mos. UNË JAM=JAG existerar

Räkneord

[redigera | redigera wikitext]

një—ett tetëmbëdhjetë—arton dy—två nëntëmbëdhjetë—nitton tri/tre—tre njëzet—tjugo katër—fyra njëzetenjë—tjugoett pesë—fem njëzetedy—tjugotvå gjashtë—sex tridhjetë—trettio shtatë—sju dyzet/katërdhjetë—fyrtio tetë—åtta pesëdhjetë—femtio nëntë—nio gjashtëdhjetë—sextio dhjetë—tio shtatëdhjetë—sjuttio njëmbëdhjetë—elva tetëdhjetë—åttio dymbëdhjetë—tolv nëntëdhjetë—nittio trembëdhjetë—tretton njëqind—etthundra katërmbëdhjetë—fjorton pesëqind—femhundra pesëmbëdhjetë—femton njëmijë—ett tusen gjashtëmbëdhjetë—sexton një milion—en miljon shtatëmbëdhjetë—sjutton një miliard—en miljard

Ordförråd

[redigera | redigera wikitext]

Forskare tror för att dem flesta från albanskans vanligaste mening härstammar ifrån urindoeuropeiskan, däremot finns detta nästan inga lämningar alternativt skrifter liksom helt förmå styrka detta.

Grekiskan samt framför allt latin ägde tidigt en stort påverkan vid språket vilket förde tillsammans med sig flera tidiga lånord. ifrån samt tillsammans med 500-talet kom slaverna för att föra tillsammans med sig många lånord ifrån dem slaviska språken, främst bulgariskan samt serbiskan, dock även ifrån detta slaviska tungomål såsom talades inom Grekland beneath denna period.

↔ Bara några veckor efter det att broder och syster Noll hade kommit till Martinique började de uppmuntra

beneath detta osmanska rikets styre ovan området importerades även flera turkiska mening.

På bas från dem flera lånorden ifrån grannspråken äger albanskan bara spelat enstaka mindre roll inom rekonstruktionen från detta indoeuropeiska ordförrådet. Bland dem stora språken äger albanskan bidragit tillsammans med detta minsta antalet kognater.

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Albanska språket utgörs från numeriskt värde huvuddialekter, gegiska inom norr samt toskiska inom söder.

dem kallas därför även till nordalbanska respektive sydalbanska. Både gegiska samt toskiska kunna inom sin tur delas in inom underdialekter. Den ungefärliga gräns likt skiljer huvuddialekterna åt existerar Shkumbinfloden. Skillnaderna mellan gegiska samt toskiska existerar distinkta inom bland annat uttal samt grammatik. ett massiv sektion från ordförrådet existerar dock detsamma.

detta fullfölja för att gegisk- samt toskisktalande förstår varandra, ifall även tillsammans viss något som är svårt att hantera eller övervinna.

Gegiska visar vid en påverkan ifrån dem romanska språken medan toskiskan visar spår från detta gamla grekiska språket.

Gegiskan äger en ordförråd tillsammans med flera romanska lånord medan toskiskan äger betydligt fler grekiska. Varianterna arberoriska samt arberesjiska talas inom Grekland respektive Italien samt existerar från toskisk art. Den albanska dialekten såsom enstaka gång existerade inom Istrien inom norra Kroatien existerar numera utdöd.

Små albanska språkområden vilket löper fara för att försvinna återfinns inom Sandžak inom Serbien, Zadar inom Kroatien, Mandritsa inom Bulgarien, tillsammans flera.

Större delen från Albaniens historiska centra ligger inom gegisktalande områden, inom städer såsom Durrësi, Tirana, Shkodra, Prishtina, Tetova tillsammans flera.

Detta är endast de japanska räkneorden för talen, men i japanska måste man alltid använda ett måttord (eller räknemarkör) tillsammans med räkneordet

En sydlig variant från den gegiska dialekten fanns detta officiella språket inom Albanien inom start från 1900-talet.

En språkkonferens såsom hölls inom Pristina inom Kosovo 1968 bestämde för att då ortografin stadfästs bör den tillämpas även inom Kosovo. Detta beslut plats från massiv innebörd till enandet från en litteraturspråk.

Den ortografiska kongressen såsom hölls inom Tirana inom Albanien 1972 fastslog ortografin till albanska språket.

Albanologi

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Albanologi

Johann Georg von Hahn gav tid 1854 ut Albanesische Studien ("Albanska studier") inom Jena, såsom visade för att albanska tillsammans med all sannolikhet fanns en indoeuropeiskt tungomål.

Textexempel

[redigera | redigera wikitext]

FN:s deklaration angående dem mänskliga rättigheterna, skrivelse 1, vid albanska:

Të gjithë njerëzit lindin të lirë dhe të barabartë në dinjitet dhe në të drejta. Ata kanë arsye dhe ndërgjegje dhe duhet të sillen ndaj njëri-tjetrit me frymë vëllazërimi.

• Skylt tillsammans ord vid albanska samt engelska

• Bokomslag

• Wikipedia-logon, 2010

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Brown Keith, Ogilvie Sarah (2010).

  Concise Encyclopedia of Languages of the World. sid. 22–24.

• Philip Baldi (1983). An Introduction to the Indo-European Languages.
  Lär dig hur man säger siffror på italienska, inklusive både kardinal- och ordningstal

  sid. 87–93.

• Benjamin Fortson (2011). Indo-European Language and Culture: An Introduction. sid. 446–458.
• Anna Giacalone Ramat, Paolo Ramat (2015). The Indo-European Languages. sid. 480–500.
• J P Mallory, D Q Adams (1997). Encyclopedia of Indo-European Culture. sid. 8–11.
• John Hewson, ljus Bubenik (1997).
  Talen från 91 till 99 skrivs enligt samma logik som tidigare: novantuno, novantadue, novantatre, novantaquattro, novantacinque, novantasei, novantasette, novantotto, novantanove

  Tense and Aspect in Indo-European Languages: Theory, Typology, Diachrony. sid. 111–124.

• Carlos Quiles, Fernando Lopez-Menchero (2009). A Grammar of Modern Indo-European. sid.
  
  
• 



88–90.

• Campbell, George L.; King, Gareth (2018).The Routledge Concise Compendium of the World's Languages. sid. 19–25.