När var brittiska imperiet som störst
Brittiska imperiet
Brittiska imperiet alternativt Brittiska väldet fanns tidigare den officiella benämningen vid Storbritannienskolonialvälde samt maktområden. detta fanns en internationellt struktur från kolonier, protektorat samt andra territorier såsom lagts beneath den brittiska kronan mellan talet samt talet.[1]
Det fanns beneath talet vilket begreppet "Engelska imperiet" blev vanligt, vilket ersattes från "Brittiska imperiet" inom samband tillsammans med uppättandet från Kungariket Storbritannien inom femte månaden i året , då England samt Skottland gick samman.[2]
På sin höjdpunkt plats imperiet detta största såsom någonsin funnits, tillsammans med ett yta vid runt 34 miljoner km².
Dock fanns Mongolväldet detta största sammanhängande imperiet.[3][4][5][6] detta Brittiska imperiet plats världens främsta kraft inom ovan en århundrade.[7]
Den brittiska politiken för att ge områdena inom imperiet ett upphöjd grad från självstyre[1] ledde mot för att imperiet beneath talet utvecklades mot detta Brittiska samväldet, inom solens tid Samväldet, "Commonwealth of Nations".
Samväldet existerar inom dygn ett frivillig sammanslutning från självständiga länder. från brittiska besittningar återstår inom ljus tio mindre områden samt numeriskt värde obebodda, vilket tillsammans utgör Storbritanniens utomeuropeiska territorier.
Långt borta var det som förknippades med brittisk imperialismStorbritanniens utländska besittningar upptog ett areal från 33 &#;km² tillsammans med invånare. detta brittiska imperiet nådde sin största geografiska utsträckning mellan samt nära Versaillesfreden erhöll Storbritannien tidigare tyska områden liksom mandat ifrån Nationernas Förbund, samt Egypten blev den inledande ägande liksom uppnådde full självständighet samt oberoende ifrån britterna.
Kronologisk översikt
[redigera | redigera wikitext]Imperiets ursprung
[redigera | redigera wikitext]England började beneath talet utföra sina inledande försök för att grunda bosättningar vid andra kontinenter. beneath talet ledde ekonomiska motiv samt rivaliteten tillsammans land i västeuropa mot enstaka snabb tillväxt från den engelska sjöfarten samt engelska bosättningar inom Västindien samt Nordamerika.[1] fanns engelska kolonier inom New England, Virginia samt Maryland, samt bosättningar vid Bermuda, Honduras, Antigua, Barbados samt Nova Scotia.
Jamaica erövrades ifrån Spanien ifrån verkade Hudson Bay-kompaniet inom delar från detta vilket senare skulle bli Kanada. detta brittiska ostindiska kompaniet började grunda handelsposter inom Indien tid Den inledande permanenta bosättningen inom Afrika blev James Island inom Gambiafloden ().
Gemensamt på grund av dem tidiga bosättningarna existerar dem nästan varenda grundades från kompanier samt enskilda magnater, ej från den brittiska kronan.
Även ifall kolonierna övervakades från kronan fanns dem självständiga företag. Bildandet från detta brittiska imperiet plats därför mot ett start ett ganska oorganiserad process var den brittiska kronan ibland ej ens plats särskilt villig för att delta.[1] beneath samt talet ägde den brittiska kronan främst övervakning ovan koloniernas affär samt sjöfart.
När det brittiska imperiet var som störst år sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens ytainom enlighet tillsammans med dåtidens merkantilistiska teorier sågs kolonierna vilket leverantörer från råmaterial åt England. dem fick därför monopol vid den brittiska marknaden till ingredienser såsom bomull samt tobak, dock förväntades inom gengäld för att bedriva all sin köp tillsammans engelska skepp samt fungera likt handelsplats till brittiska varor.
Britterna tar makten ovan världshaven
[redigera | redigera wikitext]Under inledande hälften från talet ägde land i västeuropa varit den inflytelserik kolonialmakten.[8] Efter den brittiska segern inom sjuårskriget trängdes land i västeuropa åter samt britterna tog ovan herraväldet ovan haven.[8] beneath talet fortsatte dem brittiska handels- samt krigsflottorna för att växa således för att dem blev många större än någon ytterligare nations.[8] inom Asien något som har transporterats eller flyttats kolonialkrig mellan kompanier tillsammans med nationella handelsmonopol.
på denna plats kom detta brittiska ostindiska kompaniet för att ta kontrollen.
Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldetland i västeuropa ägde innan dess haft starka kolonialintressen inom Indien tillsammans med handelsstationer både längs landremsa vid havet samt inom dem inre delarna norr ifall subkontinenten.
Opiumkrigen
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från Opiumkrigen.
Opiumkrigen fanns numeriskt värde konflikt inom mitten från talet, var Storbritannien samt land i västeuropa tvingade Kina för att acceptera opiumhandeln samt ge handelsprivilegier åt segrarna.
inledande opiumkriget (–) resulterade inom en fredsfördrag för att europeiska köpmän skulle ett fåtal arrendera samt bebygga mark inom hamnarna Kanton, stad i kina, Fuzhou, Ningbo samt Shanghai skulle existera öppna på grund av varenda nationer samt för att främmande konsuler skulle erhålla bosätta sig var. Engelsmännen skulle dessutom erhålla Hongkong samt 21 miljoner dollar på grund av sina krigsomkostnader.
Andra opiumkriget (–) resulterade inom ett fred vid identisk villkor likt inom fördraget , dock tillsammans med ökad krigsskadeersättning (60 miljoner francs mot Storbritannien samt 30 miljoner mot Frankrike).
Imperiet idag
[redigera | redigera wikitext]Idag finns detta endast smulor kvar från detta stora imperiet såsom ett gång härskade ovan enstaka tredjedel från världen, försvann begreppet kronkoloni mot förmån till dependent territories,[9] liksom ersattes tillsammans utomeuropeiska territorier.
År var Brittiska imperiet världshistoriens största, och cirka en fjärdedel av jordens befolkning levde på brittisk markIdag består detta brittiska imperiet från flera småöar bortsett ifrån Gibraltar likt ligger vid Iberiska halvön. detta besitter ifrågasatts vem såsom egentligen äger områdena, detta besitter speciellt gällt ögrupp i atlanten såsom besattes från Argentina vilket startade Falklandskriget. detta kriget existerar detta sista liksom Storbritannien utkämpat utan hjälp från stridande trupp ifrån något annat nation.
enstaka rest från detta brittiska imperiet likt noteras än idag existerar dock detta engelska språkets starka ställning inom världen.
Besittningarnas politiska ställning
[redigera | redigera wikitext]De brittiska besittningarnas politiska förhållande mot moderlandet fanns många växlande. beneath namnet kronkolonier brukade man summera dem kolonier, liksom ej ägde självstyre tillsammans med ett ministär likt fanns ansvarig inför ett folkrepresentation. dem styrdes från ett guvernör likt endast plats ansvarig inför moderlandets statsmakt, vilken emellertid ofta ägde en verkställande råd nära sin blad samt inom flera kolonier även en lagstiftande råd, vars medlemmar vanligen plats delvis folkvalda.
Ibland avsåg kronkolonier enbart dem rent guvernörstyrda kolonierna mot skillnad ifrån kolonier tillsammans representativa institutioner samt kolonier tillsammans fullt självstyrelse (responsible government). Dessutom fanns protektorat samt från privata bolag (chartered companies) förvaltade områden. Kejsardömet Indien intog ett särställning.
Territorier
[redigera | redigera wikitext]Afrika
[redigera | redigera wikitext]Besittningarna inom Afrika var: ön Ascension (som styrdes från ett garnisonskommendant), Basutoland, Bechuanaland-protektoratet, protektoratet Brittiska Somaliland, Brittiska Östafrika-protektoratet tillsammans med Uganda samt Zanzibarprotektoratet, mauritius tillsammans Rodrigues, Cargados-, Chagos- samt Eagleöarna, Nyasaland-protektoratet, Rhodesia (som förvaltades från British South Africa Company), Sankt Helena tillsammans med ön Tristan da Cunha (som ej ägde speciell styrelse), Seychellerna, Swaziland, dem mot Sydafrikanska unionen federativt sammanslutna självstyrande kolonierna Kapkolonin, Natal, Transvaal samt Oranjefristaten samt dem västafrikanska besittningarna kolonin samt protektoratet Nigeria, kolonin samt protektoratet Gambia, kolonin Guldkusten tillsammans med protektoraten Ashanti samt nordlig territories samt kolonin samt protektoratet Sierra Leone.
Egypten ägde nominell självständighet beneath brittiskt protektorat. Sudan styrdes från ett brittisk generalguvernör, liksom sultanatetDarfur betalade tribut mot.
Amerika
[redigera | redigera wikitext]I Amerika innehade Storbritannien nästa besittningar: den självstyrande kolonisammanslutningen (dominionen) Kanada, den självstyrande kolonin Newfoundland tillsammans med Labrador, Bermuda-öarna, Brittiska Guyana, Brittiska Honduras, ögrupp i atlanten samt Västindiska öarna, vilka administrativt delades inom sex grupper (Bahama-öarna, Barbados, Jamaica tillsammans Turks Islands, Leeward Islands, Trinidad samt Tobago samt Windward Islands).
Dessa kolonier inom Karibien likt producerade sockerrör samt vilket grundade sig vid slaveri ansågs såsom viktigare samt värdefullare. Nordamerikanska kolonier såsom exporterade tobak, bomull, ris, virke samt päls ägde ej lika stora finansiella framgångar dock dem erbjöd utmärkt odlingsmark.
Dessutom flyttade dem flesta engelska nybyggare mot denna område.
Nya kolonier inskaffades genom konflikt, mot modell New Amsterdam såsom innan tillhörde Nederländerna. Sjuårskriget (–) utkämpades även inom Nordamerika samt existerar var känt liksom Fransk-indianska kriget. beneath krigets lopp övertog Storbritannien större områden ifrån land i västeuropa.
Fram mot talet ägde Storbritannien även 13 kolonier vid Nordamerikas östkust, vilket inom juli slog sig fria samt bildade landet USA. Storbritannien erkände USA:s självständighet inom september
Asien
[redigera | redigera wikitext]De brittiska besittningarna inom Asien, förutom kejsardömet Indien, Storbritanniens viktigaste ägande, plats Cypern, Kelantan samt Trengganu, protektoraten Brittiska Nordborneo, Brunei samt Sarawak, Brittiska Hongkong samt Weihaiwei (som "arrenderades" ifrån Kina).
Storbritanniens nyfikenhet på grund av Kina började nära slutet från talet främst vid bas från teodlingar. på grund av för att hålla sin handelsbalans jämn exporterade Storbritannien opium ifrån sina besittningar inom Indien mot Kina. detta orsakade ekonomiska bekymmer på grund av Kina samt resulterade inom enstaka väpnad konflikt kallat inledande opiumkriget (–).
Kriget vanns från britterna, något såsom säkrade deras maktställning inom distrikt.
Europa
[redigera | redigera wikitext]I Europa ägde Storbritannien kronkolonierna Cypern, Gibraltar samt Malta. Storbritannien ägde även Helgoland ifrån tills ön överlämnades mot Tyskland. Irland anses från forskare oftast såsom ett koloni, även angående detta, juridiskt sett, fanns en enskilt rike (från ) samt ett integrerad sektion från Förenade konungariket Storbritannien samt Irland (från mot ).[10][11][12][13]
Oceanien
[redigera | redigera wikitext]Storbritanniens besittningar inom Oceanien plats följande: den självstyrande kolonisammanslutningen Australien (kolonierna - idag kallade original states - New South Wales, Victoria, Queensland, South Australia, Western Australia samt Tasmanien) tillsammans nordlig Territory (sedan ; fanns förut anslutet mot South Australia) samt Brittiska Nya Guinea (sedan Territory of Papua), Dominion of New Zealand (Nya Zeeland tillsammans med Auckland-, Chatham- samt Hervey-öarna samt övriga brittiska Söderhavsöar), Fijiöarna, protektoratet Tonga, ett mängd annekterade Stillahavsöar (bland annat Salomonöarna, Pitcairn samt Gilbert samt Elliceöarna) beneath ett "high commissioner of the western Pacific".
dem flesta öområden förvaltades inom detta Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.
Det brittiska samhället underkastades under talet snabba förändringarNya Hebriderna stod beneath gemensam förvaltning från engelska samt franska ämbetsmän.
Områden vunna inom Versaillesfreden
[redigera | redigera wikitext]Efter inledande världskrigets slut slöts Versaillesfreden var Tyskland samt Osmanska riket (nuvarande Turkiet) fråntogs varenda sina kolonier. dem före detta tyska kolonierna samt protektoraten delades upp mellan Belgien, land i västeuropa, Japan samt Storbritannien samt skulle förvaltas vilket mandat beneath den nybildade internationella fredsorganisationen NF inom förberedelse till självständighet.
ifrån Tyskland fick Storbritannien då Sydvästafrika (nuvarande Namibia), nuvarande Papua Nya Guinea, samt Tanganyika (del från nuvarande Tanzania). ifrån Osmanska riket blev bland annat Transjordanien (nuvarande Jordanien) brittiskt protektorat, samt Irak samt dåvarande Brittiska Palestinamandatet blev brittiska NF-mandatområden.
Motto
[redigera | redigera wikitext]Det brittiska imperiet ägde såsom mottoThe Empire where the sun never sets (svImperiet var solen inte någonsin går ned), en främst symboliskt dock även faktakorrekt påstående[14], då Imperiets vidsträckthet gjorde för att detta ständigt plats solsken samt dagsljus någonstans inom detta Brittiska imperiet.
Detta motto ägde sitt ursprung inom tysk-romerske kejsaren samt spanske kungenKarl V, såsom sade "I mitt rike går solen inte någonsin ner".
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcd] Encyclopædia Britannica, vid internet, 21 månad , uppslagsord: British empire
- ^”How old fryst vatten the British Empire”.
History extra. 1 september Läst 10 juli
&#; - ^sid. 5 från Morgan, David () (på eng). The Mongols. The peoples of europe, Oxford: Blackwell. Libris ISBN (inb.)
- ^sid. från Finlay, Robert (). The Pilgrim Art: Cultures of Porcelain in World History. Berkeley, California, USA: University of California Press. Brittiska imperiet eller Brittiska väldet var tidigare den officiella benämningen på Storbritanniens kolonialvälde och maktområden
ISBN
- ^
- ^Jonathan M. Adams, Thomas D. ingång and Peter Turchin (). ”East-West Orientation of Historical Empires” (PDF). Journal of World-Systems Research (University of Connecticut) 12 (no. 2): sid. –
- ^Ferguson, Niall (). Empire, The rise and död eller bortgång of the British world beställning and the lessons for global power..
Basic Books. ISBN
&#; - ^ [abc] Magnusson , s.
- ^”Kronkoloni”. Den Store Danske. The Beatles, långt hår, kort-korta kjolar, studentrörelser och antiimperialistiska slagord formade alltmer vardagen
Gyldendals. Läst 31 augusti
&#; - ^Canny, Nicholas P. (). ”The Ideology of English Colonization: From Ireland to America”. The William and Mary Quarterly 30 (4): sid.&#; doi/ ISSN Läst 16 mars &#;
- ^, Canny, Nicholas P. (Nicholas Patrick), (). Kingdom and colony&#;: Ireland in the Atlantic world, .
UMI. ISBN OCLC Läst 16 mars
&#; - ^B., Quinn, David ([?]). Ireland and sixteenth century europeisk expansion. [The Kerryman]. OCLC Läst 16 mars &#;
- ^Farrell, Gerard (). The 'Mere Irish' and the Colonisation of Ulster, . doi/ Läst 16 mars &#;
- ^”Sunset on the British Empire”. What If.
Läst 27 april
&#;