Vad heter norskans två skriftspråksformer

Nynorska (norska: nynorsk) existerar ett från dem numeriskt värde officiella målformer likt tillsammans utgör detta norska skriftspråket. Den andra målformen benämns bokmål.

Före 1929 kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev en jämställt, officiellt, sätt för att notera norska genom detta därför kallade Sidestillingsvedtaket, en beslut från Stortinget1885.

Nynorska blev en alternativ mot riksmålet, likt skriftligen fanns nästan identisk tillsammans med danska. Landsmål bytte namn mot nynorska 1929 efter ytterligare en beslut inom Stortinget. Än inom solens tid finns ingen ”riksnorska”, dock bokmål existerar ledande skriftspråk.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Nynorskan liksom skriftspråk utvecklades ifrån mitten från 1800-talet.

Språkpolitiskt fanns detta nära denna tidsperiod en behov från för att återupprätta detta norska språket, eftersom endast detta danska skriftspråket ägde använts beneath den långa dansk-norska unionstiden.

Före 1929 kallades nynorskan landsmål

FilologenIvar Aasen, bördig ifrån Ørsta inom Møre og Romsdal, drev tesen för att en genuint norskt tungomål ägde överlevt inom landets bygder utanför städerna. detta fjällrika landskap äger begränsat kommunikationen samt motverkat språklig effekt mellan olika regioner. Aasen ville undersöka språket inom all landet samt företog flera samt långa vandringar, beneath vilka han nedtecknade folkspråket.

Aasens sysselsättning är kapabel ses vilket enstaka sektion från den nationalromantiska rörelsen inom flera länder inom Europa. Några kalenderår tidigare ägde Per Christian Asbjørnsen samt Jørgen Moe genomkorsat delvis identisk bygder inom arbetet tillsammans med för att nedteckna sagorna mot samlingarna Norske folkeeventyr. Ungefär samtidigt tillsammans Aasens vandringar rodde samt löpte Elias LönnrotFinland runt vid spaning efter grundstommen mot nationaleposet Kalevala.

inom land i baltikum arbetade Friedrich Reinhold Kreutzwald tillsammans med enstaka estnisk motsvarighet, Kalevipoeg, samt inom Riga samlade något senare Krišjānis Baronsfolkminnen inom Johann Gottfried Herders anda. Franz Liszt skrev bland annat magyariska rapsodier tillsammans folkmusikinslag samt inom Schweiz kom alphornet mot heders igen.

I Norge vaknade en nyfikenhet på grund av tillväxt från den nationella kulturen, exempelvis tillsammans med Edvard Griegs folkmusikinspirerade kompositioner, samt Henrik Ibsens samt Bjørnstjerne Bjørnsons jobb såsom ägde massiv innebörd till framväxten från norsk litteratur.

Före 1907 skrevs detta mesta emellertid tillsammans dansk stavning.

Två skriftspråk

Efter fyra tid vid resande tramp utgav Ivar Aasen 1848Det norske Folkesprogs Grammatik. 1850 kom Ordbog over detta norske Folkesprog samt 1853Prøver af Landsmaalet inom Norge vilket innehöll Aasens förslag vid enstaka fräsch norsk skriftspråksnorm, såsom ett rekonstruerande kompromiss mellan dialekter främst ifrån Vestlandet.

1869 antogs bokstaven Å ifrån land vilket godkänt alternativ mot stavningen AA på grund av Å-ljudet, vilket 1938 blev obligatoriskt.

1885 antogs landsmål/nynorsk såsom jämställt detta dansk-norska riksmålet inom Norge. Redan 1889 publicerades Bibeln vid nynorska, 15 kalenderår före bokmål.

1907, begränsad efter självständigheten ifrån landet, reformerades riksmål/bokmål mot en norskt tungomål istället till dansk stavning, samt 1929 beslutades angående dem nuvarande, mera neutrala namnen "bokmål" respektive "nynorsk".

I samband tillsammans med språkreformen 1938 behövde skolböckerna bytas ut överlag, samt kommunerna valde därför för att ett tredjedel från eleverna fick sin utbildning vid nynorska 1943.

Från 1910-talet drev den norska staten enstaka språkpolitik likt syftade mot för att dem bägge målformerna skulle närma sig varandra, således kallad samnorsk efter Moltke Moes initiativ, dock motståndet blev mot slut på grund av starkt, framför allt ifrån bokmålsanhängare, tillsammans med ett massiv konflikt speciellt beneath 1950- samt 1960-talen.

Försök för att minska konflikten gjordes vid 1960-talet tillsammans med enstaka inrättad "språkfredskommitté". Sedan 2002 besitter samnorsksträvandet formellt avslutats, samt försök görs ej längre för att vid politisk väg sammanslå olika slags skriven norska.

Under den norska språkstriden äger enstaka grupper strävat efter för att ännu starkare framhäva dem olika målformernas särart: några förespråkar høgnorsk, enstaka konservativ struktur från nynorska, medan andra helst önskar för att ett konservativ bokmålsform, riksmål, skall utgöra normen.

Den andra målformen benämns bokmål

Nynorsk existerar inom sig mera puristisk än vilket dialekterna existerar, såsom oftare är kapabel äga inslag ifrån danska samt tyska.

Nynorskans nuvarande ställning

[redigera | redigera wikitext]

Uppskattningsvis 10–12 andel från Norges befolkning uppfattar nynorska liksom sitt skriftspråk, i enlighet med detta norska Språkrådet.

Användningen existerar koncentrerad mot dem västnorska områdena, Rogaland (med undantag till Stavanger samt Haugesund), Hordaland (med undantag till Bergen), Sogn og Fjordane samt Møre og Romsdal. Nynorskan besitter även enstaka kraftfull ställning inom inre Aust-Agder, inom synnerhet Setesdal, Buskerud, särskilt inom Hallingdal, Oppland, särskilt inom Valdres, samt Telemark.

I Vestlandsområdet når andelen nynorskanvändare 45,2 andel samt inom övriga Norge 2,7 andel, i enlighet med siffror ifrån 2003 (dock ej inom Sogn og Fjordane fylke vilket besitter 99,8 andel nynorskanvändare). Andelen besitter sjunka beneath andra hälften från 1900-talet, efterkrigstiden. 10–11 andel från norska värnpliktiga uppger nynorska såsom sitt skrivspråk, 11 andel fyller år inom sin självdeklaration vid dokument tillsammans undertryckt nynorska.

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid

Massmedia påverkar mot försvagning från dem lokala språkformerna samt fördelar på grund av dem inom massmedierna ledande språken.

År 2002 ägde 27 andel från dem norska kommunerna nynorska såsom administrativt skrivspråk, medan 37 andel ägde bokmål. återstående 36 andel ägde ej valt den en målformen framför den andra. inom skolan undervisas idag (2006) både inom nynorska samt bokmål.

varenda norsk samhälle bestämmer vilket från skriftspråken likt skall existera detta officiella administrationsspråket. Man besitter ständigt korrekt för att vända sig mot ett myndighet vid endera språket.

inom skolan kallas den språkform såsom föredras på grund av hovedmål/hovudmål. Den andra målformen kallas "sidemål".

2002 ägde 14,7 andel från eleverna inom grundskolan nynorska vilket sitt skriftspråk. dem allra flesta från dem hör hemma vid Vestlandet. Bland bokmålstalande studenter finns ibland en motstånd mot nynorsk, samt såsom inom andra länder förmå detta finnas större incitament för att rangordna storstädernas tungomål ur karriärsynpunkt samt andra sociala skäl, än landsbygdens tungomål.

Av 4 549 utgivna trycksaker (böcker samt andra former) 2000 fanns 8 andel vid nynorska samt 92 andel vid bokmål. 6 andel från norska tidningar utges enbart vid nynorsk samt 5 andel vid bägge målformerna. Vissa tidningar såsom Aftenposten samt Verdens Gang besitter förbud mot nynorsk inom redaktionell skrivelse.

I Norge har man två skriftspråk eller målformer, som det korrektare heter, men inget normerat standardtalspråk

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet ”nynorsk” används angående den talade norska såsom omkring tid 1500 utvecklats ur forn- samt medeltidsnorskan, tillsammans grammatiska förenklingar, alltså inom kontrast mot ”gammalnorsk”, likt plats betydligt mera enhetlig än dagens nynorska dialekter. Denna torde äga utgjort främsta grunden till flertalet dialekter vilket senare utvecklats.

vid 1600-talet ägde norskan fallit ur bruk liksom skriftspråk, dock levde vidare inom lokala dialekter, var härskarklassens danska ej fick genomslag.

Karakteristik

[redigera | redigera wikitext]

Nynorska existerar väsentligen baserat vid västskandinaviska dialekter. Den skiljer sig ifrån östskandinaviskan genom för att den äger bevarat betydligt mer från dem fornnordiskadiftongerna (i likhet tillsammans färöiskan samt isländskan), var östnordiskan utvecklade monoftonger (till modell inom orden ”stein” till ”sten”, ”braut” på grund av ”bröt”, ”skein” till ”sken”).

enstaka ytterligare skillnad existerar vokalen u jämfört tillsammans med östskandinaviskt o, liksom inom orden ”ku” samt ”bru” mot ”ko” samt ”bro”.

I den nynorska likt återfinns inom ordlistor, exempelvis Nynorsk ordliste, finns numeriskt värde slags ordformer: huvudformer samt sidoformer.

Huvudformerna existerar avsedda för att användas inom skolans läroböcker samt inom administrationen inom samhälle, fylkeskommun samt inom staten; sidoformerna räknas såsom fullt godtagbara alternativ till varenda andra typer från språkanvändare, liksom mot modell skolelever. detta finns term liksom kunna uttryckas genom numeriskt värde alternativt flera jämställda huvudformer.

Med etableringen av landsmålet hade Norge fått två skriftspråk, vilket ofrånkomligen ledde till motsättningar och en lång och tidvis häftig språkstrid

en modell existerar nynorskans jämställda former på grund av pronomenet ”vi”: ”vi” samt ”me”.

Nynorska likt talspråk

[redigera | redigera wikitext]

Nynorska existerar inom inledande grabb namnet vid enstaka skriftlig målform, samt mot skillnad ifrån bokmålet existerar detta ett fåtal personer likt rättar sitt anförande efter nynorskans normal (om än ett sektion dialekter, bland annat inom delar från Sogn, kommer tämligen nära).

inom enstaka slogan ifrån 1970-talet sammanfattades den nynorska språktanken: "Snakk dialekt — skriv nynorsk!". Nynorska representerar ej ett viss dialekt, utan ett kompromiss.

Motsättningarna var dels av demografisk natur (land–stad), dels social (bondebefolkning–ämbetsmannaklass)

Talad nynorska förekommer emellertid inom nyhetssändningarna inom Dagsnytt samt Dagsrevyen inom NRK:s radio- samt tv-kanaler. Särskilda teaterscener, liksom exempelvis detta norske teatret inom Oslo agerar sina teaterföreställningar vid nynorska. artist tillsammans särpräglade dialekter kunna nyttja dem utan krav vid anpassning. inom förhållande mot andra länder besitter dem norska dialekterna högre ställning eller tillstånd inom detta offentliga existensen samt är kapabel gärna användas officiellt.

Nynorska författare

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Stegane, Idar (1991) (på nno). Det nynorske skriftlivet: studiar inom framvoksteren från ei nynorsk litterær offentlegheit.

  Bergen: Universitetet inom Bergen. Libris1273660 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]