Vilken stad kommer jazzen ifrån

Jazzens historia existerar inom mångt samt många liknande bluesens. dem besitter båda inslag från afrikansk samt europeisk traditioner. Musikformerna uppstod beneath 1800-talets senare hälft inom sydstaterna inom USA tillsammans med New Orleans liksom epicentrum.

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

En betydelsefull källa på grund av jazzens uppkomst plats den marschmusik samt dem dansorkestrar vilket fanns populära nära sekelskiftet 1900. detta plats dessa musikstilars vanliga instrument likt blev jazzens primär sättning: bleckblåsinstrument, träblåsinstrument samt trummor.

Efter detta amerikanska inbördeskriget fanns en överflöd från liknande instrument för att tillgå, vilket kunna äga påverkat trenden.

Stadsdelen sträckte sig över 38 kvarter och låg bara ett stenkast från “French Quarter” som ä r det äldsta kvartersområdet i New Orleans

Svarta musiker använde ofta marschernas melodier, strukturer samt rytm såsom utgångspunkt på grund av sin toner. flera svarta musiker tjänade dessutom sitt levebröd vid för att spela inom dem grupp liksom hyrdes in på grund av för att leda dem begravningsprocessioner likt nära den denna plats tiden blev kutym i enlighet med den svarta traditionen inom New Orleans, likt tillsammans tiden kom för att kallas till jazzbegravning.

Dessa pionjärer spelade enstaka kritisk roll då den tidiga jazzen skapades samt spreds.

Den tidiga jazzen tillsammans med sitt enkla, folkliga ursprung plats ett vara från självlärda musiker. Efter inbördeskriget utvecklades en brett nätverk från svarta inom både nord samt syd till kurs inom toner. Nätverket bestod från institutioner, skolor samt lokala föreningar vilket startats samt drevs från svarta.

Barnhemmet Jenkins Orphanage plats enstaka från dessa institutioner. dem allmänt förbättrade möjligheterna mot kurs skapade allt större skaror från unga utbildade svarta musiker, varav ett sektion fanns skolade inom klassisk melodier från europeiskt snitt. Bland dessa jazzmusiker likt kunde studera samt notera noter är kapabel klarinettisten Lorenzo Tio samt pianisten Scott Joplin nämnas.

Joplin plats son mot ett frigjord slav samt ett färgad kvinna liksom plats född fri. han plats självlärd fram mot 11 års ålder då han fick utbildning inom musikteorins elementa från enstaka klassiskt utbildad tysk immigrant inom Texarkana, Texas. flera från dem tidiga jazzmusikerna kunde dock ej studera noter; dem spelade helt enkelt vid gehör - samt likt varenda riktiga musiker gjorde dem detta utmärkt.

Under 1890-talet tilltog rassegregeringen inom Louisiana tillsammans strängare raslagar såsom resultat. detta ledde mot för att flera begåvade samt skolade svarta musiker uteslöts ur grupp såsom varit rasblandade. Dessa notkunniga svarta musiker tecknade inom viss mån ner vilket liksom senare skulle kallas jazz, dock inom stort sett utvecklades musikformen fritt samt spontant.

Amerikansk melodier nära 1900-talets början

[redigera | redigera wikitext]

Vid förra sekelskiftet ägde detta amerikanska samhället börjat utföra sig från tillsammans detta brittiska arvet, d.v.s. den hårt hållna formalitet såsom kännetecknade den viktorianska eran, angående Starka influenser ifrån svarta amerikanska musiktraditioner fanns sedan flera generationer åter inom amerikansk populärmusik inom form eller gestalt från "minstrel shows", revyliknande föreställningar likt ofta framfördes från vita artist tillsammans svartmålade ansikten, samt verk från Stephen Foster.

Danslokaler, klubbar samt tehus öppnades inom städerna. Dansstilar inspirerade från afrikansk dans tillsammans med underliga benämningar (shimmy, turkey trot, buzzard lope, chicken scratch, monkey glide samt bunny hug) blev småningom accepterade från enstaka ljus allmänhet. Cakewalk, liksom utformats från svarta slavar liksom mot sina herrars höga nöje imiterade samt gjorde parodi vid desammas sällskapsdanser samt seder, blev enstaka mode fluga.

Den vita publiken såg dessa danser ursprunglig inom vaudevilleföreställningar, samt senare presenterade såsom uppvisningsdans vid klubbar.

Än fanns musikstilen ej jazz, utan dess förstadium var experiment samt uppfinningsrikedom inom blues samt ragtime snart skulle färgglad växtdel ut mot jazz. Populära kompositörer såsom Irving Berlin påverkades från ragtimen, även angående dem sällan använde dem till jazzen typiska rytmerna samt blå tonerna.

Berlins stora hit ifrån 1911, "Alexander's Ragtime Band" gjorde många på grund av för att popularisera jazzen, samt blev ett insekt således långt ifrån USA vilket inom Wien. Låten plats egentligen ej någon ragtime, dock texten beskriver en jazzband samt skildrar hur man "jazzar upp" populära melodier: If you want to hear the Swanee River played in ragtime ....

Den tidiga New Orleans-"jazzen"

[redigera | redigera wikitext]

Flera olika lokala varianter bidrog mot den tidiga utvecklingen från jazzen.

ett från dem viktigaste kom ifrån området runt New Orleans, var musikformen även på grund av inledande gången allmänt kallades "jazz" - även ifall den mot enstaka start ofta stavades "jass".

Staden New Orleans samt dess omgivningar ägde sedan länge varit en centrum på grund av melodier inom distrikt. Människor ifrån olika delar från Afrika, ifrån Europa samt ifrån Latinamerika bidrog mot New Orleans rika musikaliska utbud.

beneath den franska samt spanska kolonialtiden ägde slavarna större frihet för att uttrycka sig kulturellt än inom dem engelska kolonier vilket senare blev USA. inom dem protestantiska kolonierna betraktades afrikansk toner likt icke-kristen samt bekämpades, medan dessa musikstilar plats mer accepterade inom Louisiana. därför sent såsom vid 1830-talet hölls afrikanska musikfester inom New Orleans, samt dem besöktes även från intresserade vita.

ett sektion från dessa melodier samt rytmer förmå återfinnas hos den vite kompositören Louis Moreau Gottschalk. Utöver slavarna ägde New Orleans den största fria nyanserade befolkningen inom Nordamerika. enstaka sektion från dessa fanns stolta ovan sin kurs samt använde europeiska instrument till för att spela både europeisk melodier samt sina egna folkmelodier.

Mot 1800-talets slut fanns staden detta lokala centret på grund av populär melodier. Hit hörde enstaka tidig variant från ragtime, samt ett färsk musikstil beneath tillväxt.

Enligt flera New Orleans-musiker likt minns den tiden fanns nyckelfigurerna inom utvecklingen från den nya stilen trumpetaren vän Bolden samt hans grupp. Bolden existerar ihågkommen likt den förste likt musikaliskt utvecklade bluesen - dittills enstaka sorts folkmusik, sjungen samt ackompanjerad från sångaren egen vid stränginstrument alternativt framförd vid munspel - samt arrangerade den på grund av ensemble (kornett, trombon, klarinett samt rytmsektion).

Boldens grupp spelade blues samt andra melodier, skapad på plats samt varierade melodin inom arrangemang skrivna både på grund av dans- samt blåsorkester. Detta skapade känsla inom New Orleans, samt andra musiker imiterade snart stilen. nära start från 1900-talet kommenterade resenärer såsom besökte New Orleans dem lokala bandens förmåga för att spela ragtime tillsammans en schwung liksom ej kunde höras någon annanstans.

Saker såsom skilde den tidigare New Orleans-stilen ifrån ragtimemusiken plats bland annat för att improvisationerna plats friare rytmiskt sett. inom andra städer brukade ragtimemusiker leka tillsammans med ett ton genom för att tillföra synkoperad rytm samt spela ett ton numeriskt värde gånger tillsammans med halva notvärdet.

New Orleansstilen använde ett mer komplicerad taktfylld spontanitet likt ofta placerade enstaka ton långt ifrån var den ifrån start förväntades finnas inom melodin - jämför mot modell Jelly Roll Mortons pianostil tillsammans med Scott Joplins. Den nya New Orleans-stilen inkorporerade enstaka massiv sektion från bluesens vokabulär, inklusive azurblå toner samt dess sätt för att nyttja instrumenten mot ljudhärmande effekter.

Nyckelfigurer inom stilens tidiga tillväxt fanns Freddie Keppard vilket väl tycks äga behärskat Boldens stil, Joe "King" Oliver, vars stil plats synnerligen bluespräglad, samt Kid Ory, ett trombonist liksom hjälpte mot för att renodla stilen genom för att inom sitt grupp städsla flera från stadens främsta musiker. Den nya stilen fanns även tilltalande till unga vita.

Särskilt arbetarklassbarn vilkas föräldrar plats immigranter anammade entusiastiskt jazzen. Papa Jack Laine ledde en grupp var medlemmarna fanns från högst varierande härkomst - även flera målade musiker spelade inom detta grupp vilket blev något från ett utbildning till framstående jazzmusiker.

Andra lokala stilar

[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt utvecklades andra lokala stilar liksom skulle komma för att påverka jazzens tillväxt.

• Den svarte prästen Daniel Jenkins inom Charleston, South Carolina fanns enstaka osannolik figur tillsammans med massiv innebörd inom jazzens tidiga tillväxt. 1891 startade denne en barnhem till pojkar, Jenkins Orphanage.
  Jazzen blomstrade för fullt i hela New Orleans under den här perioden, men är det en plats som många än idag förknippar med dess ursprung så är det Storyville

  Fyra kalenderår senare utformades en noggrant musikprogram inom vilket barnhemmets unga inhysingar blev upplärda inom dåtidens vanliga melodier, både religiös samt världslig toner liksom ouvertyrer samt marscher. Brådmogna föräldralösa samt pojkar liksom rymt distansarbete, från vilka ett sektion spelat ragtime vid okänt samt bordeller, skickades mot barnhemmet på grund av för att "frälsas" samt rehabiliteras.

  vid identisk sätt likt vattendjur Jubilee Singers samt vattenlevande djur University turnerade Jenkins Orphanage Bands vida omkring samt tjänade valuta till för att bekosta barnhemmet, vilket kostade många valuta för att driva. Jenkins tog vanligen in 125 mot 150 "svarta lamm" per tid, från vilka flera påkostades musikutbildning. Mindre än 30 kalenderår senare fanns fem grupp likt turnerade ovan bota landet, samt en från dem reste även mot England - återigen inom Fisks efterföljd.

  Jenkins Orphanage Bands effekt vid den tidiga jazzen existerar svår för att bedöma, dock flera från dess medlemmar kom senare för att spela tillsammans med framträdande jazzmusiker såsom Duke Ellington, Lionel Hampton samt Count Basie. Nämnas är kapabel trumpetarna Cladys Anderson samt Jabbo Smith.

• I i nordost USA utvecklades enstaka "hot" ragtime-stil.

  Den ägde sitt centrum inom staden New York, dock gick för att hitta hos svarta från allt Baltimore inom Maryland mot New York. ett sektion kallar stilen till ett tidig form eller gestalt från jazz, dock meningarna existerar delade. Stilen kännetecknades från uppsluppna rytmer, samt saknade dem sydliga stilarnas bluesiga inslag. en typiskt modell vid solopianoversionen från denna nordost stil existerar den välkända kompositören Eubie Blake, slavsonen vars musikkarriär spände ovan åtta årtionden.

  James P. Johnson utgick ifrån den östnordlig stilen, samt runt 1919 utvecklade denne enstaka stil såsom skulle bli känd vilket "stride." inom stride-piano agerar högerhanden melodin, medan vänsterhanden existerar många energisk samt går alternativt hoppar ifrån upptakten mot ettan inom takten utan för att störa rytmen.

  Eftersom det saknas relevanta inspelningar före 1917 (Original Dixieland Jazz Band), under de år då de spelsätt som kom att kallas ”jazz” utkristalliserades, är jazzens uppkomst höljd i dunkel, historier och myter

  Johnsons spel påverkade senare pianister vilket Fats Waller samt Willie Smith. Den främste orkesterledaren inom denna stil plats James Reese europe. denne gjorde några inspelningar 1913 samt 1914, liksom visar ett sällsynt glimt från stilen nära sin höjdpunkt. Den unge George Gershwin, liksom senare skrev den jazz-influerade klassikern "Rhapsody in blue", lät sig grundligt påverkas från Europes toner ifrån den på denna plats tiden.

  Nästa gång europe spelade in något plats 1919, då denne ägde börjat blanda sin personlig stil tillsammans med New Orleans-stilen. Förutom Europes tidiga alster finns inspelningar från Tim Brymns såsom förmå ge senare generationer enstaka inblick inom den östnordlig "hotta" stilen utan många från influenser ifrån New Orleans.

• I start från 1910-talet fanns inom Chicago ett populär typ från dansorkester tillsammans med ett saxofon liksom vildsint drev melodin framför slagverken, liksom körde vid inom sina 4/4-delar.

  Stadens musikliv blev snart starkt influerat från New Orleans-musikerna, samt denna äldre stil blandades tillsammans New Orleans-stilen.

  
  
• 



Resultatet kom därför småningom för att kallas på grund av "Chicago-jazz" samt kunna sägas äga haft sin start vid slutet från 1910-talet.

• Kring Mississippis stränder, ifrån Memphis, stat i usa mot Saint Louis, Missouri, utvecklades enstaka ytterligare stil vilket blandade in blues. Den maximalt kände kompositören samt bandledaren inom denna stil plats W.C.

  Handy, såsom kallats "bluesens fader". Stilen liknade den inom New Orleans, samt detta existerar många möjligt för att influenser ifrån Bolden ägde spritt sig uppåt Mississippi. Stilen saknade dock den otyglade spontanitet vilket fanns inom musiken längre söderut. Handy egen ansåg länge för att jazzen fanns onödigt kaotisk. inom hans stil fanns improvisationerna begränsade mot korta instick mellan fraser - Handy ansåg dem olämpliga inom melodin.

"Jassen" sprider sig ovan USA

[redigera | redigera wikitext]

På bas från dem raslagar vilket blev alltmer restriktiva mot svarta samt målade, lämnade flera svarta New Orleans samt södern samt begav sig norrut.

inom start hamnade dem främst inom Kalifornien. enstaka från dem plats musikern Bill Johnson, såsom tänkte för att en utmärkt grupp inom New Orleans-stil borde äga goda affärsmässig möjligheter västerut. inom slutet från 1910-talet förmådde Johnson flera från New Orleans bästa musiker inom den "hotta" stilen för att lämna staden till för att vandra tillsammans inom hans Original Creole Orchestra.

ett man såsom arbetade tillsammans med reklam från vaudeville fick titta bandet spela till enstaka entusiastisk publik inom pauserna mellan ronderna vid enstaka boxningsmatch, samt reserverade in orkestern på grund av enstaka turné ovan läka landet. Medlemmarna inom orkestern skrev bostad mot sina kolleger för att dem skulle tjäna många förbättrad genom för att spela sin melodier inom norr samt inom väst än hemma.

vid därför vis uppmuntrade dem mot vidare spridning från musikstilen ovan landet.

En från dem inledande städer var den nya musiken slog igenom fanns Chicago.

Influerad av afrikanska rytmer, europeiska harmonier och karibiska traditioner, uppstod jazz som en fusion av olika musikstilar och kulturella influenser

i enlighet med ett sektion källor fanns detta denna plats vilket musikstilen ifrån New Orleans ursprunglig blev döpt mot "jass". inom New Orleans ägde den kallats saker inom stil tillsammans med "ratty music" (sjaskig alternativt tarvlig musik), "hot music" alternativt helt enkelt "ragtime"; enstaka från jazzens främsta improvisatörer, Sidney Bechet fortsatte faktiskt för att kalla sin toner till ragtime ändå in vid 50-talet.

Den nya musiken fanns dock sålunda speciell jämfört både tillsammans ragtime samt tillsammans den övriga dansmusik liksom fanns inom landet, för att en nytt namn behövdes. detta inledande grupp såsom marknadsfördes vilket jassband plats trombonisten Tom Browns. termen jass fanns en slangord tillsammans med sexuellt innebörd. enstaka assemblage från dem likt följt Tom Brown mot Chicago åkte norrut 1916 beneath namnet Stein's Dixie Jass Band.

Året därpå kom dessa veteraner ifrån Papa Jack Laines grupp mot New York, beneath namnet The Original Dixieland Jass Band. inom New York fick dem situation för att utföra några inspelningar såsom blev enstaka överraskande succé ovan all landet. "Jass" ägde blivit enstaka insekt.

Det fanns inom New York liksom "jass" blev "jazz" samt detta medvetet.

Anledningen mot detta plats för att vissa lustigkurrar ägde till vana för att skrapa försvunnen "j":et ifrån affischer vilka då angav för att detta plats en "ass band" såsom skulle spela, (ass = röv).

1920-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under senare hälften från 1800-talet gjordes numeriskt värde många olika uppfinningar vilket skulle komma för att bädda till jazzens succé inom amerikansk populärmusik beneath 1920-talet: sovvagnen, uppfunnen från George Pullman 1864, samt Thomas Edisonsfonografrulle (1877).

Den inledande erbjöd arbetstillfällen åt oräkneliga svarta amerikanska män, såsom kunde utflykt ovan all USA anställda likt bärare. Den senare gjorde kvalitetsmusik tillgänglig på grund av ett bredare allmänhet.

Pullman Company ägde fler svarta amerikaner anställda än någon ytterligare affärskoncern inom läka USA. Dessa fanns mer än bara inställsamma, leende ansikten inom eleganta marinblå uniformer.

dem dryckesställe ej bara folks bärredskap, utan spred även kulturyttringar från olika stöt såsom kortspelet whist, dem senaste dansflugorna, uppfinningar ifrån olika delar från landet samt enstaka ökad emotion från mörk stolthet mot varenda små samt stora städer vilket ingick inom järnvägsnätet. flera från bärarna bättrade vid sina inkomster genom för att sälja mörk toner, likt köptes från musiker samt enstaka alltmer medveten samt intresserad allmänhet.

Jazzen plats för tillfället vid god väg mot allmän popularitet inom inledningsvis USA samt senare världen.

Under spritförbudstiden, detta federala förbudet mot salg samt tillverkning från spritdrycker, stängdes lagliga okänt samt kabaréer. inom dess område kom hundratals svartklubbar var gäster drack samt erbjöds musikunderhållning.

Förekomsten från danslokaler samt deras ökande behov från kompetenta musiker innebar för att fler kunde försörja sig vid sin melodier. vilket en påverkan ökade antalet professionella musiker samt jazzen, liksom ytterligare populärmusik vid 1920-talet, gick ovan mot för att spelas inom dansmusikens 4/4-takt.

Ytterligare enstaka 1800-talsuppfinning, radion, fick sitt genombrott beneath 1920-talet; den inledande offentliga radiostationen inom USA började sända ifrån Pittsburgh 1922.

Radiostationer ökade markant inom antal, samt tillsammans med dem även jazzens popularitet. Jazz kom för att förknippas tillsammans detta moderna samt sofistikerade dock även detta dekadenta. Amerikanskt 20-tal kom för att förknippas tillsammans med tekniska beneath, vräkiga fordon, organiserad brottslighet samt svartsprit. Årtiondet blev även jazzens era.

Nyckelpersoner beneath 20-talet

[redigera | redigera wikitext]

King Oliver fanns Chicagos jazzkung beneath tidigt 1920-tal, då Chicago fanns själva knutpunkten till jazz. Olivers grupp fanns en koncentrat från New Orleans "hotta" jazzstil. dem inspelningar likt hans grupp gjorde blev ej särskilt utspridda utanför Chicago samt New Orleans, dock bandet ägde stort påverkan vid andra jazzmusiker, både svarta samt vita.

Sidney Bechet plats den förste riktigt framstående jazzmusiker likt tog upp vad liksom dittills ofta ägde blivit avfärdat likt en nymodigt instrument, saxofonen. Bechet hjälpte mot för att styra jazzen inom enstaka som betonar individens oberoende riktning var enskilda personligheter samt solon fanns viktiga.

I stora drag känner man dock till en bakgrund

enstaka musiker likt kom för att följa tillsammans med vid den resan fanns King Olivers unge skyddsling Louis Armstrong, liksom skulle anlända för att bli enstaka från dem verkligt drivande krafterna då detta gäller jazzens tillväxt. Armstrong fanns enstaka extremt skicklig improvisatör vilket kunde producera ändlösa variationer vid en samt identisk tema.

denne ägnade sig ibland åt scatsång, en improvisatoriskt sångsätt var man sjunger nonsensstavelser alternativt mening, ofta inom växelspel tillsammans instrumenten. Armstrongs unikt skrovliga röst samt emotion till sväng gjorde detta sångsätt populärt.

Enligt flera fanns Bix Beiderbecke både den förste vite samt den förste musiker liksom ej kom ifrån New Orleans, liksom något som är viktigt eller nödvändigt bidrog mot jazzens tillväxt.

Ursprung och influenser: Jazzens rötter kan spåras tillbaka till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, som kommer ur den kulturella smältdegeln i New Orleans, Louisiana

Hans legato-frasering kom ursprungligen ifrån den klassiska musiken. 1920-talets maximalt kommersiellt framgångsrike orkesterledaren fanns Paul Whiteman, liksom marknadsförde sig likt "The King of Jazz." denne offrade improvisationerna mot förmån till utarbetad färdigskrivna arrangemang. Trots för att han hyrde in både Bix samt flera andra från tidens bästa jazzmusiker, besitter senare generationers jazzälskare ofta dömt ut hans toner samt menat för att den besitter lite för att utföra tillsammans sann jazz.

Icke desto mindre kom senare årtiondens kompositörer samt musikarrangörer för att upprepade gånger vandra åter mot Whitemans ansträngningar för att sammanföra jazzen tillsammans utarbetad orkestrering. Gershwins "Rhapsody in Blue" skrevs vid beställning från Whiteman, samt hans stor grupp musiker som spelar tillsammans plats den inledande liksom framförde den.

Fletcher Henderson ledde inom slutet från 1920-talet detta främsta svarta bandet inom New York. ursprunglig ville han följa inom Paul Whitemans fotspår, dock sedan han anställt Louis Armstrong inom sin ensemble förstod Henderson dem improviserande solisternas innebörd. Hendersons arrangemang fick enstaka avgörande roll nära detta kommande årtiondets tillväxt från storbandsjazz; han inspirerade inom mångt samt många Benny Goodman.

nära denna period utvecklade även orkesterledaren samt pianisten Duke Ellington sin epokgörande stil, vilket - utan för att någonsin förlora kontakten tillsammans ursprunget - skulle komma för att förfinas ytterligare beneath nästan femtio kalenderår.

1930-tal mot 1950-tal

[redigera | redigera wikitext]

När solonas innebörd inom jazzen ökade, ökade dem populära banden inom storlek.

Storbanden blev dem liksom spred tidens populärmusik. enstaka sektion storband, såsom Benny Goodmans, plats framför allt jazz-inriktade medan andra, såsom Glenn Millers ej gav musikerna många lokal på grund av spontanitet. dem flesta nedsänkt någonstans mittemellan, tillsammans ett mindre sektion musiker vilket spelade jazzsolon ovanpå ett sektion musiker såsom spelade förutbestämd rytm samt arrangemang.

Även grupp utan jazzsolister tillägnade sig dock ljudbild samt spelsätt liksom liknade jazzens, mot modell ett samling saxofoner såsom spelade vilket likt lät såsom enstaka improviserad variation vid enstaka ton - samt ursprungligen möjligen detta faktiskt fanns ett nedskriven sådan. Nyckelfigurer inom storbandsjazzens tillväxt fanns arrangörerna samt orkesterledarna Fletcher Henderson, Don Redman samt den man likt ibland utsetts mot den maximalt produktive kompositören inom USA någonsin, Duke Ellington.

Louis Armstrongs effekt fortsatte för att växa. Musiker samt orkesterledare likt Cab Calloway, samt senare trumpetaren Dizzy Gillespie samt sångare såsom Ella Fitzgerald började scat-sjunga. Sångare från populärmusik vilket Bing okänt anammade Armstrongs sätt för att improvisera vid ett ton. Sedan dess äger amerikanska popsångare sällan levererat ett ton "rakt" vid detta sätt såsom man gjorde före jazzen.

Under detta tidiga 1920-talet fanns populärmusiken kvar ett lättsmält med känsla för musik blandning från flera olika saker, däribland slagdängor samt revylåtar. Musiker tillsammans fast jobb såsom spelade tillsammans identisk kollegor kunde dock nå högre än sålunda. Ellingtons grupp vid Cotton Club samt dem olika grupperingar ifrån Kansas City såsom blev Count Basies grupp härstammade ifrån den denna plats tiden.

tillsammans med tiden lättades rassegregationen upp inom underhållningsvärlden. Vita orkesterledare, vilket oftast anpassade musiken mot mer konventionella rytmer samt harmonier, började anställa svarta musiker. inom mitten vid 1930-talet anställde Benny Goodman pianisten Teddy efternamn, vibrafonisten Lionel Hampton samt gitarristen Charlie Christian mot mindre orkestrar.

Detta fanns swingens samt storbandsmusikens höjdpunkt. Glenn Miller samt Duke Ellington fanns stora stjärnor. Swingen plats tidens främsta populärmusik, samt den täckte en stort spektrum ifrån "sweet" mot "hot". Musikens innehåll från jazz varierade tvärsöver läka skalan.

En mera ovanlig stil vilket uppkom inom start från 30-talet existerar nomad jazz, vilket skapades från gitarristen Django Reinhardt.

Stilen uppkom inom land i västeuropa samt ägde klara influenser från swingjazzen.

En kvist från swingen likt vid svenska brukar kallas jumpblues plats ur vissa avseenden enstaka föregångare mot rhythm and blues samt rock and roll. mot skillnad ifrån storbandsjazzen spelades jumpblues inom små grupper samt fokus nedsänkt vid snabb toner tillsammans bluesens välbekanta ackordföljd.

enstaka hastigt övergående variant, boogie woogie, använde ett dubbel rytm - rytmsektionen spelade åtta stöt inom takten. Big Joe Turner, enstaka sångare ifrån Kansas City såsom vid 1930-talet arbetade tillsammans med swingband likt Count Basies, blev vid 40-talet ett boogie woogie-stjärna. Senare vid 1950-talet blev denne enstaka från dem inledande såsom spelade rock and roll; denna plats noteras särskilt sången Shake, Rattle and Roll.

en annat från rockhistoriens viktiga namn såsom kom ifrån jazzen plats saxofonisten Louis Jordan.

Bebop

[redigera | redigera wikitext]

Nästa stora stilistiska vändning kom tillsammans med bebop, alternativt bara bop, vid 1940-talet. Utvecklingen leddes från stilister liksom altsaxofonisten Charlie parkerar, känd likt "Yardbird" alternativt "Bird", samt trumpetaren Dizzy Gillespie.

Dittills ägde jazzen varit enstaka populärmusik såsom man dansade mot. för tillfället blev jazzen mer sofistikerad både rytmiskt samt harmoniskt. Bop fokuserade vid komplicerade soloimprovisationer baserade vid ackordprogressionernas möjligheter snarare än vid melodin.^{[källa behövs]} Stilen Hard bop följde vilket ett tillväxt liksom cool jazz, likt beneath 50-talet fanns enstaka "mildare" samt mer avslappnad variant.

Hard bop fanns såsom mest omtyckt vid 1950-talet, samt förknippades tillsammans med namn vilket Sonny Rollins, John Coltrane, Miles Davis, Art Blakey samt Charles Mingus. inom slutet från 50-talet tog cool samt hard bop-musiker, såsom trumpetaren Miles Davis, ytterligare några stilistiska kliv inom samt tillsammans med läge jazz, var musikstyckenas harmoniska struktur plats många friare än tidigare samt ofta bara antyddes från några ett fåtal ackord, ett skal alternativt ett basgång.

Instrumentalisterna utan förberedelse sedan kring detta. Souljazz fanns enstaka ytterligare tillväxt ur hard bop, ett lite mer bluesinfluerad stil likt mot modell Cannonball Adderley spelade samt ofta spelades inom grupper tillsammans hammondorgeln inom fokus.

Latinojazz

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde grupper latinojazz, afrokubansk samt brasiliansk.

Afrokubansk jazz spelades inom USA direkt efter bebopperioden, medan den brasilianska jazzen blev mer populär beneath 1960- samt 1970-talen.

Den afrokubanska jazzen blev märkbart efter Charlie Parkers död. Framstående bebop-musiker såsom Dizzy Gillespie samt Billy Taylor startade afrokubanska grupp beneath denna period. Gillespie jobbade maximalt tillsammans med storband inom denna genre.

Den afrokubanska musiken fanns influerad från kubanska samt puertoricanska musiker såsom Tito Puente. dem kubanska rytmerna inspirerade förstås även flera amerikanska artister utanför den afrokubanska genren.

Brasiliansk jazz existerar ett begrepp såsom åtminstone inom Nordamerika används närmast synonymt tillsammans bossa nova. Detta existerar enstaka populär brasiliansk stil, hämtad ifrån samba tillsammans influenser ifrån både jazz samt andra populära musikstilar ifrån 1900-talet.

Bossa novan existerar normalt sett enstaka lugn musikstil vilket äger ca 80 taktslag per 60 sekunder. Musiken äger, mot skillnad ifrån den mesta jazz, lika värde vid samtliga åttondelar samt använder svåra polyrytmiker. dem maximalt kända bossa nova-styckena anses såsom jazzstandarder från personlig kraft.

Den besläktade termen jazz-samba avser bossa nova-kompositioner såsom besitter anpassats mot den jazzstil vilket amerikanska artister såsom Stan Getz samt Charlie Byrd står till. Jazz-samba spelas vanligen vid 120 taktslag per 60 sekunder alternativt snabbare. Samba självt existerar egentligen ej jazz, dock härstammar ifrån identisk äldre afro-brasilianska toner vilket redogör för att den besitter vissa gemensamma drag tillsammans jazzen.

Free jazz

[redigera | redigera wikitext]

Free jazz (fri jazz, improvisationsjazz) existerar ett stil liksom äger jazzrötter dock använder mindre från traditionell harmonik samt rytm. Denna typ från jazz ger musikerna större frihet för att välja vilket dem agerar. Den största skillnaden mellan fri jazz samt andra stilar existerar hur samt angående man använder harmonier respektive en gemensamt tempo överhuvudtaget.

inom free jazz existerar dem bägge ofta underförstådda, löst nyttja alternativt helt samt hållet övergivna. Detta plats mot ett start kontroversiellt, dock vann småningom acceptans - fastän ibland motvilligt - samt används ibland från jazzmusiker inom andra stilar.

Den tidiga jazzen med sitt enkla, folkliga ursprung var en produkt av självlärda musiker

Det fanns tidigare föregångare, dock den fria jazzen blommade ut beneath tidigt 1960-tal genom bl.a. Ornette Coleman. maximalt framträdande blev den beneath mitten från 1960-talet tillsammans John Coltrane, Archie Shepp, Albert Ayler, Cecil Taylor, Sun Ra, Pharaoh Sanders, Sam Rivers, Leroy Jenkins, Don Pullen samt andra. Fastän free jazz inte någonsin äger vunnit massiv popularitet, äger stilen haft resultat vid övrig nutida jazz.

Peter Brotzmann, Mars Williams, Kent Kessler, Steve Hunt, Brian Sandstrom, Ken Vandermark samt William parkerar existerar framstående nutida utövare från fri jazz.

Jazz samt rockmusik: jazz fusion

[redigera | redigera wikitext]

När rocken växte beneath 1960-talet uppstod ett hybridform från jazzrock vilket kallas jazz fusion. Återigen stod bl.a. Miles Davis inom bräschen, samt denne släppte albumen In a Silent Way tid 1968 samt Bitches Brew, inspelad tid 1969 dock släppt inledningsvis kalenderår 1970.

Den sistnämnda existerar från flera respekterad liksom den bästa jazzplattan någonsin samt plats beneath decennier följdriktigt detta bäst säljande jazzalbumet någonsin. nära den på denna plats tiden fann jazzen fräsch mark samt förekom ofta vid dem stora rockfestivalerna. Detta gjorde för att jazzen ännu utvecklades samt kombinerades fram samt åter inom nya former.

Artister samt grupper värda för att uppmärksamma beneath 1960 samt 70-talen existerar bland andra Joe Zawinul, Carlos Santana, Chick Corea, Return to alltid, Herbie Hancock, John McLaughlin and the Mahavishnu Orchestra, Al Di Meola, Blood, Sweat & Tears, Joni Mitchell, Sun Ra, Peter Skellern, Soft Machine, Caravan, Wayne Shorter, Jaco Pastorius, samt Weather Report.

Sentida jazzutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Mängden skilda jazzstilar visar inget indikator vid för att minska. Istället tar jazzen mot sig ytterligare influenser ifrån därför olika källor vilket folkmusik ifrån olika länder, modern konstmusik, rytmer samt struktur ifrån afrikansk toner, serialism såsom tolvton, samt utbrett bruk från kromatisk skal såsom hos Ornette Coleman samt John Zorn.

Från 1970-talet tillsammans med artister liksom Keith Jarrett, Pat Metheny Group, Jan Garbarek, Ralph Towner, samt Eberhard Weber etablerade skivmärket ECM enstaka färsk typ från jazz tillsammans karaktär från kammarmusik. Den använder sig från många akustiska instrument, samt ibland finns influenser ifrån världsmusik. Ibland kallas detta till jazzens europeiska ben.

Acid jazz plats mot enstaka start enstaka företeelse likt hörde hemma inom Storbritannien. var fanns grupp vilket Brand New Heavies, James Taylor Quartet, ung Disciples, samt Corduroy. inom USA finns Groove Collective, Soulive samt Solsonics. Jazzen fick enstaka färsk blomstring inom enstaka poppigare utgåva vilket kallas smooth jazz, då artister vilket Pigbag samt Curiosity Killed the katt samt Sade, den främsta rösten inom smooth jazz, nådde dem brittiska topplistorna på grund av vanlig populärmusik.

Under detta sena 1980-talet samt 1990-talets, då elektronisk toner blev alltmer populärt, försökte sig ett sektion jazzmusiker vid enstaka fusion från jazz tillsammans mer experimentella former från electronica samt särskilt IDM. Resultatet besitter kallats "future jazz", "jazz-house" alternativt "nu jazz". vid den mer experimentella samt improvisatoriska sidan från spektret finns artister inom Skandinavien såsom pianisten Bugge Wesseltoft, trumpetaren Nils Petter Molvær samt trion Wibutee.

samtliga dessa musiker kommer ifrån start ifrån mer sedvänja jazzkretsar. The Cinematic Orchestra ifrån Storbritannien existerar enstaka ytterligare uppmärksammad samling. inom andra ändan från spektret, detta mera pop/dansmusikbetonade, finns St Germain samt Jazzanova, likt blandar jazz tillsammans house.

På 2000-talet äger oss sett mer alternativt mindre utpräglad jazz vid amerikanska topplistor främst avsedda på grund av popmusik, presenterad från artister vilket Diana Krall samt Norah Jones.

Dessa artister improviserar ej särskilt många, samt saknar alltså en från jazzens viktiga karaktäristika. Instrumentationen samt rytmerna liknar dock ytterligare jazz, samt musiken brukar även kallas på grund av jazz.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.