Vad tjänar sverige på utflyttningen av företag

Download PDF

Summary

Globaliseringen besitter förstärkt västerländska ekonomier

1. Globalisering besitter skapat nya möjligheter på grund av företag för att specialisera sig – samt öka graden från FoU, nyhet samt investeringar inom dess verksamheter.
2. Globalisering äger gjort detta enklare till nya företag för att slå sig in vid marknader samt konkurrera tillsammans med stora samt etablerade bolag.
3. Handelssektorn besitter vuxit snabbt, både genom export samt import, samt drivit upp sysselsättningen.

Globaliseringen besitter ökat hushållens reella inkomster

1. Globaliseringen bidrog mot för att minska den höga inflationstakten inom västeuropeiska ekonomier – detta existerar för tillfället mindre ”luft inom lönekuvertet”.
2. Globaliseringen besitter ökat hushållens reella lön genom för att sänka konsumentpriserna.
3. Många produkter vilket tidigare fanns tänkbara för att köpa till enbart en fåtal höginkomsttagare – t ex ett mobiltelefon alternativt symaskin – existerar idag standard inom dem flesta hushåll.

Globalisering besitter gett ekonomier samt människor nya möjligheter

1. Globaliseringen besitter spridit fräsch teknik snabbare inom världen samt gjort ekonomier mer produktiva samt miljövänliga.
2. Globaliseringen besitter bidragit mot för att minska lönediskriminering från kvinnor samt gett nya möjligheter mot kvinnor för att konkurrera vid förbättrad villkor.
3. Globaliseringen besitter höjt kvaliteten vid företagens ledning samt organisation, samt förbättrat arbetsvillkoren på grund av anställda.
   

   ---

   ECIPE existerar tacksam till stöd mot denna lärande ifrån Svenskt Näringsliv.

Introduktion

Globaliseringen besitter varit positiv på grund av företag, konsumenter samt europeisk vetenskapen om resurserhandel och finans likt totalitet.

idag riskerar oss dock för att ett fåtal enstaka ”backlash” på grund av globaliseringen samt varenda nya möjligheter liksom ökad finansiell frihet besitter gett västvärlden beneath dem senaste decennierna. ett färsk slags ångest löper genom väst samt den utmanar tidigare uppfattningar ifall friare köp vilket enstaka ”win-win” på grund av samtliga länder.

Misstanken ifall för att globaliseringen liksom sprids idag existerar snarare för att globaliseringen förmå äga varit god till vissa länder, dock ej på grund av andra, samt för att detta existerar utvecklade ekonomier inom väst likt besitter dragit detta kortaste halmstrået.

USA:s president Donald J. Trump, mot modell, hävdar för att “andra länder äger utnyttjat Amerika” samt på baksidan denna typ från åsikt finns en något som ökar i storlek eller antal tvivel vid för att internationell faktiskt bör äga förbättrat levnadsstandarden till människor inom Amerika samt Europa.

Tvivlet börjar ofta inom Kinas anmärkningsvärt snabba handelstillväxt sedan slutet från 1990-talet – samt den leder ett sektion mot slutsatsen för att, medan perioden ifrån då mot idag uppenbarligen sett ett ökad levnadsstandard inom Kina samt andra framväxande ekonomier, den skett vid västerlandets bekostnad. Kina utkonkurrerade företag samt arbete inom västerlandets industri samt just denna strukturomvandling från ekonomier existerar på grund av vissa detta främsta skälet mot den något som ökar i storlek eller antal politiska ilskan: politiska revolter inom europeiska samt amerikanska omröstning besitter varit sättet på grund av ”frihandelns förlorare” för att slå tillbaka mot ”globaliseringseliten”.

Det finns stora brister inom denna ögonkontakt vid globaliseringen.

Den främsta existerar för att oomtvistade detaljer samt kända ekonomiska mönster varken stöder kritiken mot internationell köp alternativt tesen för att globaliseringen skapat stora grupper från förlorare. Öppna ekonomier existerar ständigt exponerade till färsk konkurrens samt strukturella förändringar liksom påverkar företag samt arbetstillfällen.

dock den andra sidan från myntet existerar för att identisk ekonomiska processer skapar flera nya arbete samt affärsmöjligheter, samt – inom sista grabb – förbättrar levnadsstandarden. Dessutom existerar dem nya arbete såsom skapas oftast förbättrad belönade samt kommer tillsammans med förbättrad arbetsförhållanden.

färsk produktion existerar dessutom ofta mer miljövänlig samt teknikintensiv, vilket leder mot positiv förändring även utanför ekonomin.

Denna lärande handlar ifall hur västerländska ekonomier presterat inom globaliseringens tidsålder.

El-, elektronik- och optikbranschen är en av tre branscher som drab-bats hårdast under 2002–2004 då det gäller flytt utomlands

detta kommer för att presentera enstaka massiv mängd evidens samt information, samt den kombinerar konsekvens ifrån finansiell undersökning tillsammans med modell ifrån den verkliga världen såsom visar för att handelns fördelar existerar stora. Rapportens främsta slutsats existerar för att den snabba ökningen från den globala handeln beneath dem tre decennierna före finanskrisen viktigt förbättrade västerländska ekonomier samt medborgarnas levnadsstandard.

Globaliseringen fanns enstaka massiv kraft på grund av för att sprida färsk teknik samt gav nya ekonomiska möjligheter till företag samt arbetskraft inom både utvecklade samt givande ekonomier. Globaliseringen bidrog mot för att öka premien vid humankapital samt ge företagen förbättrad möjligheter för att anställa den anställda såsom dem behöver på grund av för att konkurrera framgångsrikt.

Sedan krisen äger globaliseringen dock klingat från.

Tillväxten inom den globala handeln äger minskat likt enstaka resultat från något som ökar i storlek eller antal protektionism samt den svaga makroekonomiska utvecklingen inom väst. detta bör existera enstaka källa mot bekymmer till dem såsom bryr sig angående västerlandets levnadsstandard.

De ekonomiska fördelarna tillsammans globaliseringen

Det finns flera olika sätt för att förklara hur globaliseringen besitter förbättrat villkoren till företagande samt höjt levnadsstandarden.

Låt oss dock börja tillsammans med enstaka begränsad presentation från handelns tillväxt samt vad ekonomer menar då dem talar ifall globalisering.

Globaliseringsperioden, mellan 1980 samt 2010, existerar ​​unik eftersom den globala handeln växte snabbare än någonsin. Internationell köp växte givetvis även beneath decennierna före 1980, samt beneath år 2010 äger detta även skett enstaka viss tillväxt.

dock ingen från dessa perioder kommer inom närheten från handelsexpansionen beneath globaliseringseran. Detsamma gäller på grund av utländska direktinvesteringar (FDI): den multiplicerades flera gånger mellan 1980 samt 2010.

Diagram 1 samt 2 åskådliggör denna tillväxt. Diagram 1 existerar en index på grund av den totala globala exporten mellan 1800 samt 2014.

Grovt räknat plats handelstillväxten inom världen vid ett stabilt nedsänkt nivå inom nära 150 tid. Den inledande accelerationen skedde vid 1950-talet samt världshandeln växte ungefär tio gånger mellan 1950 samt 1980. Den verkliga bommen kom dock mellan 1980 samt 2010 då handeln ökade 35 gånger. Diagrammet visar även för att handeln ej äger ökat många dem senaste år.

Den globala finanskrisen 2008 ledde mot enstaka sammanbrott inom världshandeln. Den återhämtade sig beneath dem nästa numeriskt värde år, dock sedan föll handeln igen, samt sedan dess äger handelsvolymerna inom världen inom princip stått still (med enstaka viss ökning igen beneath 2017).

Diagram 1: Index ovan global export mellan 1800 samt 2014

Källa: Federico, G.

and Tena-Junguito, A., 2016, A Tale of Two Globalisations: Gains from Trade and ärlighet 1800-2010. Centre for Economic Policy Research Working Paper 11128

Diagram 2 beskriver utvecklingen från detta globala beståndet från utländska direktinvesteringar mellan 1980 samt 2016.[1] Tillväxten inom FDI besitter varit ännu starkare än till affär.

beneath den perioden växte detta globala beståndet från FDI ifrån 0,7 mot 25 tusen miljarder dollar.

Diagram 2: Utländska direktinvesteringar inom världen (stock, miljoner USD mätt inom löpande priser)

Källa: UNCTAD

Vad likt även utför perioden mellan 1980 samt 2010 unik existerar för att den internationella handeln successiv blev – global.

beneath dem inledande decennierna efter andra världskriget ägde handeln huvudsakligen handlat angående utbyte mellan utvecklade ekonomier alternativt praktiskt taget mellan länder inom Europa samt Nordamerika. Vissa länder liksom Japan anslöt sig mot världsekonomin inom slutet från 1970-talet, dock den verkliga geografiska utjämningen från köp – då den omslöt inom stort sett läka världen – skedde beneath dem trettio tid såsom definierade globaliseringsperioden.

Under den perioden öppnade sig fler länder till köp genom för att minska handelshinder samt genomföra inhemska reformer liksom gjorde detta möjligt för att byta produkter samt tjänster ovan avgränsningar (till modell tillåta växling från alternativt affär tillsammans med utländska valutor) samt ingå avtal tillsammans utländska företag.

tillsammans med liknande reformer attraherade dessa länder nya investeringar ifrån företag inom andra delar från världen samt handelsutbytet växte enormt snabbt.

Ett annat sätt för att beskrivs handelns något som ökar i storlek eller antal roll existerar för att jämföra storleken vid handelssektorn ovan tidsperiod. Handelssektorn definieras från den totala handeln på grund av en nation (både export samt import) inom relation mot bruttonationalprodukten (BNP).

till världen likt totalitet växte handeln ifrån cirka 25 andel från BNP 1960 mot ca 58 andel tid 2016.[2] tillsammans andra ord: handelsvolymen inom relation mot BNP mer än fördubblades beneath den perioden (precis vilket tillsammans global affär äger handelssektorns storlek minskat sedan 2010). Detta existerar genomsnittet till bota världen samt vissa länder äger enstaka många större handelssektor än således.

inom land samt Tyskland plats mot modell handelssektorn 2016 cirka 85 andel från BNP.

Box 1: arbete inom exportsektorn

 

En något som ökar i storlek eller antal handelssektor innebär för att enstaka större sektion från arbetskraften idag äger exportberoende arbete. enstaka lärande till den Europeiska Kommissionen kalkylerar mot modell för att antalet arbetstillfällen liksom existerar beroende från export mot länder utanför EU besitter ökat ifrån cirka 18,5 miljoner 1995 mot 31 miljoner 2011.

detta existerar ett tillväxt vid 67 andel samt detta existerar särskilt antalet högutbildade arbete såsom besitter ökat.[3] ett massiv sektion från arbetskraften inom EU arbetar dock inom arbete såsom exporterar till andra EU-länder, vilket ej ingår inom siffrorna ovan. inom land, till för att ta en modell, beräknades antalet arbetstillfällen såsom fanns beroende från varuexport mot andra EU-länder tid 2014 existera ca 1 miljon – samt detta existerar mer än 20 andel från landets arbetskraft.[4]

 

Tre faktorer redogör utplaningen inom den internationella handeln dem senaste år.

till detta inledande äger detta variet enstaka svagare efterfrågan vid produkter – särskilt industriprodukter (t ex stål samt maskiner) – likt handlas intensivt medan efterfrågan vid tjänster likt existerar lokalt producerade (t ex vård samt hälsa) besitter ökat snabbt. Detta existerar delvis ett naturlig tillväxt – samt ej enstaka utfall från dålig politik.

Den andra faktorn, däremot, existerar mer oroväckande: protektionism. Regeringar inom kurera världen äger sedan krisen avsevärt gjort handelspolitiken mer sluten samt tagit fler politiska beslut liksom explicit diskriminerar utländska företag (se låda 2). till detta tredjeplats följer protektionism vid ett längre period från ökade administrativa kostnader på grund av köp (t ex kostnader till överlämning från handelsdokument mot tullmyndigheter) samt ökade regleringar från köp (med regleringar avses ej tullar).

Diagram 3 visar för att detta besitter skett en klart trendbrott inom regulatoriska handelshinder beneath 2000-talet (ju högre indexresultatet desto större existerar handelns frihet samt ju lägre regleringsrestriktionerna vid handel).

Fram mot millennieskiftet ökade graden från frihet för att handla inom kurera västvärlden. Sedan dess besitter dock regulatoriska handelsbegränsningar ökat avsevärt. samt detta slutar ej var. Utöver nya regleringar från handeln kommer, på grund av tjänstesektorn, olika former från regleringar – ej direkt handelspolitiska – såsom besitter gjort detta svårare för att handla tjänster ovan gränser.

mot modell äger användningen från professionella yrkesstandarder – vilket liksom förmå kallas på grund av yrkeslicenser – ökat något som är viktigt eller nödvändigt inom tjänstesektorn. detta finns cirka 800 yrkesstandarder enbart inom Europas tjänstesektor samt inom USA arbetar 25 andel från arbetskraften för tillfället inom sektorer tillsammans ett sådan standard.[5] flera från dem fullfölja detta omöjligt för att sälja utomlands enstaka position mot en annat nation, eftersom yrkesstandarder sällan erkänns ömsesidigt mellan länder.

en intyg för att erhålla utföra ett position inom en nation existerar oftast obrukbar inom en annat land.

Diagram 3: Handelsfrihet – en index ovan regulatoriska handelsbarriärer

Källa: Fraser Institute, Economic Freedom of the World Database

Fotnot: Indexet kommer ifrån delkomponenten “Regulatory Trade Barriers” inom detta totala indexet ovan finansiell frihet samt inkluderar icke-tariffära handelshinder samt regulatoriska kostnader på grund av export samt import.

Desto högre indexresultat, ju högre existerar handelsfriheten.

Box 2: något som ökar i storlek eller antal protektionism inom världsekonomin

 

Protektionismen inom världen existerar vid väg upp. Både utvecklade samt givande ekonomier besitter beneath dem senaste tio år något som är viktigt eller nödvändigt ökat antalet politiska åtgärder vilket skadar global affär samt konkurrens.

Global Trade Alert, en plan såsom övervakar handelspolitik, besitter räknat ut för att 6756 handelsskadliga åtgärder infördes mellan november 2008 samt november 2017. Regeringar äger förvisso även liberaliserat, dock antalet skadliga åtgärder existerar dubbelt därför flera än antalet liberaliseringar. dem flesta skadliga åtgärder handlar ifall nya tullar samt subventioner såsom diskriminerar utländska företag samt snedvrider konkurrensen.[6] Även ifall dessa siffror enbart speglar köp tillsammans med produkter existerar situationen ej annorlunda inom tjänstesektorn.

Ta mot modell digital politik samt åtgärder vilket kräver speciell lokalisering från uppgifter, en allvarligt ingripande inom den digitala ekonomin. Mellan 1990 samt 2016 besitter antalet krav vid datalokalisering internationellt ökat tio gånger.[7]

 

Nya affärsmöjligheter samt ekonomiska monster tillsammans globalisering

Det finns flera förklaringar mot den exceptionella tillväxten från affär, dock ett uppenbar faktor på baksidan den äger varit företagens affärsutveckling.

vid en sätt existerar tillväxten från export bara en annat sätt för att yttra för att företagen successivt äger sålt mer mot utländska kunder alternativt för att utländska kunder besitter kommit för att spela enstaka allt viktigare roll på grund av företagens totala salg. då någon säger för att den globala handeln mellan 1980 samt 2010 växte 35 gånger, innebär detta inom praktiken för att företagssektorn utvidgade sin utlandsförsäljning 35 gånger.

alternativt till för att ta en enskilt land: Svenska företag ökade sin utlandsförsäljning ifrån strax ovan ifall 200 miljarder kronor kalenderår 1980 mot mer än 1500 miljarder kronor kalenderår 2010.[8] samt angående oss tar detta ner mot enstaka företagsnivå: telekombolaget Ericsson ägde 2010 exportförsäljning ifrån land vid 100 miljarder kronor, vilket nominellt existerar mer än dubbelt således många vilket Ericssons totala salg 1990.[9] kalenderår 1990 representerade Asien cirka 6 andel från Ericssons totala salg.

Trettio kalenderår senare ägde Asiens andel gått upp mot 25 procent.[10]

Som en tankeexperiment kunna man föreställa sig hur en företag skulle äga utvecklats – ifall oss ej ägde haft globaliseringsepoken, alternativt ifall länder överhuvudtaget ej handlade tillsammans med varandra. detta existerar självklart ej möjligt för att fullt förstå en kontrafaktiskt scenario, dock tankeexperimentet hjälper oss för att förstå några från skillnaderna inom affärsmöjligheter mellan alternativa scenarier.

samt ett skillnad existerar uppenbar: angående en företag bara äger marknadstillträde mot invånarna inom sitt hemland (i Ericssons fall, tio miljoner svenskar) måste den bygga enstaka ytterligare typ från aktivitet än ifall den besitter ingång mot den globala marknaden. Marknadsstorleken existerar dessutom från speciell innebörd på grund av dem företag likt producerar produkter samt tjänster likt existerar nyskapande samt äger ett upphöjd intensitet från FoU alternativt investeringar.

ifall deras denkbar kundbas existerar små betyder detta för att varenda avdelning från salg måste täcka enstaka större andel från dem investeringar företaget gjort till för att förbättra samt producera ett artikel alternativt service. tillsammans med andra ord: tillväxten från kunder utomlands hjälper dessa företag för att sprida utvecklings- samt produktionskostnader ovan flera fler avyttrade produkter.

Ekonomer kallar detta till skalfördelar.

dem äger även varit möjligen dem påtagliga fördelarna från globaliseringen till företagssektorn: globaliseringen besitter gjort detta möjligt till dem för att förbättra företag likt beror vid salg från flera enheter samt mot flera olika kunder. angående Ericssons handelsplats på grund av mobilteknologi, mot modell, skulle artikel begränsad mot land ägde detta varit omöjligt för att bygga sofistikerad GSM-teknik alternativt förbättra kärnteknologin till 3G- samt 4G-kommunikation.

Priset vid produkten ägde blivit till högt. identisk logik gäller till flera andra sektorer liksom kräver stora utvecklings- samt produktionskostnader: fordon, kemikalier, datorer, elektronik, medicin samt många mer. detta existerar även därför expansionen inom global affär beneath globaliseringsåldern inom massiv utsträckning hände inom precist dessa sektorer: dem behövde enstaka större kundbas till för att behärska intensifiera nyhet samt teknikutveckling.[11]

En ytterligare skillnad mellan den faktiska utvecklingen samt tankeexperimentet tillsammans enstaka icke-globaliserad planet existerar för att globaliseringen skapade möjligheter mot snabbare specialisering från produktion samt företag.

Vissa skulle möjligen titta detta såsom enstaka nackdel, eftersom oss ej längre lever inom enstaka period då en enskilt företag kunde bygga en företagsimperium såsom producerade en stort antal olika varor, ofta på baksidan skyddet från handelshinder. Ta Volvo liksom en modell. detta existerar ej längre en företag vilket tillverkar lastbilar, fordon för kollektivtrafik, fordon, medicin, drycker samt frysta livsmedel.

mot samt tillsammans kärnaffären existerar för tillfället splittrad, tillsammans med ett sektion vilket producerar fordon samt ett ytterligare sektion likt tillverkar lastbilar, fordon för kollektivtrafik samt andra tunga fordon. på grund av 30 kalenderår sedan konkurrerade finländska Nokia vid flera marknader – TV-apparater, hushålls- samt pappersprodukter, gummistövlar samt el – samt plats just vid väg för att avbryta sig in vid marknaden till mobiltelefoner.

idag existerar detta ett specialiserad tillverkare från teknik till telekommunikation.

Box 3: Bygga mobiltelefoner tillsammans med 100 miljarder komponenter

 

Så sent likt inom slutet från 1980-talet byggdes enstaka mobil inom Europa, ifrån den inledande mot den sista komponenten, vid enstaka fabrik. Jämför detta tillsammans den fragmenterade tillverkningskedjan inom modern produktion.

då Nokia stod vid sin höjd vid mobiltelefonmarknaden hanterade dem mer än 100 miljarder komponenter varenda kalenderår. kalenderår 2006 producerade dess fabriker cirka 900 000 mobiltelefoner – samt arbetade tillsammans 275 miljoner komponenter varenda dygn. dem flesta från dessa komponenter köptes ifrån andra företag – företag såsom fanns inriktade vid tillverkning från komponenter – samt importerades mot dem länder var Nokia ägde lokaliserat sina fabriker.

ett nedsänkt uppskattning existerar för att hälften från varenda komponenter likt används på grund av för att bygga ett mobiltelefon besitter korsat minimalt ett landsgräns. ifrån ett mobil mot 100 miljarder komponenter vid mindre än numeriskt värde decennier – detta existerar historien angående modern globalisering.[12]

 

Specialisering skapar även nya affärsmöjligheter samt ekonomiska mönster eftersom detta existerar enklare för att komma in samt konkurrera vid nya marknader då detta ej existerar nödvändigt för att artikel en stort företag tillsammans kraftfull övervakning ovan slutkunder.

Marknader likt existerar inriktade äger oftast större utrymme på grund av nya företag samt på grund av fräsch konkurrens byggd nyhet. en företag vilket existerar enstaka skicklig tillverkare från komponenter mot enstaka bilmotor, mot modell, behöver ej producera ett hel fordon på grund av för att konkurrera tillsammans med företag liksom Volkswagen samt Toyota vid slutkundsmarknaden.

dem förmå hellre allokera sina tillgångar mot för att bli ännu mer konkurrenskraftig inom tillverkning från just komponenterna – samt sedan sälja sina varor mot Volkswagen, Toyota samt andra. samt detta existerar just denna process vilket innebär för att företagets tillgångar (t.ex. personalen samt teknologin) förmå bli än mer specialiserat.

Det existerar från den anledningen för att globaliseringens ålder upplevde ett tillväxt inom global köp liksom funktionellt återspeglade uppdelningen från stora multinationella företag inom fragmenterade utbuds- samt värdekedjor.[13] Inget stort företag besitter tillräckligt tillsammans tillgångar på grund av för att bli inriktade producenter inom samtliga delar samt komponenter liksom den behöver till för att producera en god alternativt ett tjänst.[14]

Om företag ägde behövt förlita sig enbart vid hemmamarknaden till sin salg skulle dem ej äga kunnat uppfinna samt förbättra varor vid detta sätt dem faktiskt besitter gjort dem senaste 30 år.

detta skulle äga varit till kostsamt samt produktkvaliteten skulle troligtvis äga varit något som är viktigt eller nödvändigt sämre. detta glöms ofta försvunnen hur flera marknader beneath perioden före globaliseringseran kännetecknades från kostsam varor tillsammans med nedsänkt standard. samt detta fanns ej ett slump; detta plats snarare konsekvensen från färre möjligheter till företag inom hur dem kunde konkurrera samt förbättra sina erbjudanden.

Arbetstagarna äger givetvis även tjänat vid för att globaliseringen ökade chansen för att jobba tillsammans skalfördelar samt specialiseringsvinster.

en allmänt mönster inom världsekonomin existerar för att öppna ekonomier äger högre löner än mindre öppna ekonomier (se låda 4). samt dem snabbare löneökningarna inom öppna ekonomier kommer mot massiv sektion ifrån för att nya verksamheter äger större behov från humankapital. person som arbetar likt besitter mer samt förbättrad kurs existerar ofta förbättrad vid för att hitta kreativa lösningar vid bekymmer, samt äger högre löner samt förbättrad anställningsvillkor.

Box 4: Nya handelsmöjligheter premierar arbetskraften

 

De nya affärsmöjligheter liksom kom tillsammans globaliseringen gynnande arbetstagarna.

Företag vilket förbättrad är kapabel utnyttja dem olika vinsterna ifrån handeln – mot modell skalfördelar samt specialisering från produktionen – skapar även arbete liksom kräver mer samt förbättrad kunskaper.

Allt fler ser fördelarna med ha produktionen på hemmaplan

dem belönas även förbättrad. samt dessa fördelar tenderar för att existera starkare inom ekonomier likt existerar mer öppna på grund av köp samt investeringar än andra. OECD besitter mot modell funnit för att industriarbetare inom mer öppna ekonomier ägde mellan 1970 samt 2000 löneökningar vilket fanns mellan 3 samt 9 gånger större än inom mer slutna ekonomier.

inom USA betalar exempelvis exportföretag löner vilket existerar nära 10 andel högre än inom icke-exporterande företag.[15] på grund av Chile, även detta ett utvecklad finans, existerar effekten ännu större: ett person som arbetar inom enstaka zon liksom existerar viktigt öppen på grund av affär tjänar 25 andel mer än enstaka person som arbetar inom medelvärde.

inom ett granskning från dem mesta centrala forskningsstudierna vid området fann OECD för att varenda studier kom mot slutsatsen för att internationell köp driver upp löner. Även ifall ”outsourcing” samt ”off-shoring” från produktion är kapabel leda mot arbetslöshet till vissa arbetstagare, förbättras lönerna samt den totala sysselsättningen inom ekonomin.

Man behöver ej en Nobelpris inom ekonomin till för att förstå varför. affär förbättrar helt enkelt hur ekonomier använder mänskliga tillgångar. då vissa delar från produktionen flyttas ut betyder detta för att företag förmå specialisera sig samt investera ännu mer inom humankapital. enstaka betydelsefull påverkan från globaliseringen besitter därför varit för att ett fåtal arbetskraften för att användas vid korrekt plats – var den skapar störst värde.

Den sektion från arbetskraften inom avancerade ekonomier likt skapar högt mervärde ökar ständigt samt detta ägde knappast varit möjligt angående arbetsuppgifter liksom arbetskraften tidigare ej ägde importerats snarare än producerats inom en nation. detta existerar även därför såsom öppna ekonomier överträffar tillsammans råge andra ekonomier inom arbetsrätt samt arbetsförhållanden, inklusive arbetstid, dödliga tragedier vid jobbet samt förväntad livslängd.[16] dem nya arbete liksom skapas blir betald ej bara förbättrad – dem existerar även tryggare samt ofta mer stimulerande.

 

Box 5: internationell samt jämställdhet

 

Jämställdheten besitter förbättrats många beneath detta senaste 50 år.

Diskriminering från kvinnor existerar ännu en stort bekymmer inom flera länder, dock globaliseringen äger haft enstaka positiv effekt vid jämställdheten mellan kvinnor samt män. ej minimalt besitter den hjälpt mot för att utföra detta dyrare på grund av arbetsgivare vilket kvar diskriminerar kvinnor. Kvinnoentreprenörer inom fattiga regioner liksom från olika orsaker tidigare äger utestängda ifrån den ”formella sektorn”, t ex ej haft ingång mot kredit- alternativt betalningssystem äger fått nya chansen tillsammans med Internet samt mobiltelefoni.

Modern teknologi ger dem för tillfället möjligheter för att nyttja grundläggande finansiella tjänster liksom för att behärska erhålla betalt vid andra sätt än direkt kontanthandel. till flera entreprenörer inom den situationen hjälper globala nättjänster mot för att anlända inom förbindelse tillsammans nya konsumenter liksom dem tidigare ej kunde nå.

dem flesta vet för att Alibaba existerar den största e-handelsplattformen inom världen – dess inkomster existerar faktiskt större än Amazons samt eBays sammanlagda inkomster – dock ett fåtal vet för att hemligheten på baksidan framgången besitter varit för att koppla samman små företagare tillsammans nya kunder.

på baksidan varumärket Alibaba finns B2B samt B2C-marknadsplatser på grund av små entreprenörer (många från dem existerar kvinnor) likt annars saknar tillgångar på grund av för att nå kunder utanför sin område. internationell skapar förbättrad jämställdhet även inom avancerade ekonomier – samt undersökning visar för att den nya konkurrensen liksom ofta följer vid internationell köp bidrar mot för att minska ojämlikheten mellan könen.

detta existerar kostsamt för att diskriminera eftersom detta betyder för att tillgångar ej används sålunda effektivt vilket dem kunna användas, samt för att företag ej maximerar konkurrenskraften inom sitt humankapital. dock då konkurrensen ökar blir detta ofta dyrare före företag för att diskriminera samt för att gå vidare överbetala män samt underbetala kvinnor.

Därför tenderar färsk importkonkurrens för att minska löneskillnader mellan könen. ett undersökning likt jämförde löner ovan period inom amerikanska tillverkningssektorer fann för att könsdiskriminering fanns starkare inom koncentrerade sektorer (där en enda företag äger starkare marknadsmakt för att sätta priser) än inom konkurrensutsatta sektorer. då koncentrerade sektorer upplevde ett ökning från färsk konkurrens, minskade även löneskillnaden mellan könen.[17]

 

Globaliseringen äger sänkt konsumentpriserna

Lika viktigt, angående ej mer, existerar för att dem nya affärsmöjligheter såsom skapats från globaliseringen inom slutändan besitter resulterat inom lägre konsumentpriser.

till dem flesta existerar den verksamma minskningen från kostnaderna på grund av konsumentprodukter – samt därmed den radikala ökningen från levnadsstandarden – sannolikt den maximalt synliga effekten från globaliseringen. Hushållen inom västeuropeiska ekonomier besitter idag ett helt ytterligare välfärdsstandard än tidigare, samt många från detta existerar tackar vare fördelarna tillsammans friare samt större affär inom världen.

Det existerar ej enstaka kontroversiell observation: mot samt tillsammans motståndare mot globaliseringen tillåter för att konsumentprodukter inom allmänhet kostar mindre samt existerar från förbättrad standard idag än nära någon ytterligare tidpunkt.

Ekonomer uttrycker identisk övervakning då dem säger för att globaliseringen äger bidragit avsevärt mot disinflation (fallande inflationstakt) beneath dem senaste 30 åren.[18] inom dem flesta västerländska länder fanns inflationen upphöjd vid 1970- samt 1980-talet. Lönerna ökade många snabbare beneath dessa årtionden än idag, dock den ledande delen från den ökningen ledde ej mot högre levnadsstandard eftersom inflationen avbröt löneökningen.[19] detta plats, vykort samt gott, ”luft inom lönekuvertet”.

inom reala begrepp, efter korrigeringar till inflationen, fanns löneutveckling tämligen platt alternativt långsamt något som ökar i storlek eller antal beneath utdragen period. Globaliseringen, samt den nya konkurrens den tog tillsammans med sig mot västvärlden, sänkte inflationen samt ökade den reella arbetsinkomsten.[20] samt dem reella inkomsterna växte snabbare inom dem länder liksom existerar mer öppna på grund av affär än dem vilket existerar mindre öppna på grund av handel.[21]

Diagram 4 visar utvecklingen från reallönen inom tillverkningssektorn inom fyra länder inom Europa (Frankrike, Tyskland, landet samt Förenade kungariket) mellan 1970 samt 2007, då den globala finanskrisen startade.

inom detta diagram besitter nominella löner justerats tillsammans med detta allmänna konsumentprisindexet (KPI) till varenda nation samt visar därmed lönetillväxten utöver den årliga prisökningen vid ett viss korg tillsammans med vanliga konsumentvaror samt tjänster. detta finns skillnader mellan länderna, dock dem besitter varenda haft perioder tillsammans svag reallönetillväxt vid bas från inflationen.

Medan den brittiska samt franska arbetaren såg sin reella timinkomst mer än dubblas beneath perioden, började den svenska arbetstagaren erhålla detta förbättrad ifrån mitten från 1990-talet – efter numeriskt värde decennier från upphöjd inflation samt makroekonomiska bekymmer. Faktum existerar för att den svenska arbetaren ej upplevde någon ökning från sin reallön mellan mitten från 1970-talet samt mitten från 1990-talet.

inom land i västeuropa fanns detta ett påtaglig tillväxt mellan slutet från 1960-talet samt start från 1980-talet, dock sedan sjönk tillväxten inom reallöner – även vid bas från inflation. Sedan den senare delen från 1990-talet besitter reallönerna accelererat igen. Tyskland, enstaka hök inom inflationsfrågor, äger upplevt enstaka relativt konstant tillväxt.

inom mitten från 1980-talet plats tillväxten högre än beneath 1990-talet samt dem senaste år (Tysklands reallöner beneath 1990- samt 2000-talet påverkades många kraftigt från återföreningen mellan Väst- samt Östtyskland). Storbritannien besitter haft ett snabb tillväxt sedan start från 1980-talet samt existerar dem nation såsom haft maximalt tillväxt inom reallönerna.

Diagram 4: Index ovan den reella timlönen inom tillverkningssektorn (1969=100, landet 1971)

Källa: OECD, Labour and Price database.

Ett alternativt sätt för att förklara tillväxten från reallöner existerar för att konsumenterna för tillfället får “more bang for the buck”.

till flera typiska varor likt en hushåll köper existerar detta ej bara därför för att priserna äger vuxit långsammare beneath globaliseringseran, utan för att priserna faktiskt besitter sjunka trots tydliga kvalitetsförbättringar. Ta detta modell ifrån USA: 1980 kunde ett amerikan köpa enstaka 1,3-kubikfot mikrovågsugn till 399,95 dollar vid Sears, den stora detaljhandelskedjan, dock idag är kapabel den ett fåtal ett mikrovågsugn från noggrant identisk storlek till 57,13 USD vid Walmart.[22] Standarden vid mikrovågsugnen existerar dessutom många förbättrad idag – samt den besitter för tillfället flera fler funktioner samt håller längre.

Priset vid ugnen äger trots detta sjunka tillsammans med 85 andel inom rena nominella begrepp. Detta betyder för att den genomsnittliga arbetstagaren inom USA behöver jobba färre timmar till för att behärska köpa mikrovågsugn. kalenderår 1980 tog detta 61 timmar för att erhålla ihop dem valuta likt behövdes till för att köpa mikrovågsugnen ifrån Sears.

Den genomsnittliga arbetaren idag behöver bara jobba tre timmar till för att behärska köpa enstaka mikrovågsugn ifrån Walmart. identisk typ från jämförelse kunna göras till flera andra varor såsom besitter blivit objekt till all intensivare köp samt konkurrens beneath senare årtionden. ett amerikan tillsammans enstaka genomsnittlig inkomst behövde 1984 jobba 456 timmar på grund av för att behärska erlägga enstaka mobiltelefon.

en kvartsekel senare fanns detta tillräckligt för att jobba fyra timmar till för att äga råd tillsammans med detta identisk vara (dock ej tillsammans med ett smartphone).[23]

Europa skiljer sig ej ifrån USA. varor vilket vid 1980-talet fanns lyxvaror existerar idag plats mans egendom samt eftersom hushåll tillsammans med låga inkomster spenderar större andel från sin intäkter vid typiska hushållsprodukter, besitter globaliserings inverkan vid kostnader varit större till dem än till hushåll tillsammans höga inkomster.

enstaka forskning från amerikanska hushåll visar exempelvis för att inflationen till låginkomsthushållen mellan 1994 samt 2005 plats 6 procentenheter lägre än inflationen på grund av höginkomsthushållen.[24]

Box 6: Handeln gynnar fattiga hushåll

 

En betydelsefull lärdom existerar för att storleken vid fördelarna från handeln blir sålunda många större då hushållens utgifter samt konsumtionsmönster tas tillsammans inom beräkningar.

Hushåll samt individer såsom existerar fattigare än genomsnittet spenderar inom regel ett högre andel från sin intäkt vid basprodukter såsom föda samt plagg. då konsumentpriser sjunker vid bas från internationell köp finns detta därför konsumtionsvinster likt existerar viktiga – dock såsom ofta ej tas tillsammans med inom vanliga ekonomiska studier.

Ungefär 5,1 procent av populationen har flyttat sin verksamhet till ett annat EU

Ekonomer kallar denna viktiga konsekvens till ”utgiftskanaleffekt” (eller, vid engelska, ”expenditure kanal effect”) samt den definierar även hur globaliseringen påverkar den reala inkomstfördelningen inom en nation. Storleken vid denna profit beror vid flera faktorer, dock öppenhet på grund av internationell affär existerar ett betydelsefull faktor.

i enlighet med enstaka nödvändig undersökning vid området finns detta enstaka “pro-poor bias” inom internationell köp inom samtliga länder, d v s affär gynnar särskilt dem tillsammans med lägre inkomster. inom medelvärde existerar vinsterna ifrån ökad handelsöppenhet 63 andel på grund av dem 10 andel från inkomsttagarna vilket äger lägst inkomster samt 28 andel till dem 10 procenten tillsammans dem högsta inkomsterna.

tillsammans andra mening, ju lägre lön, desto större blir vinsten från globaliseringen.[25]

 

Det plats ej bara den globala handeln såsom gjorde för att priset vid enstaka mikrovågsugn inom USA gick ner.[26] andra faktorer, såsom teknologiska förbättringar samt sjunkande transportkostnader, spelade även ett betydelsefull roll på grund av för att utföra varor mer prisvärd samt möjliggöra köp.

Den ökade specialisering liksom globaliseringen förde tillsammans med sig ledde mot förbättrad resursanvändning liksom inom sin tur påverkade priset vid produkter. samt detta leder mot frågan: hur massiv sektion från den ökande levnadsstandarden liksom västerländska hushåll fått tillsammans med globaliseringen förmå rimligen beskrivas vilket enstaka resultat från tillväxten inom handeln?

Tyvärr existerar samhällsekonomin ej en material vilket lämpar sig på grund av laboratorieexperiment, samt detta finns egentligen inget utmärkt sätt för att undersöka vilket vilket kunde äga hänt ifall villkoren ägde varit olik.

en sätt för att svara vid den frågan existerar dock för att ännu ett gång utföra en tankeexperiment: vilket skulle äga varit priset vid enstaka artikel såsom handlas intensivt ifall priset beneath enstaka längre tidsperiod ägde följt konsumentprisindex?

Svaret vid tankeexperimentet finns inom Tabell 1 – samt, inom bristande vid förbättrad metoder, fungerar detta såsom enstaka bild vid hur många internationell äger sänkt priset vid typiska hushållsprodukter.

oss besitter beräknat en hypotetiskt kostnad till dem produkter vilket listas inom tabellen – samt inom princip existerar detta hypotetiska priset detta oss inom dygn skulle ocean fått erlägga angående varans prisutveckling ägde följt den allmänna konsumentprisutvecklingen inom en nation mellan 1970 samt 2005. Detta hypotetiska kostnad jämförs sedan tillsammans med detta faktiska alternativt observerade priset på grund av identisk artikel.

vilket detta framgår från kolumnen likt beskriver skillnaden inom andel mellan detta faktiska priset 2005 samt detta hypotetiska priset, existerar detta ett massiv skillnad mellan dem. detta hypotetiska priset existerar inom dem flesta fall viktigt högre än detta reala priset, samt skillnaden existerar anmärkningsvärt massiv inom varor liksom matförvaring, tvättmaskiner samt symaskiner.

detta denna plats existerar varor likt ofta beskrivs såsom kapitalvaror till hushåll, samt enstaka orsak mot detta existerar för att en hushåll ofta behövde låna tillgångar till för att äga råd tillsammans med dem till fyrtio tid sedan. till dem flesta hushåll inom västeuropeiska ekonomier idag existerar detta ej nödvändigt för att låna valuta på grund av för att köpa ett rengöringsapparat – dock detta fanns verkligheten till flera hushåll 1970.

En elektrisk symaskin fanns ej standard inom en tyskt hushåll vid 1960-talet, samt detta ägde nog ej varit inom ljus heller ifall symaskinens kostnad ägde följt inhemska snarare än internationella prisförhållanden.

Priset vid ett symaskin inom Tyskland skulle äga varit mer än sju gånger högre. Prisutvecklingar likt dessa äger haft enstaka massiv inverkan vid konsumenterna samt deras reala inkomster. Konsumenterna får idag betydligt mer på grund av sina pengar.

Produktvariationen besitter även ökat – samt den besitter medfört tydliga ekonomiska fördelar.[27] Mellan 1972 samt 2001 fördubblades antalet produkter inom den amerikanska ekonomin ifrån 8,000 mot 16,000 samt medianantalet länder ifrån vilka ett existera importerades ökade ifrån 6 mot 12.

Enbart den ökade produktvariationen besitter uppskattats för att öka välfärden inom USA tillsammans 2,6 procent.[28]

Slutligen äger effekterna från disinflationen varit starka inom västerländska ekonomier; disinflationen äger på grund av vissa grupper samt inom vissa perioder haft ett större resultat vid realinkomsten än effekten från ökade nominella löner.

Internationell köp besitter sänkt importkostnader till både konsumenter samt företag likt köper insatsvaror till personlig produktion samt montering. Mer konkurrens ifrån utländska företag besitter skapat ytterligare tryck vid företagen för att minska kostnaderna till sin produktion, vilket inom slutändan gynnar konsumenterna.[29] Globaliseringen motiverade även mot högre finansiell effektivitet inom ekonomin, samt lågpresterande företag blev tillsammans med tiden utkonkurrerade från förbättrad presterande företag.[30] Dynamiken på baksidan den utvecklingen existerar ämnet på grund av nästa avsnitt.

Table 1: Reella samt hypotetiska kostnader, 1970 samt 2005

Sources: Statistiska Centralbyrån; europeisk huvud Bank; Eurostat; OECD; and statistikmyndigheter inom land i västeuropa, Tyskland samt Storbritannien.

Globaliseringen ökade produktiviteten

Ekonomisk effektivitet möjligen låter vilket en torrt material, dock krafterna på baksidan den existerar allt annat än tråkiga.

Ekonomen John Maynard Keynes beskrev enstaka gång konkurrens liksom enstaka vara från “animala instinkter” samt detta bästa sättet för att höja samhällets välfärdspotential. samt detta existerar riktigt – till för att behärska konkurrera framgångsrikt samt skicka mer värde mot kunderna måste företagen ständigt åtgärda ineffektiviteter samt främja produktiva beteenden inom sina verksamheter.

detta existerar då ekonomier ökar effektiviteten alternativt förbättrar sin resursanvändning liksom produktiviteten går upp. samt detta existerar helt centralt på grund av för att levnadsstandarden bör växa vid sikt. Produktivitetsökningen sätter tillsammans andra mening takten till hur många rikare en samhälle blir ovan tiden.

Globaliseringen besitter beneath utdragen tidsperiod ökat produktiviteten inom västvärlden, dock den effekten äger ej ständigt varit direkt uppenbar, åtminstone ej vid senare tid.[31] Produktivitetstillväxten definieras från flera olika faktorer – internationell affär existerar bara ett – samt beneath enstaka period besitter detta skett enstaka successiv avmattning inom produktivitetsutvecklingen inom Europa samt Nordamerika.

Även angående enstaka sektion från denna avmattning är kapabel existera relaterad mot köp, tyder detta mesta vid för att detta existerar andra faktorer vilket existerar syndabockarna.[32] mot modell existerar produktivitetsökningen inom handelssektorn viktigt starkare än produktivitetsutvecklingen inom dem sektorer var handeln ej påtagligt stor.[33]

Globaliseringens bidrag mot produktivitetstillväxten speglar just hur köp samt investeringar besitter skapat nya affärsmöjligheter.

Stordriftsfördelar samt specialisering äger lett mot förbättrad resursanvändning, samt såsom enstaka resultat från detta standardindikatorn till produktivitet – arbetsproduktivitet – ökat.[34] Desto mer vilket företag äger globaliserat sina värdekedjor, Ju förbättrad besitter tillskottet mot produktiviteten blivit.[35] detta existerar omöjligt för att avgöra globaliseringens exakta bidrag mot produktiviteten dock många undersökning besitter empiriskt belagt för att bidraget existerar stort.

detta varierar mellan länder samt ovan period beroende vid faktorer liksom existerar relaterade alternativt orelaterade mot affär (t.ex. graden från öppenhet inom handeln, handelssektorns storlek samt flexibiliteten hos arbetsmarknad).[36] vid identisk sätt existerar detta även känt för att den ökade produktvariation liksom globaliseringen äger medfört äger förbättrat produktiviteten.

i enlighet med enstaka uppskattning på grund av USA äger enbart den ökade produktvariationen stått till 15 andel från all produktivitetstillväxt mellan 1994 samt 2004.[37]

Det finns enstaka faktor inom relationen mellan internationell samt produktivitet vilket oss ännu ej besitter samtalat om dock såsom existerar oerhört betydande. samt den handlar ifall hur ökad affär leder mot ett snabbare spridning från fräsch teknik samt nyhet.

Tag liksom modell smarttelefonen samt hur snabbt den spreds ovan världen: hur utdragen period skulle dem äga tagit till för att sprida den produkten utan globalisering? då den fasta telefonen inledningsvis introducerades tog detta 75 kalenderår på grund av för att den skulle nå 50 miljoner brukare. Radion behövde 38 tid på grund av för att nå identisk antal brukare – samt senare halverar televisionen den tiden.

Internet, däremot, behövde bara 4 tid till för att ett fåtal 50 miljoner brukare. Även angående detta finns flera orsaker på baksidan den snabbare spridningen från nya produkter samt tjänster existerar affär mellan länder helt central.

I slutändan innebär ökad köp för att företag samt konsumenter tidigare är kapabel ett fåtal ingång mot förbättrad varor samt produktionsmetoder.

ifall konsumenter inom en nation bara kunde köpa den teknik likt genererats inom landet skulle den tekniska standarden – till för att ej prata angående levnadsstandarden – artikel många lägre. Antalet timmar likt den genomsnittliga amerikanska arbetstagaren skulle behöva arbetat på grund av för att äga råd tillsammans med ett mobiltelefon skulle existera närmare dem 456 timmar likt fanns nödvändiga 1984 än dem fyra timmar likt behövs idag.

Box 7: Hur handeln förbättrar miljön

 

Internationell köp, hävdar enstaka sektion, förorenar miljön vid bas från koldioxidutsläppen ifrån transporten från produkter samt detta existerar därför många förbättrad för att människor köper lokala produkter.

samt detta existerar sant för att handeln existerar ett källa mot koldioxidutsläpp, ej bara genom frakt utan även på grund av för att köp ökar produktion samt den ekonomiska tillväxten. Ändå existerar alternativet knappast förbättrad. Medan människor inom Europa från olika skäl föredrar för att köpa plats föda, existerar detta långt ifrån säkert för att detta reducerar koldioxidutsläppen.

detta existerar förbättrad till miljön för att köpa lokalt odlade äpplen Europa än för att importera dem – strax efter höstskörden. dock den stora delen från den föda oss konsumerar inom Europa skulle medföra större utsläpp av ämnenofta föroreningar inom produktionen än utsläppet ifrån både produktion samt frakt då oss köper maten ifrån södra halvklotet.

Den energi likt behövs till för att producera föda inom Europa existerar ett betydligt större källa mot koldioxidutsläpp än transporten. detta reducerar koldioxidutsläppen för att köpa snittblommor ifrån Kenya inom stället till Holland alternativt broccoli ifrån Sydamerika inom stället till Kontinentaleuropa.[38] köp existerar enstaka teknik på grund av för att hushålla tillsammans råvaror samt en sätt på grund av länder, företag samt människor för att ett fåtal resurser mot fräsch teknik liksom reducerar energiförbrukningen samt koldioxidutsläppen.

Hur skulle en europeiskt nation behärska nå sina klimatmål – utan passage mot teknologi ifrån andra länder? ett klimatstrategi byggd vid stängda gränser skulle existera höja utsläppen snarare än sänka dem. Solpaneler samt vindkraftverk skulle existera inom bara några länder, samt elbilar skulle existera ett lyx till dem rika.

Tekniköverföring mellan länder drivs huvudsakligen från köp samt utan liknande flöden skulle gamla samt kommande framsteg på grund av för att utföra ekonomin hållbar artikel omöjliga.

 

Det finns olika direkta samt indirekta effekter från globaliseringen vid en lands teknologiska kapacitet samt intensiteten tillsammans med vilken den tillämpas inom ekonomin.

vid makronivå ökar den internationella handeln samt investeringarna produktivitetstillväxten genom för att hjälpa ekonomier för att anlända närmare produktivitetsfronten – dem länder vilket existerar dem maximalt avancerade användarna från teknologi. Den processen sker vid olika sätt. Länder kunna importera dem teknologier vilket dem ej kunna producera själva.

Investeringar ifrån multinationella företag tenderar för att öka produktiviteten inom bota den zon var dem existerar verksamma. Även angående sådana direkta effekter traditionellt äger ansetts artikel viktiga till affär samt investeringar mellan länder tillsammans med avgörande tekniska skillnader – t ex Nord-Sydhandeln – visar modern finansiell undersökning klart den innebörd såsom ekonomiskt utbyte även äger på grund av utvecklade ekonomier.

Intra-industriell handel[39] existerar mot modell känt på grund av för att leda mot snabb teknologidiffusion eftersom importlandet redan besitter enstaka fabriksmässig beredskap till för att nyttja den nya teknologin.[40] Dessutom accelererar globaliserade utbuds- samt värdekedjor inom allmänhet spridningen från nya idéer samt produktionsmetoder, delvis på grund av för att partners inom dessa produktionsnätverk ofta samarbetar till för att förbättra färsk teknik.[41]

Handel samt investeringar förbättrar även enstaka sektors samt ekonomiskt teknologiintensitet genom för att befintliga företag exponeras mot färsk samt större konkurrens.

Ekonomier tillsammans upphöjd grad från öppenhet samt såsom attraherar både utländska exportörer samt investerare äger erfarit för att ineffektiva företag besitter blivit utkonkurrerade från verksamma företag.[42] Mönstret inom Europa samt Nordamerika existerar för att detta finns större produktivitet samt teknologisk variation inom ett zon än mellan identisk sektorer inom liknande länder.

tillsammans andra mening varierar produktiviteten hos företag inom exempelvis den amerikanska tillverkningssektorn mer än vad den utför mellan detta genomsnittliga företaget inom den sektorn samt den motsvarande sektorn inom västeuropeiska länder. inom USA existerar dem tio andel från företagen såsom besitter bäst produktivitet dubbelt därför produktiva liksom dem tio andel från företagen vilket besitter sämst produktivitet.[43] inom Europa existerar dem tio andel från företagen liksom existerar maximalt produktiva tre gånger således produktiva vilket dem tio procenten tillsammans sämst produktivitet.[44]

Handel samt investeringar bidrar mot för att minska klyftan mellan dem mer samt mindre produktiva företagen.

noggrann liksom förväntat existerar öppna ekonomier närmare produktivitetsfronten samt äger en mindre produktivitetsgap än andra länder.[45] Öppna ekonomier besitter enstaka större grad från konkurrens, vilket fullfölja detta svårare på grund av lågproduktiva företag för att överleva. dem äger enstaka större närvaro från utländska företag samt FDI agerar ett större roll till deras ekonomiska konsekvens, samt dessa faktorer äger allmänt ett positiv konsekvens vid produktivitetsnivån.

Dessutom deltar dem tillsammans med större intensitet inom produktionsnätverk samt äger fler företag såsom måste artikel inom fronten från teknik samt nyhet på grund av för att artikel konkurrenskraftiga. Slutligen existerar dem beneath större press för att innovera.

Box 8: affär driver teknologisk tillväxt samt innovation

 

Det existerar väl dokumenterat för att affär ökar trycket vid företag för att bli mer konkurrenskraftiga samt förbättrad vid för att nyttja fräsch teknik.

Enbart denna resultat från affär besitter enstaka påtagligt positiv effekt vid ekonomins beteende. inom enstaka undersökning från enstaka halv miljon företag inom tolv europeiska länder fann enstaka lag ekonomer för att handeln tillsammans med bara en nation, Kina, besitter bidragit något som är viktigt eller nödvändigt mot hälsan inom Europas vetenskapen om resurserhandel och finans.

Importkonkurrensen ifrån Kina drev europeiska företag för att investera mer inom FoU samt informationsteknik, samt produktiviteten inom dessa företag ökade något som är viktigt eller nödvändigt. Lika viktigt plats för att handeln även bidrog positivt mot omfördelningen från arbetskraft mellan ineffektiva samt verksamma företag inom Europa. Mellan 2000 samt 2007 utgjorde ökande affär tillsammans Kina cirka 15 andel från all ingenjörsmässig uppgradering inom dessa företag.[46]

 

Men detta finns även indirekta effekter från globaliseringens effekt vid teknologisk standard samt produktivitet.

Dessa kunna beskrivas liksom “spillover”-effekter vid resten från ekonomin, samt dem tenderar för att existera många viktiga. liknande effekter växer mot modell fram då inhemska företag imiterar utländska företag liksom äger etablerat sig inom deras nation. Konkurrenskraftiga multinationella företag äger ofta ett positiv utfall vid lokala bolag.[47] Stora bolag likt investerar inom en nation tar tillsammans med sig fräsch teknik samt nya produktionsmetoder likt andra företag successivt imiterar.

Ledarskap inom multinationella företag existerar oftast förbättrad än inom lokala företag samt produktivt ledarskap kunna överföras mot resten från ekonomin genom för att människor byter jobb.[48] i enlighet med ett uppskattning på grund av den amerikanska ekonomin står den effekten på grund av cirka 15 andel från produktivitetsökningen inom företag mellan 1987 samt 1996.[49]

Att stänga klyftan mellan företag nära produktivitetsfronten samt andra företag existerar ett prov till dem flesta västerländska ekonomier idag.

procent av varslen på grund av flytt av produktion utomlands skedde i utlandsägda företag

vad liksom utmärker produktivitetstillväxten – samt dess avmattning – inom utvecklade ekonomier existerar för att skillnaderna inom produktivitet mellan företag inom ett zon inom en enda nation existerar större än skillnaderna mellan sektorer inom olika länder. samt förklaringen mot detta beror mot massiv sektion vid hur många exponerat en företag existerar på grund av internationell handel: företag tillsammans med nedsänkt produktivitet existerar ofta ej ett sektion från globaliseringen, åtminstone ej vid identisk sätt såsom högproduktiva företag.[50] dem existerar mindre utsatta på grund av konkurrens, besitter färre chefer tillsammans internationell upplevelse samt existerar långsammare vid för att imitera dem högproduktiva företagen.

dem existerar ej kompetenta vid för att attrahera avancerat humankapital. Globaliseringen existerar vid flera sätt enstaka inlärningsprocess till företag – dem kommer steg på grund av steg vid hur man förmå utveckla varor samt produktion – samt erfarenheterna ifrån internationell utför för att företag tillsammans tiden blir allt förbättrad vid för att strukturera sin verksamhet.

[1] detta finns ingen uppgifter ovan detta globala beståndet från FDI före 1980.

[2] information existerar hämtad ifrån World finansinstitut information Bank.

[3] Arto et al., 2015.

[4]https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2014/Mars/Har-finns-13-miljoner-jobb/

[5] Vetter, 2013.

[6] uppgifter existerar hämtad ifrån Global Trade Alert – www.globaltradealert.org

[7] uppgifter existerar hämtad ifrån Digital Trade Estimate Database – https://ecipe.org/dte/database/

[8] information kommer ifrån Statistiska Centralbyrån (SCB).

[9] detta saknas publik samt longitudinell information ovan exportförsäljning ifrån landet från Ericsson.

Företag som redan har sin produktion i Sverige lyfter vikten av närhet mellan produktion och forskning och utveckling

Exportata till 2010 kommer ifrån Ericssons “Annual Report 2011”. Total försäljningssiffror till 1990 kommer ifrån Ericssons “Annual Report 1991”.

[10] Ibid.

[11] uppgifter ovan den globala handelstillväxten inom olika sektorer kommer ifrån World Trade Organization’s Statistics Database.

[12] Reinhardt, 2006

[13] Baldwin, 2016. Lanz & Mirodout, 2011.

[14] Antrás & Yeaple, 2013; Andrews et al., 2015.

[15] Bernard et al., 2007.

[16] OECD, 2012.

[17] Black & Brainerd, 2004.

[18] Hobijn & Mayer, 2009.

[19] Auer et al., 2017.

[20] Rogoff, 2003a and 2003b.

[21] Pain & Koske, 2007.

OECD, 2012.

[22] information till exemplet tillsammans mikrovågsugnen kommer ifrån U.S. Bureau of Labor Statistics.

[23] Cox & Alm, 2008.

[24] Broda & Romalis, 2009a.

[25] Fajgelbaum & Khandelwal, 2016.

[26] Cavelaars, 2003.

[27] Blonigen and Soderbery, 2010.

[28] Broda & Weinstein, 2006.

[29] Chen et al., 2004.

[30] Feenstra, 2006.

[31] Baldwin, 2016.

[32] Pain & Koske, 2007; Gordon, 2015; OECD, 2015.

[33] Cette et al., 2016.

[34] OECD, 2015; Yahmed & Dogherty, 2017.

[35] Grossman & Rossi-Hansberg, 2006.

[36] på grund av ett forskningsöversikt, titta OECD, 2015 samt Mallick, 2013.

[37] Broda et al., 2006.

[38] Kommerskollegium, 2012.

[39] Intra-indistriell köp existerar då numeriskt värde länder handlar tillsammans varandra inom identisk produktkatergorier.

[40] Hakura & Jaumotte, 1999.

[41] Baldwin, 2016; Ferrier et al., 2016.

[42] Syversen, 2004.

[43] Syversen, 2004.

[44] Lopez-Garcia et al., 2015.

[45] Baldwin & Forslid, 2010.

[46] Bloom et al., 2011.

[47] OECD, 2015.

[48] Bloom & van Reenen, 2011.

[49] Keller & Yeaple, 2009.

[50] OECD, 2012 and 2015; Cette et al., 2016.

Avslutning

Globalisering innebär olika saker till olika människor, samt på grund av vissa existerar detta en term till allt inom samhället vilket dem tycker besitter utvecklats inom fel riktning.

inom huvudsak handlar globaliseringen dock ifall för att öka betydelsen från affär, utländska direktinvesteringar samt andra former från gränsöverskridande utbyte inom nationella ekonomier. på grund av dem flesta samhällen äger globaliseringen därför varit ett från dem faktorer vilket haft stort påverkan vilken typ från produktion vilket sker inom en nation.

samt detta äger varit en starkt positivt inflytande.

1. Globalisering äger skapat nya möjligheter på grund av företag för att förbättra affärsmodeller samt erbjudanden vilket besitter ett högre intensitet från FoU, nyhet samt tillgångar. flera från dem produkter samt tjänster likt besitter lanserats beneath dem senaste decennierna besitter noggrant dessa attribut.

   Utan internationell skulle företagen äga tvingats gå vidare tillsammans med affärsmodeller vilket förutsätter mindre volymer från försäljningen. Företagen besitter kunnat specialisera sig mer än tidigare samt på det sättet besitter humankapitalet samt andelen behöriga arbete inom ekonomin ökat påtagligt. inom solens tid äger avancerade ekonomier enstaka större andel från förbättrad betalda samt förbättrad behöriga arbete än någonsin tidigare.

1. Globaliseringen äger ökat reallönerna inom västeuropeiska ekonomier genom för att utföra varor mer prisvärd alternativt minska prishöjningstakten.

   angående dem typiska hushållsvarorna ägde följt den inhemska snarare än den internationella prisutvecklingen skulle konsumenterna äga erhålla betalt mer på grund av varor från lägre kvalitet.

1. Globaliseringen besitter bidragit mot ökad produktivitet samt levnadsstandard.
   Nu börjar svenska företag flytta hem från utlandet

   Globaliseringen äger varit särskilt betydande på grund av för att färsk teknik bör behärska sprida sig snabbt mellan olika länder samt marknader. vid utdragen sikt existerar detta hastigheten vid tekniska förbättringar liksom sätter takten på grund av hur rikare samhällen blir.

Handel samt FDI växer ej längre inom identisk takt liksom förr samt detta finns många likt tyder vid för att nedgången inom handels- samt FDI-tillväxt existerar enstaka förklaring mot den svaga dynamiken inom västeuropeiska ekonomier.

Medan enstaka sektion röster uppskattar avmattningen inom globaliseringens tillväxt bör varenda dem såsom bryr sig ifall en samhälles välstånd fördubbla ansträngningarna på grund av världsekonomin bör komma tillbaka mot perioden från snabb globalisering.

Litteratur

Andrews, D., Criscuolo, C., & Gal, P., 2015, “Frontier Firms, Technology Diffusion and Public Policy: Micro bevis from OECD Countries”.

OECD Productivity Working Paper.

Antrás, P. & Yeaple, S., 2013, “Multinational Firms and the Structure of International Trade”- NBER Working Paper No. 18775

Arto, I., Rueda-Cantuche, J.M., Amores, A.F., Dietzenbacher, E., Sousa, N., Montinari, L. and Markandya, A., 2015, EU Exports to the World: Effects on Employment and Income. Publications Office of the europeisk Union

Auer, R., Borio, C., & Filardo, A., 2017, “The Globalisation of Inflation: the Growing Importance of Global Value Chains”.

BIS Working papper No. 602

Baldwin, R., 2016, The Great Convergence: upplysning Technology and the New Globalisation. Harvard University Press

Baldwin, R. & Forslid, R., 2010, “Trade Liberalization with Heterogenouss Firms”, Review of Development Economics, vol. 14:2, pp. 161-176

Bernard, A. B., Jensen, J., Redding, S. & Schott, P., 2007, “Firms in International Trade” Journal of Economic Perspectives, vol.

21(3), pp. 105-130

Black, S.E. & Brainerd, E., 2004, “Importing Equality? The Impact of Globalisation on Gender Discrimination”, Industrial and Labour Relations Review, vol. 57:4, pp. 540-559

Blonigen, B. & Soderbery, A., 2010, “Measuring the Benefits of utländsk Product Variety with an Accurate Variety Set,” Journal of International Economics, vol.

82:2, pp. 168–180

Bloom, N. & van Reenen, J., 2011, ”Human Resource Management and Productivity”, in Handbook of Labour Economics, Elsevier

Bloom, N., Draca, M. & van Reenen, J., 2011, Trade Induced Technological Change? The Impact of kinesisk Imports on nyhet, IT and Productivity. NBER Working Paper No. 16717

Broda, C. & Romalis, J., 2009a, Inequality and Prices: Does China Benefit the Poor in America?

University of Chicago Working Paper

Broda, C. & Romalis, J., 2009b, The Welfare Implications of Increased Price Dispersion.

Broda, C. & Weinstein, D., 2006, “Globalisation and the Gains from Variety”. Quarterly Journal of Economics, vol. 121:2, pp. 541-585

Broda, C., Greenfield, J. & Weinstein, D., 2006, From Groundnuts to Globalisation: A Structural Estimate of Trade and Growth.

NBER Working Paper No. 12512

Cavelaars, P., 2003, “Does Competition Enhancement have Permanent Inflation Effects?” Kyklos, Vol 56:1, pp 69-94.

Cette, G., Fernald, J. G., & Mojon, B., 2016. “The Pre-Great Recession Slowdown in Productivity.” Federal Reserve finansinstitut of San Francisco Working Paper

Chen, N., Imbs, J.

& Scott, A., 2004, “Competition, Globalisation, and the Decline in Inflation.” Centre for Economic Policy Research Discussion Paper No 4695.

Cox, M & Alm, R., 2008, “You Are What You Spend”. New York Times, February 10

Fajgelbaum, P. & Khandelwal, A., 2016, “Measuring the Unequal Gains from Trade”. Quarterly Journal of Economics, Vol 131

Feenstra, R., 2006, “New bevis on the Gains from Trade”.

Review of World Economics, vol. 142:4, pp. 617-644

Feenstra, R. & Hanson, G., 1999, “Productivity Measurement and the Impact of Trade and Technology on Wages: Estimates for the U S, 1972-1990” Quarterly Journal of Economics, August, vol. 114, pp 907-940

Ferrier, G., Reyes, J. & Zhu, Z., 2016, “Technology Diffusion on the International Trade Network”, Journal of Public Economic Theory, vol.

18:2, pp. 291-312

Gopinath, G., Helpman, E. & Rogoff, K. (editors), 2014, Handbook of International Economics, Vol. 4. Elsevier

Gordon, R., 2015, The Rise and Fall of American Growth. Princeton University Press

Greenaway, D., Falvey, R., Kreickemeier, U. & Bernhofen, D. (editors), 2013, Palgrave Handbook of International Trade. Palgrave Macmillan

Grossman, G.

& Rossi-Hansberg, E., 2006, Trading Tasks: A Simple Theory of Offshoring. NBER Working Paper No. 12721

Hakura, D. & Jaumotte, F., 1999, The Role of Inter- and Intra-Industry Trade in Technology Diffusion. IMF Working Paper WP/99/58

Hobijn, B. & Mayer, K., 2009, Household Inflation Experiences in the U.S.: A Comprehensive Approach. Federal Reserve finansinstitut of San Francisco Working Paper 2009:19

Keller, W.

& Yeaple, S., 2009, “Multinational Enterprises, International Trade and Productivity Growth: Firm-level bevis from the United States”, The Review of Economics and Statistics, vol. 91:4

Kommerskollegium, 2012, Handel, frakt samt konsumtion: Hur påverkas klimatet? Kommerskollegium 2012:3

Lanz, R., and Miroudot, S., 2011, “Intra-firm Trade: Patterns, Determinants and Policy Implications.” OECD Trade Policy Paper No.

114.

Lawrence, R., 2008, Blue-collar Blues: fryst vatten trade to Blame for Rising US Income Inequality? Washington, DC: Peterson Institute for International Economics.

Lopez-Garcia, P. et. al., 2015, Assessing europeisk Competitiveness: the New CompNet Micro-based Database, ECB Working Paper Series, No. 1764

Mallick, J., 2013, Globalisation and Labour Productivity in OECD Regions.

OECD, 2015, The Future of Productivity.

OECD

OECD, 2012, Policy Priorities for International Trade and Jobs. OECD

Pain, N. & Koske, I., 2007, The Effects of Globalisation on Labour Markets, Productivity and Inflation. OECD

Reinhardt, A., 2006, Nokia’s Magnificent Mobile-phone Manufacturing Machine, Business Week, August 3, 2006.

För denna period kan vi se att 13 procent av företagen i den undersökta populationen, företag med 100 anställda eller fler, har flyttat utomlands

Accessed at http://www.businessweek.com/globalbiz/content/aug2006/gb20060803_618811.htm

Rogoff, K., 2003a, “Globalisation and Global Disinflation”. Federal Reserve of Kansas City Working Paper

Rogoff, K., 2003b, “Disinflation: An Unsung Benefit of Globalisation?” Finance &Development, månad 2003.

Syversen, C., 2004, “Product Substitutability and Productivity Dispersion”, Review of Economics and Statistics, vol.

86:2, pp. 534–550

Vetter, S., 2013, The Single europeisk marknad 20 Years on. Deutsche finansinstitut Research, October 31, 2013

Ben Yahmed, S. & Dougherty, S., 2017, “Domestic Regulation, Import Penetration and Firm-level Productivity Growth”. Journal of International Trade & Economic Development