Strategier för att möta småkommuners utmaningar

Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar
Mars 2015 SNS bedömning nr 26 Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar FÖRFATTARE Gissur Erlingsson är docent inom statsvetenskap samt universitetslektor nära Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings högskola. E-post: [email protected].

Josefina Syssner är docent inom kulturgeografi samt föreståndare nära Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings högskola. E-post: [email protected]. Jörgen Ödalen är fil.dr. inom statskunskap samt universitetslektor nära avdelningen för finansiell samt fabriksmässig tillväxt, Linköpings högskola.

E-post: [email protected]. KOMMUNSAMMANSL AGNINGAR MEDFÖR DEMO KR ATIPROBLEM. Småkommunproblemet är ingen information inom den svenska politiska debatten. Historiskt äger lösningen varit för att slå samman kommuner. Denna lösning framhålls även allt oftare inom dagens argumentation. Sammanslagning från kommuner är dock ingen universallösning.

detta är dessutom enstaka lösning likt för tillsammans med sig demokratiproblem. A SYMMETRISK T ST YREL titta SKICK K AN LEDA mot A- samt B-L AG. Även andra lösningar kunna få oönskade sidoeffekter. för att införa asymmetriskt styrelseskick kunna leda mot för att kommunerna delas in inom en A- samt en B-lag.

Mellankommunala samverkanslösningar är bristfälligt utvärderade samt besitter demokratinackdelar.

Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett starkt motstånd mot kom-munsammanslagningar bland Sveriges mindre kommuner, och att alternativa lösningar föredras för att möta framtidens utmaningar

AK TIV samt MEDVETEN ­A NPA SSNINGSPOLITIK MÖJLIG VÄG FR AMÅT. Innan mer grundlig reformer sjösätts inom avsikt för att lösa småkommunproblemet, bör man söka mer pragmatiskt orienterade lösningar, exempelvis genom för att uppmuntra små samt krympande kommuner för att utforma ett energisk samt medveten anpassningspolitik.

SNS bedömning enstaka massiv sektion från den undersökning vilket bedrivs är nära sin publicering anpassad för vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna är ofta teoretiska samt inomvetenskapligt inriktade. detta finns emellertid många undersökning, framför allt empirisk samt policyrelevant sådan, såsom är intressant för enstaka bredare krets.

Målet tillsammans med SNS bedömning är för att göra denna undersökning tillgänglig för beslutsfattare inom politik, näringsliv samt offentlig förvaltning samt bidra mot för att forskningen når ut inom medierna. Finansiellt bidrag äger erhållits från Jan Wallanders samt Tom Hedelius Stiftelse.

Författarna svarar helt samt hållet för utvärdering, slutsatser samt förslag. Grafisk form: Patrik Sundström. Original: Allan Seppa. inom dygn äger enstaka från fyra kommuner färre än 10 000 invånare.

Mars 2015 SNS ANALYS nr 26 Strategier för att möta småkommunernas utmaningar FÖRFATTARE Gissur Erlingsson är docent i statsvetenskap och universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet

Fallande befolkningstal inom många från Sveriges småkommuner gör detta svårare för att uppfylla välfärdsåtaganden. inom denna text ges enstaka historisk bakgrund mot dagens situation. Därefter inventeras samt värderas dem vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar bör mötas: 1) sammanslagning från kommuner, 2) införande från asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan.

Författarna visar upp även enstaka fjärde möjlig strategi: för att uppmuntra små samt krympande kommuner för att aktivt formulera enstaka medveten anpassningspolitik. 2 Fallande befolkningstal inom mindre kommuner utgör enstaka allt större prov. inom solens tid äger plats färde samhälle färre än 10 000 invånare. landet bedöms äga den ­kraftigaste urbaniseringen från samtliga EUländer.

Tilltagande urbanisering samt krympande kommuner dem fallande befolkningstalen inom landets ­mind­re kommuner äger kommit för att bli enstaka allt större kamp. inom solens tid besitter 78 från landets kommuner färre än 10 000 invånare. detta är plats fjärde samhälle (tabell 1). inom 15 från dessa, cirka 5 andel från samtliga kommuner, bor färre än 5 000 personer.1 Siffrorna bör läsas inom en historiskt perspektiv samt sättas in inom en bredare kontext.

Sedan den senaste svenska kommunsammanslagningsreformen avslutades för drygt 40 år sedan, äger invånarantalet sjunka inom nästan hälften (45,5 procent) från landets kommuner. Utvecklingen stämmer mot eftertanke, ej minimalt inom ljuset från för att Sveriges befolkning ökat tillsammans med mer än 1,6 miljoner invånare beneath identisk tidsperiod.2 Befolkningsminskningen är stadig inom flera kommuner.

Exempelvis minskade 19 kommuner sin befolkning varenda år beneath perioden 1993–2012. inom 138 från dem 290 kommunerna äger invånarantalet minskat beneath 13 från dem senaste 20 åren.3 Tabell 1. Antal invånare inom Sveriges kommuner år 2014. Källa: SCB (2014). Antal invånare (i tusental) Antal kommuner andel – 4,9 15 5,17 5–9,9 63 21,72 10–14,9 59 20,34 15–19,9 32 11,03 20–29,9 40 13,79 30–39,9 19 6,55 40–59,9 25 8,62 60–99,9 22 7,59 100– 15 5,17 Total 290 100 1 SCB (2014).

detta är också värt för att uppmärksamma för att 48 kommuner inom dygn äger färre än 8 000 invånare, ett siffra såsom bör sättas inom en historiskt perspektiv. När kommunblocksreformerna fanns avslutade 1974 fanns ursprungstanken för att kommunerna skulle äga minimalt 8 000 invånare. Detta ansågs artikel miniminivån för för att dem nya kommunerna skulle förmå existera ekonomiskt bärkraftiga, äga en differentierat näringsliv samt behärska garantera tillgången mot god kommunal service (jämför Nielsen 2003 samt Axelsson samt Bornefalk 2011).

samt beneath 2013 sjönk befolkningstalen inom 84 från landets kommuner. ifall detta ej ägde varit för invandringen mot land ägde minskningen gällt för över 200 kommuner.4 Befolkningsminskningen beror delvis på för att detta föds färre än vad detta dör inom dem mindre kommunerna. Utvecklingen beror också på för att svenskar inom massiv utsträckning väljer för att flytta från landsbygd mot storstadsregioner.

Faktum är för att landet bedöms äga den kraftigaste urbaniseringen från samtliga EU-länder.5 Inget tycks heller prata för för att befolkningsminskningen inom dem mindre kommunerna är på väg för att stanna från. Snarare är detta tvärtom utifrån dem prognoser Ansvarskommittén gjorde 2007: ifall dagens tillväxt fortsätter är kapabel man anta för att antalet små kommuner kommer för att öka.

År 2020 finns då ytterligare 25 kommuner tillsammans färre än 10 000 invånare samt år 2030 torde detta totala antalet artikel runt 115. Denna foto skapas genom enstaka framskrivning på kommunnivå baserad på utvecklingen dem senaste tio åren.6 Ur en samhällsekonomiskt perspektiv är detta särskilt problematiskt för dem krympande kommunerna för att flyttbenägenheten är ojämnt spridd över befolkningsgrupperna.

detta vanligaste är nämligen för att unga, välutbildade samt kvinnor ändrar bostadsort, detta önskar säga människor inom barn­ alstrande samt arbetsför ålder. Befolkningsminskningens utmaningar vad agerar då den här tillväxt för roll? När man närmar sig frågan bör man äga kommunernas centrala roll inom den svenska välfärdsstaten inom bakhuvudet.

Kommunerna bär en avsevärt ansvar inom flera från välfärdsstatens kärnområden, inom synnerhet: • grundskola, gymnasium samt Komvux • vård för äldre samt funktionshindrade • förskolor samt barnsomsorg • individ- samt familjeomsorg. titta figur 1 för ett översikt från olika verksamheters andel från kommunernas kostnader.

mot detta bör läggas för att kommunerna över period tagit över 2 Sveriges folkmängd plats år 1974 8 176 691 samt år 2014 9 743 087. 4 Wassén samt Bergström (2014). 3 Dagens Samhälle (2013a). 6 SOU 2007:10, s. 264. 5 Eurostat (2012). Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar3 Insatser mot funktionsnedsatta Figur 1.

Kommunernas verksamhetsområden samt kostnader, 2012. Källa: Jordahl samt Öhrvall (2013). en antal information såsom tidigare hanterats från stat samt landsting.7 Dessutom är kommunerna myndighetsutövare på flera områden där detta krävs specialistfunktioner samt expertkompetens. detta handlar exempelvis ifall tjänster inom miljö- samt hälsoskyddsområdet, klimat- samt energirådgivning samt plan-, kart- samt mätfunktioner.8 Här äger små kommuner ofta svårt för att dels rekrytera specialister, dels beläggning läka tjänster tillsammans med kvalificerat innehåll.

tillsammans med andra mening förmå ett expert likt är anställd inom enstaka mindre samhälle sällan räkna tillsammans med för att uteslutande få ägna sig åt sitt specialistområde. Befolkningsminskningen inom småkommunerna påverkar den lokala skattekraften. detta kommunala inkomst- samt kostnadsutjämningssystemet kompenserar kommunerna för ett sektion från dessa effekter.

Likväl riskerar enstaka långvarig samt snedvriden befolkningsminskning för att få negativa återverkningar för kommunerna på enstaka rad områden. detta gäller exempelvis svårigheter för att rekrytera anställda mot allt mer komplexa samt mångfasetterade uppgift. Dessutom uppkommer frågan ifall om kommunerna långsiktigt förmår för att uppfylla sina välfärdsåtaganden inom samtliga delar från kommunen.9 Strategier för utebliven tillväxt Åtskilliga försök tillsammans lokala samt regionala tillväxtsatsningar besitter gjorts för för att vända trenden inom dem små kommunerna.

detta är svårt för att känna till hur situationen skulle äga sett ut utan dessa insatser. Däremot är detta klart för att tillväxten alltjämt uteblir inom många från dessa kommuner, åtminstone inom strikt demografiskt hänseende. Vår intention är därför ej för att diskutera strategier för tillväxt.

10 oss är medvetna angående den diskussion vilket förs ifall statens ansvar för att omfördela värden från resursstarka områden mot områden tillsammans med strukturella nackdelar. detta kommunala utjämningssystemets utformning, såväl vilket den lilla samt stora regionalpolitiken, är tveklöst viktiga för förhållandena inom små kommuner utanför tillväxtregionerna.11 inom denna text samtalar om oss dock ej denna typ från statliga interventioner.

oss samtalar om ej heller möjliga reformer på den statliga regionalpolitikens område, samt oss redogör ej heller för debatten angående hur detta kommunala utjämningssystemet skulle behärska förändras. oss fokuserar inom stället på möjliga strategier för för att hantera utebliven tillväxt inom små samt krympande kommuner.

10 För översikt över, samt fördjupad samtal angående, den lokala tillväxtpolitikens utmaningar samt begränsningar, titta Erlingsson tillsammans flera 2011. 7 Jämför SOU 2003:123. 8 SKL (2014). 9 Jämför SOU 2007:10. 11 Den ”lilla” regionalpolitiken är kapabel beskrivas såsom stöd mot näringslivet samt andra lokala aktörer.

Den ”stora” regionalpolitiken förmå inom stället beskrivas vilket dem politikområden vilket äger konsekvenser för regional tillväxt – mot modell arbetsmarknads-, kommunikations- samt utbildningspolitiken. Långvarig samt snedvriden befolkningsminskning är kapabel få negativa konsekvenser för kommunerna. 4 Småkommunproblemet besitter återkommit inom flera skepnader genom svensk politisk saga.

Mot bakgrund från p ­ roblembeskrivningen ovan, är vårt avsikt för att göra ett genomgång från dem maximalt återkommande förslagen på hur ”småkommunproblemet” bör lösas.12 oss kommer också för att försöka värdera för- samt nackdelar tillsammans respektive lösning.

Skriften är disponerad såsom följer: först sätter oss frågan inom en historiskt kontext för för att klargöra för att småkommunproblemet knappast är ett information inom svensk politisk argumentation. Därefter redogör oss för samt samtalar om dem tre vanligast återkommande lösningarna på problemet: 1.

kommunsammanslagningar 2. asymmetrisk uppgiftsfördelning 3. mellankommunal samverkan. Avslutningsvis visar upp oss en nyare samt mind­re använt perspektiv, nämligen för att 4. uppmuntra småkommunerna mot enstaka energisk samt medveten anpassningspolitik. Spelet angående den svenska kommunstrukturen Initiativet mot reformerna kom uppifrån, från centralt håll.

dem berörda småkommunerna fanns ej entusiastiska. Småkommunproblemet äger återkommit inom flera skepnader genom svensk politisk saga. detta fanns tillsammans med 1862 års kommunalförordningar likt oss fick ”moderna” kommuner, inom bemärkelsen för att dem då helt skildes från kyrklig information.

Den svenska kommunstrukturen kom då för att bestå från cirka 2 500 kommuner. Den gamla uppdelningen inom städer, köpingar samt landskommuner behölls dock. Följden blev enstaka många ojämn kommunstruktur där detta fanns väsentliga skillnader inom storlek samt ekonomiska förutsättningar mellan varenda dem lokala enheter likt gavs samlingsbeteckningen ”kommuner”.

Kommunerna likt välfärdsstatens förlängda ledd När uppbyggnaden från den svenska välfärdsstaten på allvar tog hastighet efter Socialdemokraternas valseger 1932, blev kommunerna viktiga byggstenar inom välfärdsstatsprojektet. Kommunerna fick ansvar för finansiellt tunga information såsom dem på personlig grabb egentligen ej alls ägde råd tillsammans med.

Snart blev därför kommunerna, inom synner12 Det finns en par andra studier tillsammans med liknande upplägg, titta framför allt SOU 2007:11 (kapitel 5) samt Mörck (2014). varm dem mindre, beroende från statliga bidrag. beneath välfärdsstatens ­expansionsperiod ökade kommunernas beroende från staten mot följd från strukturförändringar, framför allt omvandlingen från arbetslivet.

Industrialiseringen bidrog mot för att allt fler män­ niskor flyttade in mot städer samt större orter. detta fick mot följd för att invånarantalet inom flertalet kommuner på ruralt område sjönk ännu mer, tillsammans konsekvensen för att skattebasen försvagades ytterligare. dem minsta kommunerna drogs därmed in inom ett ond cirkel.

Den minskade skattebasen innebar för att beroendet från statsbidrag ökade ännu mer. Effekten blev för att service- samt välfärdsskillnaderna mellan kommunerna tilltog, framför allt mellan städer samt landsbygd. Statsvetarna Lars Strömberg samt Jörgen Westerståhl skriver för att idéer angående för att slå samman kommuner idag började växa fram inom syf­te för att undvika en förstatligande från dem mindre kommunerna.13 1952–1974: grundlig sammanslagningsreformer Mot denna bakgrund är detta ej överraskande för att nästan varenda centrala politiska aktörer inom landet inom början från 1940-talet ansåg för att 1862 års kommunindelning ägde blivit föråldrad.

Därför inrättades 1943 enstaka kommunindelningskommitté tillsammans med arbetsuppgift för att titta över nödvändigheten från reformer på kommunområdet. inom grunden fanns man alltså på nationell nivå överens över partigränserna ifall för att kommunsammanslagningar fanns nödvändiga.

Åsiktsskillnaden handlade snarare angående hur långtgående reformen skulle artikel. Hur stora, samt därmed hur många, skulle dem nya kommunerna vara? Resultatet från kommitténs jobb blev 1952 års storkommunreform där antalet kommuner minskades från cirka 2 500 mot 1 037.

Små kommuner och det lokala självstyrets värden: Elitattityder till kommunsammanläggningar och alternativa strategier för att möta de små kommunernas utmaningar

detta primära motivet mot den grundlig reformen fanns för att kommunerna skulle existera tillräckligt bärkraftiga för för att effektivt förmå för att verkställa kommande välfärdsreformer, inom vård, lärcentrum samt vård. Initiativet mot reformerna kom uppifrån, från centralt håll. dem berörda småkommunerna plats ej entusiastiska.

Här fanns en motstånd 13 Strömberg samt Westerståhl (1983). Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar5 mot sammanslagningarna. Nästan 40 andel från berörda kommuner fanns emot samgående. 245 från dem krävde för att få fortsätta existera personlig samhälle, 553 yrkade på enstaka ytterligare kommunindelning.14 Även angående dem centrala aktörerna inom den dåtida svenska rikspolitiken ansåg för att 1862 års kommunstruktur plats förlegad, betydde detta ej för att varenda plats överens angående för att reformerna skulle bli så långtgående likt dem faktiskt kom för att bli.

Man delade problembilden, dock fanns ej fullständigt överens ifall hur långt man skulle gå för för att lösa problemet.15 1952 års storkommunreform kunna t­ yckas artikel långtgående. inom princip över ett kväll upphörde 1 500 kommuner för att existera. dock bara sju år senare upplevdes storkommunreformen artikel otillräcklig samt 1959 tillsattes enstaka fräsch analys för för att titta över kommunstrukturen.

Slutsatserna presenterades 1961 samt man slog där fast för att större kommuner fanns nödvändiga. beneath perioden 1962–1974 genomfördes följaktligen dem så kallade kommunblocksreformerna. Idén plats för att producera ett kommunstruktur från ekonomiskt bärkraftiga kommuner liksom framför allt skulle förmå för att skicka enstaka enhetlig grundskola samt enstaka modern äldreomsorg.

Kritiker besitter poängterat för att inom dem utredningar såsom föregick reformerna undvek man för att analysera kommunaldemokratiska konsekvenser från sammanslagningarna.16 Fokus riktades inom stället mot kommunernas förmåga för att utföra dem viktiga fakta såsom staten ålade dem, alltså på stordriftsfördelar samt byråkratisk effektivitet.

mot ett början byggde den andra sammanslagningsreformen på enstaka frivillighetsprincip, kommunerna skulle själva få bestämma ifall dem ville ingå inom enstaka större samhälle alternativt ej. noggrann såsom inom förra omgången plats emellertid motståndet mot sammanslagningarna stort inom en antal kommuner.

Därför avgjorde den socialdemokratiska regeringen – inom kraft från personlig riksdagsmajoritet efter 1968 års omröstning – för att frångå frivillighetsprincipen samt genomföra tvångssammanslagningar från samt tillsammans 1969. Beslutet innebar för att en stort antal kommuner skapades mot flera småkommuners vil14 Wångmar 2003, s.

166. 15 Erlingsson, Wångmar samt Ödalen (2011). 16 Se exempelvis Gustafsson (2013). ja. När reformerna avslutades 1974 utgjordes den svenska kommunstrukturen från endast 277 kommuner. På 22 år ägde långt mer än 2 000 kommuner försvunnit vilket ett effekt från vad vilket den internationella forskningen beskrivit såsom enstaka från västvärldens maximalt grundlig politiska reformer.17 Allt färre förtroendevalda Sammanslagningarna fick återverkningar på detta politiska existensen.

Exempelvis reducerades detta totala antalet förtroendevalda inom landet kraftigt, från ungefär 200 000 år 1951 mot cirka 50 000 år 1974.

att kränka principen om kommunalt självstyre och undergräva viktiga demo-kratiska värden

Minskningen från antalet förtroendevalda blir, relativt sett, ännu större ifall oss räknar ”politiker per capita” (det önskar säga beaktar befolkningsökningen mellan 1952 samt 1974 då invånarantalet inom land ökade tillsammans med över ett miljon personer). Politikertätheten sjönk sålunda avsevärt beneath enstaka relativt begränsad tidsperiod.

Trenden besitter för övrigt fortsatt även utan sammanslagningsreformer. inom dygn finns omkring 38 000 förtroendevalda inom landet, titta figur 2. Sammanslagningarna innebar även för att dem geografiska avstånden mot kommunal service samt mot dem politiska organens möten blev allt längre för den genomsnittliga kommuninvånaren.

dem innebar vidare för att den definitiva övergången mot ett representativ demokrati fullbordades samt för att den offentliga förvaltningen utvidgade samt professionaliserades ute inom kommunerna. 1980- samt 1990-tal: Kommundelningar samt småskalighetsvurm eftersom en stort motstånd ägde funnits mot reformerna fanns detta knappast oväntat för att kommundelar snart började mobilisera inomkommunala protester mot dem nya storkommunerna.

Huvudsakligen handlade detta ifall bedömning mot bristande lyhördhet samt avsaknad från demokrati vilket ansågs prägla den nya ordningen. Kritiken materialiserades inom flera fall inom organiserade kampanjer för kommundelning. inom dessa fall fanns enstaka energisk strävan från enstaka kommundel efter regelrätt utträde inom avsikt för att producera enstaka helt färsk, mindre samhälle.

detta är tillåtet i enlighet med 1979 års kom17 Se Kjellberg (1988). Mellan 1962 samt 1974 försvann mer än 2 000 kommuner liksom ett resultat från sammanslagningarna. Sammanslagningarna påverkade detta politiska existensen. Antalet förtroendevalda reducerades mot enstaka fjärdedel mellan 1951 samt 1974. 6 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Figur 2.

Antal förtroendevalda inom svenska kommuner 1951–2011. Källa: Siffrorna hämtade från Järnbert samt Olofsson (2012). För bara omkring 20 år sedan fanns enstaka perception inom forskarsamhället angående för att dem stora administrativa strukturreformernas period på kommun­området plats över.

munindelningslag, SFS 1979:411.18 Mellan 1974 samt 1985 lyckades sju kommundelar tillsammans med denna typ från utträdesprojekt, varför också sju nya kommuner såg dagens ljus beneath 1980-talet. 1985 plats antalet svenska kommuner uppe inom 284. Trenden accelererade beneath 1990-talet då försök mot kommundelningar blev förhållandevis vanliga.

Åtminstone 25 kommundelar gick så långt liksom mot enstaka formell ansökan hos Kammarkollegiet, dock fick avslag. Dessutom fanns detta inom uppemot 20 kommundelar opinion för delning, dock där ledde kampanjerna inte någonsin mot formella ansökningar. detta fanns också beneath 1990-talet vilket delningsivern nådde sin kulmen.

Mellan 1977 samt 1999 förekom 24 folkomröstningar angående separation. Fyra folkomröstningar ägde boende på 1970-talet, fem på 1980-talet samt all femton på 1990-talet.19 18 Här är detta värt för att påminna angående för att samtliga borgerliga partier motsatte sig detta socialdemokratiska beslutet ifall tvångssammanslagningar 1969.

Invändningarna byggde inom huvudsak på för att medborgarnas delaktighet inom lokalpolitiken skulle undergrävas tillsammans med färre kommunpolitiker samt tillsammans med ökande avstånd mellan politiker samt medborgare. tillsammans tanke på detta fanns detta ej överraskande för att den borgerliga statsmakt likt tillträdde efter 1976 års omröstning kom för att ställa sig positiv mot delningar från storkommuner.

inom regeringsförklaringen deklarerades för att kommunindelningsreformen skulle utvärderas, samt man sa sig existera positiv mot för att pröva framställningar ifall ändringar inom kommunindelningen. detta är inom ljuset från denna kontext dem tidiga delningsförsöken bör förstås. Talande inom sammanhanget är för att då Socialdemokraterna 1982 återtog regeringsmakten sade man genast för att delningar från kommuner skulle anlända för att prövas restriktivt.

titta Erlingsson, Wångmar samt Ödalen (2011). 19 Brink (2004). beneath 1990-talet besitter dock bara sex delningskampanjer varit framgångsrika. inom ljus besitter oss 290 kommuner inom landet.

I det nya numret av SNS Analys Strategier för att möta småkommunernas utmaningar sammanfattar de senaste årens debatt i Sverige samt går igenom de vanligaste förslagen för hur dessa utmaningar ska mötas

inom ljuset från nuvarande debattklimat inom kommunfrågan är detta värt för att påminna ifall för att detta bara är omkring 20 år sedan likt detta fanns enstaka perception inom forskarsamhället ifall för att dem stora administrativa strukturreformernas tidsperiod på kommunområdet fanns över.20 ifall något, likt exempelvis uttrycks från kommundelningsivern på 1990-talet, plats trenden snarare den omvända.

För Sveriges sektion innebar detta exempelvis för att den borgerliga statsmakt likt vann valet 1991 deklarerade för att den skulle underlätta kommundelningar.21 Småskalighetsvurmen inom svensk argumentation torde äga nått sin kulmen år 2000 då centerpartisten Åsa Torstensson stod inom riksdagens talarstol samt argumenterade för för att land borde äga enstaka kommunstruktur tillsammans med 100 nya kommuner22.

identisk år argumenterade Demokratiutredningen inom sitt slutbetänkande för önskvärdheten inom just kommundelningar.23 Emellertid tycks vindarna äga vänt snabbt inom denna fråga. 20 Jämför Marcou (1993). 21 Proposition 1992/93, s. 2f. 22 Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:11, anf. 16. 23 SOU 2000:1, s.

158. Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar7 Antal kommuner År 1962 tar riksdagen beslut angående fräsch kommunreform. dem s.k. kommunblocksreformerna inleds. 1862 års kommunalförordningar träder inom kraft den 1 januari 1863. land indelas inom knappt 2 500 primärkommuner. 1850 liksom följd från kommundelningar fick landet 13 nya kommuner från slutet från 1970-talet mot samt tillsammans med 2003.

Antalet kommuner inom landet är därför för tillfället 290. Kommunblocksreformerna avslutas år 1974. landet äger efter reformerna 277 kommuner. 1952 års storkommunreform. Antalet kommuner reduceras från cirka 2 500 mot 1 037. 1900 1940 1950 1980 2005 1943 års Kommunindelningskommitté inrättas.

Syftet är för att titta över reformbehovet på kommunområdet. 1959 års Indelningssakkunniga föreslår år 1961 ett färsk kommunreform. Figur 3. dem viktigaste förändringarna från den svenska kommunstrukturen. Lösning 1: Slå samman kommuner? Då är oss framme nära dagens diskussion samt den samhällsutveckling liksom uppmärksammades inledningsvis: för att många från landets små kommuner krymper, samt tillsammans med detta följer bekymmer från främst samhällsekonomisk samt organisatorisk karaktär.

Skattekraften reducerar samtidigt såsom andelen äldre samt vårdkrävande medborgare ökar. Kostnader per capita för lärcentrum, vård samt vård skjuter inom höjden. tillsammans med enstaka åldrande befolkning kommer stora pensionsavgångar inom offentlig zon, liksom därpå följande potenziell rekryteringsproblem inom vård- samt omsorgssektorn.

Utöver detta upplever många småkommuner svårigheter för att rekrytera anställda tillsammans med specialistkompetens. Vidare är detta ofta inom kommunernas ytterområden såsom befolkningsunderlaget krymper allra maximalt. detta gör inom flera fall för att detta blir svårt för kommu- ner för att tillhandahålla offentlig service utanför centralorten.24 Trots för att nästan samtliga kommuner gör stora insatser för för att främja område tillväxt samt tillväxt, är befolkningsminskningen ändå en faktum inom en stort antal kommuner.

detta äger gjort för att röster höjts, tillsammans tilltagande styrka beneath detta gångna decenniet, angående nödvändigheten från enstaka fräsch strukturreform på kommunområdet.25 beneath 2003 sade dåvarande kommunminister LarsErik Lövdén för att antalet svenska kommuner måste reduceras. Någon sju dagar senare deklarerade Ansvarskommitténs ordförande Mats Svegfors för att svenska kommuner plats för små för för att behärska möta framtidens u ­ tmaningar.

24 För ett översikt titta Syssner (2014). 25 Vi kommer här endast för att behandla svenska förhållanden. Noteras bör emellertid för att kommunreformer antingen äger genomförts (Finland, land, Island) alternativt kommit för att diskuteras tillsammans med tilltagande intensitet (Norge) inom övriga Norden (jämför Gränsbrytning 2014).

För enstaka jämförande samtal angående kommunreformer inom dem nordiska länderna, titta exempelvis Sandberg (2010) samt (2013), samt Gränsbrytning (2014). Röster besitter höjts tillsammans med tilltagande styrka angående nödvändigheten från ett fräsch strukturreform. 8 Landets minsta kommuner anses existera för små för för att klara från för att skicka välfärd mot medborgarna.

Ansvarskommittén resonerade senare inom två underlagsrapporter kring nödvändigheten från enstaka sammanslagningsreform.26 färsk kommunreform på agendan? beneath hösten 2013 hamnade frågan tämligen högt upp på dagordningen återigen. Folk­ partiets partisekreterare Nina Larsson lade mot modell enstaka motion angående för att utreda förutsättningar för enstaka fräsch kommunsammanslagningsreform tillsammans argumentet att: minska kommunernas sårbarhet samt stärka den långsiktiga uthålligheten.

Därmed förmå oss producera bättre förutsättningar för enstaka likvärdig kommunal service för enskilda människor oavsett vilken samhälle man är bosatt i.27 54 andel från kommunstyrelse­ ordförandena anser för att landet behöver färre samt större kommuner. andra tunga aktörer skrev debattinlägg där man argumenterade för för att ett minskning från antalet kommuner är nödvändig, bland annat ett kristdemokratisk riksdagsman,28 fackförbundet Jusek29 samt huvudstaden stads finansborgarråd30.

Vidare besitter den nuvarande socialdemokratiske civilministern Ardalan Shekarabi inom ett samtal sagt för att denne ej ”säger nej” mot kommunsammanslagningar. detta sammantagna budskapet är sålunda klart. Landets minsta kommuner beskrivs såsom, samt uppfattas artikel, för små för för att hands­ kas tillsammans med framtidens utmaningar samt för för att klara från för att skicka välfärd mot medborgarna.

i enlighet med ett enkät vilket Dagens Samhälle genomfört verkar majoriteten från landets inflytelserik kommunpolitiker dela problembeskrivningen. från kommunstyrelseordförandena anser 54 andel för att land behöver färre samt större kommuner, samt 63 andel tror för att oss kommer för att titta sammanslagningar inom dem närmaste tio åren.31 26 Häggroth (2005) samt Sundström samt Tingvall (2006).

27 Motion 2013/14:K254. 28 Svanström (2013). 29 Larsen samt Hedberg (2013). 30 Wanngård (2015). 31 Siffrorna bygger på enstaka enkät vilket Dagens Samhälle (2013b) låtit genomföra. Samtliga kommunstyrelseordföranden inom landet kontaktades tillsammans frågorna – 202 från 290 besvarade enkäten. Tabell 2. ”Tror ni för att detta blir sammanslagningar från kommuner dem närmaste tio åren?” Ja 63 Nej 26 Vet ej 10 Tabell 3.

”Anser ni för att detta behövs färre samt större kommuner?” Ja 54 Nej 37 Vet ej 9 Källa: Dagens Samhälle. Även ifall detta på ytan är kapabel verka rationellt för att slå samman kommuner, åtminstone ur en ekonomiskt-administrativt perspektiv, möjligen ej problemet löses så enkelt tillsammans ett måttstock samt en par kreativa pennstreck.

enstaka kommunsammanslagning skulle nog behärska lösa några från problemen, inom enstaka sektion från kommunerna. dock enstaka grundlig sammanslag­ningsreform skulle också behärska producera helt nya, oavsedda samt täm­ ligen svåröverblickbara bekymmer. Självständighet samt identitet Först samt främst finns en presumtivt praktiskt hinder mot ett färsk sammanslagningsreform.

Allt annat lika ligger detta nämligen ej ständigt inom inflytelserik kommunpolitikers omedelbara egenintresse för att avskaffa kommunens självständighet, samt därmed sin personlig position. Dessutom kunna enstaka kraftfull bykänsla finnas inom mindre kommuner, samt enstaka ovilja från medborgarnas blad för att ge upp sin självständighet samt identitet liksom personlig samhälle.

detta finns tre moderna, konkreta modell på medborgerligt motstånd från detta stöt. beneath 00-talet äger detta nämligen lagts skarpa förslag angående för att slå samman en par svenska kommuner. • År 2004 skulle Bräcke samt Ragunda gå samman, dock kommuninvånarna röstade bestämt nej mot detta förslaget.

• År 2009 ville dem flesta politikerna inom Borgholm samt Mörbylånga slå samman kommunerna, dock även inom detta fall satte enstaka folkomröstning stopp för planerna. • identisk kunskap gjordes inom Bengtsfors 2014 där medborgarna fick ta ställning mot uppgåendet inom den tänkta storkommunen ”Dalslandskommunen”.

Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar9 Från historien vet oss också för att detta typiskt sett är inom dem allra minsta kommunerna, dem vilket centralmakten ansett äga störst behov från samgående tillsammans ett alternativt flera kommuner, vilket motståndet varit störst.32 Den stora frågan är angående dem statliga politiska beslutsfattarna besitter viljan för att offra detta politiska tillgångar likt förmodligen är nödvändigt för för att ett sådan process skulle artikel möjlig.

Är man beredd för att tillsammans tvångsinslag ställa sig över detta lokala motstånd liksom sannolikt skulle mobiliseras på många håll? Kommunsammanslagning samt demokrati detta finns ytterligare en demokratiskt dilemma förenat tillsammans med ett sammanslagningsreform. för att uppnå kostnadseffektivitet är visserligen en viktigt värde.

dock vilket händer egentligen tillsammans kvaliteten på demokratin när oss går från mind­ re mot större enheter? en par svenska studier från 00-talet besitter demonstrerat för att demokratin inom dem flesta avseenden fungerat bättre inom små kommuner än inom stora.33 34 mot detta bör läggas för att känslor från samhörighet – för att medborgarna uppfattar för att dem ingår inom demos (folket) – är enstaka betydelsefull förutsättning för demokrati samt väl operativ samhällen.

samt detta är ej självklart för att med32 Se Erlingsson, Wångmar samt Ödalen (2011). 33 Se mot modell Nielsen (2003), Dahlberg, Mörk samt Ågren (2005), samt Johansson (2007). 34 De uppgifter vetenskapsman brukar åberopa inom avsikt för att argumentera för alternativt emot sammanslagningar bygger inom typfallet på så kallade synkrona studier: man låser tiden samt utvärderar hur demokratin upplevs fungera inom små respektive stora kommuner nära en självklart tillfälle.

dock är detta en rimligt förfarande för för att resonera ifall demokratieffekterna från sammanslagningar? Frågan är sannolikt ej, åtminstone ej på betalkort mot medellång sikt, densamma såsom den klassiska ”storlek samt demokrati”-frågan. På begränsad mot medellång sikt handlar nog frågan angående sammanslagningarnas effekter på demokrati snarare angående processer, alltså vilket såsom händer tillsammans detta politiska systemet när två, tre kommuner går från för att finnas inom personlig regi, mot för att plötsligt styras gemensamt beneath en helt nytt, sammanslaget fullmäktige.

Härvid utvärderar Kjaer, Hjelmar samt Leth Olsen (2010) intressanta danska uppgifter. dem ställer denna fråga mot en unikt datamaterial inom kölvattnet från den danska strukturreformen. dem äger enkätdata från före 2003 respektive efter den stora strukturreformen 2009 samt finner spännande saker. Jämfört tillsammans kommuner likt ej slagits samman, finner forskarna för att fritidspolitiker inom dem sammanslagna kommunerna upplever för att dem förlorat inflytande samt effekt, detta önskar säga för att makten koncentrerats inom toppen från organisationen mot hel- samt deltidsarvoderade.

detta är något tillsammans själva processen när ett samhälle uppgår inom enstaka större objekt såsom förmå påverka demokratin negativt. Detta är enstaka aspekt vilket på en bättre sätt borde uppmärksammas inom den dagsaktuella debatten. borgarna omedelbart känner tillhörighet mot detta nya demos likt uppstår när två alternativt flera kommuner slås samman.

Snarare kunna detta finnas enstaka fara för att man genom ett sammanslagning bygger in nya, svårlösliga inomkommunala konflikter mellan tidigare självständiga kommuner tillsammans med två alternativt flera tidigare centralorter. Olika typer från bekymmer tarvar olika sorters lösningar? detta finns också skäl för att öppna upp för tanken för att detta ej bara finns en småkommunproblem.

Sannolikt kräver skilda förutsättningar samt problembilder inom exempelvis kommuner inom Norrlands inland samt småkommuner inom storstadsregioner rätt så olika handlingsstrategier.35 Därmed är detta ej alls säkert för att enstaka övergripande kommunsammanslagningsreform är en slags one storlek fits all-universallösning.

enstaka sektion mindre utflyttningskommuner, inom lite mer tätbefolkade områden, skulle sannolikt äga enstaka sektion för att vinna på samgående tillsammans ett alternativt flera grannkommuner. dock detta är mer tveksamt ifall sammanslagningar från kommuner inom mer glesbefolkade regioner – exempelvis inom Jämtlands, Västerbottens samt Norrbottens län, där kommunerna täcker enorma geografiska ytor – verkligen skulle lösa dem bekymmer dem individuella kommunerna dras tillsammans med.

tillsammans med tanke på dem långa avstånden samt på fanns människorna faktiskt bor samt hur infrastrukturen ser ut inom dygn är detta ingalunda självklart för att stordriftsfördelar samt synergieffekter skulle behärska förlösas här. tillsammans andra mening finns potenziell negativa sidoeffekter, vilket måste beaktas innan man på allvar överväger enstaka fräsch samt grundlig kommunreform.

Lösning 2: Asymmetrisk uppgiftsfördelning? ett grundlig strukturreform är tveklöst enstaka tämligen dramatisk lösning på småkommunproblemet. vilket finns detta då för alternativa lösningar? en förslag såsom då samt då letat sig upp, åtminstone mot periferin från den politiska debatten, är för att införa så kallad asymme35 Jämför resonemanget inom Sundström samt Tingvall (2006), s.

110. detta är tveksamt ifall sammanslagningar från kommuner inom mer glesbefolkade regioner verkligen skulle lösa problemen vilket individuella kommuner dras tillsammans med. tillsammans tanke på dem långa avstånden samt på plats människorna faktiskt bor samt hur infra­strukturen ser ut inom solens tid är detta ingalunda självklart för att stordriftsfördelar samt synergieffekter skulle behärska förlösas här.

10 detta är knappast orimligt för att anta för att en införande från ett asymmetrisk uppgiftsfördelning skulle möta motstånd, ej minimalt från kommuner såsom skulle bli fråntagna ansvar samt information. trisk uppgiftsfördelning. Exempelvis utredde Statskontoret denna möjlighet inom enstaka redogörelse från 2005.36 Utgångspunkten för dagens struktur är för att samtliga 290 kommuner lyder beneath identisk lagstiftning samt för att dem besitter identisk data.

dem äger identisk krav på sig från statsmaktens blad för att skicka identisk välfärd. Premissen är alltså för att varenda kommuner är tillräckligt stora samt besitter tillräckligt tillsammans med tillgångar för för att uppfylla sina välfärdsåtaganden. inom dem fall detta ej uppfylls, är tanken för att vårt kommunala utjämnings­system kompenserar för dem inkomst- samt kostnadsskillnader såsom finns, så för att detta nuvarande systemet ändå är funktionsdugligt samt hållbart.

dock detta kommunala utjämningssystemet ses från vissa kommuner liksom otillräckligt. Risken är också massiv för att systemet kommer för att utsättas för allt större påfrestningar ifall urbaniseringen fortsätter inom identisk takt. Redan inom dygn kunna oss titta hur kommuner såsom ser sig likt nettobetalare mot systemet ställer krav på för att dem små kommunernas aktivitet effektiviseras alternativt för att sammanslagningar genomförs.37 detta är här tanken ifall en asymmetriskt struktur såsom ett alternativ lösning kommer in.

Principen: olika fakta för olika kommuntyper Förutsatt för att statsmakten önskar undvika ett grundlig kommunsammanslagningsreform är tanken tillsammans systemet för att man bör acceptera för att våra kommuner besitter olika förutsättningar för att hantera dem åtaganden likt välfärdsstaten ålägger dem.

Några kommuner är rika, några är fattiga. Några är glest befolkade, andra är tätbefolkade samt ligger inom storstadsområden. Detta implicerar, menar anhängarna från förslaget, för att dem data enstaka samhälle äger bör anpassas bättre efter kommunens förutsättningar.

Man bör förvisso behärska förvänta sig identisk service oberoende från fanns man bor. dock servicen behöver ej anlända från just kommunen. Den skulle behärska komma från olika typer från offentliga huvudmän. 36 Statskontoret (2005); titta också diskussionen inom Nergelius (2007). 37 Se mot modell debatten mellan Karin Wanngård, finansborgarråd inom huvudstaden, samt Majed Safaee, kommunikationsstrateg inom Sollefteå samhälle, på SvD Opinion 1 respektive 3 månad 2015.

Statskontorets utredare sammanfattade sin ögonkontakt på förslaget på följande sätt: Asymmetrisk uppgiftsfördelning förmå ses likt enstaka ganska naturlig organisationsprincip för för att producera enstaka ändamålsenligt samt anpassningsbar ansvarsfördelning mellan stat, landsting samt samhälle inom olika delar från landet.

Uppgifterna måste behärska anpassas efter uppgiftsmottagarens förutsättningar för att handha uppgiften. Vår bedömning är för att asymmetrisk uppgiftsfördelning är ett sann princip för fördelning från offentliga data inom den offentliga förvaltningen.38 Risken för ”A- samt B-lagskommuner”?

8 9

noggrann vilket tillsammans kommunsammanslagningarna är detta knappast orimligt för att anta för att en införande från ett asymmetrisk uppgiftsfördelning också skulle möta motstånd, ej minimalt från kommuner likt skulle bli fråntagna ansvar samt data. Risken är för att detta skulle uppfattas vilket för att kommunerna delades in inom A- samt B-lag, varför liknande reaktioner vilket på förslag på kommunsammanslagningar möjligen vore för att vänta.

detta skulle exempelvis behärska uppstå bekymmer för dem nya ”B-lagskommunernas” för att rekrytera politiker samt behöriga tjänstemän. Även andra aktörer skulle behärska äga kritiska synpunkter på ett reform från detta stöt, bland annat för för att enstaka omorganisering från fakta mellan kommuner samt nivåer skulle innebära intrång inom principen ifall den kommunala självstyrelsen.

Lösning 3: Mer samt intelligentare mellankommunal samverkan? Kommunsammanslagningar är nog den maximalt långtgående reformen för för att komma mot rätta tillsammans med detta oss här kallar småkommunproblemet. Också införande från asymmetrisk uppgiftsfördelning får sägas existera en grundlig, samt sannolikt kontroversiellt, ingrepp inom kommunsektorn.

dock detta finns andra sätt för kommuner för att möta dem bekymmer vilket uppstår när dem krymper − alternativt helt enkelt bara är för små för för att uppfylla sina välfärdsuppdrag. Kommunal samverkan förmå lösa åtminstone ett sektion från dem mindre kommunernas pro38 Statskontoret (2005), s.8.

Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar11 blem. Samverkan innebär för att kommuner frivilligt väljer för att bedriva aktivitet tillsammans tillsammans med andra kommuner. Väl utformad förmå den innebära för att skattepengarna används mer effektivt samt för att medborgarna får bättre service.

Därmed mildras småkommunproblemet. Joakim Nergelius, professor inom konstitutionell rätt, går så långt liksom för att hävda för att långtgående samarbeten mellan kommuner inom princip förmå uppnå identisk utfall liksom sammanslagningar från kommuner, tillsammans fördelen för att oss skulle undvika en par från dem potenziell negativa konsekvenserna från enstaka massiv strukturreform.39 Samverkan för ökad effektivitet Många från dem mindre kommunerna besitter goda skäl för att samverka eftersom detta mot modell förmå innebära för att ekonomiska samt personella tillgångar används mer effektivt.

Framför allt blir samverkan lockande när man helt saknar dem ekonomiska tillgångar alternativt den personella kompetens liksom krävs för för att bedriva ett viss aktivitet på personlig grabb. Mindre kommuner äger ibland svårt för att rekrytera samt finansiera den lagstadgade kompetens såsom krävs inom exempelvis miljö- samt hälsoskyddsområdet.

dem faktiska behoven från ett livsmedelsinspektör inom ett mind­ re samhälle där detta endast finns några få res39 tauranger samt livsmedelsaffärer motsvarar, mot modell, sällan ens enstaka halvtidstjänst. detta är dock svårt för att rekrytera enstaka välutbildad livsmedelsinspektör för att jobba isolerad på part-time inom enstaka små avlägsen samhälle.

Däremot kunna man slå samman inspektionsarbetet inom flera kommuner samt därmed producera enstaka arbetsmiljö där detta ges möjlighet mot kunskapsutbyte mellan flera medarbetare tillsammans med liknande kompetens. Då blir detta ej bara lättare för att rekrytera, behålla samt förbättra nödvändig specialistkompetens – detta blir också mer kostnadseffektivt.

Såväl kommunerna likt statsmakten är positiva mot samt uppmuntrar samverkan. Statsmakten besitter också sedan 1980-talet gjort detta allt enklare för kommuner för att samarbeta. Från detta för att kommunallagen reformerades 1991 äger detta många riktigt blivit allt vanligare tillsammans olika former från samverkan.

detta finns olika typer från kommunalt samarbete, från ganska hårt formaliserade arrangemang mot mer informella samt löst sammanhållna samarbeten, mot modell nätverk. Den vanligaste formen torde artikel mellankommunala avtal. Vidare finns två sorters offentligrättsliga former för samverkan: kommunalförbund samt gemensam nämnd (se faktaruta).

Nergelius (2013). Kommunalförbund samt gemensam nämnd Kommunalförbund är enstaka personlig juridisk individ samt fristående inom förhållande mot sina medlemskommuner. Den äger en fullmäktige/direktion liksom väljs från medlemskommunernas fullmäktige. Gemensam nämnd kunna beskrivas liksom ett något enklare struktur från samverkan då den ej utgör enstaka personlig juridisk individ.

Den ingår inom stället inom ett från dem samarbetande kommunernas politiska organisation. Utöver detta finns tre sorters privaträttsliga former för samverkan: gemensamma företag, stiftelser samt föreningar.* detta saknas, såvitt oss är kapabel överblicka, enstaka fullständig samt uppdaterad kartläggning från allt samarbete såsom pågår inom kommunsektorn.

Den maximalt uppdaterade sammanställningen från utbredningen från förekomst från samverkan år 2014 fann för att detta fanns drygt 100 kommunalförbund, 114 gemensamma nämnder samt runt 180 företag vilket ägs gemensamt från två alternativt flera kommuner.** * Jämför SOU 2012:30.

** Folkesson (2014); titta också SKL (2009). Kommunal samverkan kunna lösa åtminstone ett sektion från dem mindre kommunernas bekymmer. Från detta för att kommunallagen reformerades 1991 äger detta blivit allt vanligare tillsammans med olika former från samverkan. 12 Samverkan innebär för att väljarnas möjlighet för att utkräva ansvar försvåras.

detta saknas utvärderingar från om samverkan leder mot förväntade fördelar. Samverkan innebär nya utmaningar Samverkan är dock ej enstaka rakt igenom lätt lösning på varenda bekymmer. ett klar prov är för att behärska sätta rätt gränser för detta man samverkar angående, detta önskar säga för att detta blir klart för varenda parter vilket liksom förväntas ingå inom samarbetet samt vad likt bör lämnas utanför.

ett produktiv kommunal samverkan förutsätter för att ingående parter prioriterar samverkan lika många. detta kunna bli svårare för att realisera fördelarna tillsammans samverkan, angående ett samhälle börjar rangordna sin personlig aktivitet före den man samverkar angående. Splittrad demokratisk ansvarsbild Långtgående kommunal samverkan aktualiserar också en svårlösligt demokratidilemma.

När enstaka samhälle bedriver enstaka aktivitet tillsammans tillsammans ett alternativt flera andra kommuner avsäger man sig delar från den yttersta politiska makten över den berörda verksamheten. Skulle två kommuner likt båda äger ungefär 15 000 invånare samverka kring ett aktivitet framstår detta såsom rimligt för att dem också utser lika många ledamöter inom exempelvis ett gemensam nämnd.

dock vilket händer när kommunerna är olika stora samt därmed bidrar olika många mot den gemensamma verksamhetens ekonomi? bör kommunerna då också äga olika massiv politisk påverkan på verksamheten? bör den större kommunen äga fler ledamöter än den mindre inom den gemensamma nämnden? Oavsett angående kommunerna är olika stora alternativt ej, finns detta ytterligare en reellt demokratiskt bekymmer tillsammans samverkan, vilket uppmärksammades från bland andra Ansvarskommittén.40 Demos (folket) samt kratos (styrning) skiljs åt när detta handlar ifall aktivitet liksom bedrivs inom mellankommunala samverkansorgan.

Den yttersta makten flyttas från en direkt folkvalt politisk kroppsdel (kommunfullmäktige) mot ett nämnd (eller kommunförbund) vars totala sammansättning en enskilt kommunfullmäktige ej kunna byta ut på personlig grabb. För ett väljare inom enstaka given samhälle blir ansvarsutkrävandet inom exempelvis gemensamma nämnder alternativt kommunalförbund tämligen diffust samt därmed också rätt så svårt.

Besluten saknas så för att 40 SOU 2007:10. säga ”överkommunalt” från representanter för dem kommuner likt ingår inom samarbetet. nära missnöje är kapabel väljaren bara rösta försvunnen representanterna från den egna kommunen – samt även detta ansvarsutkrävandet förmå existera uddlöst eftersom detta alltså sker omväg.

detta finns ytterligare kritiska aspekter när detta kommer mot frågan ifall mer samt intelligentare samverkan vilket lösning på småkommunproblemen. Anders Folkesson, ekonom nära Sveriges Kommuner samt Landsting, gör här två viktiga påpekanden.41 För detta första saknas inom massiv utsträckning utvärderingar samt undersökning ifall om all den mellankommunala samverkan såsom pågår verkligen leder mot förväntade stordriftsfördelar samt effektivitetsvinster.

För detta andra måste oss nog börja ställa oss frågan hur många samverkan enstaka samhälle egentligen är kapabel ägna sig åt samt kvar förbli enstaka personlig ”kommun”, såsom oss historiskt sett känt den. Även angående många tyder på för att mellankommunal samverkan är betydelsefull för dem små samt krympande kommunerna, behöver oss alltså utverka mer samt bättre kunskapsunderlag angående den, innan oss kunna slå fast för att den utgör lösningen på dem små samt krympande kommunernas bekymmer.

en fjärde alternativ: energisk, medveten samt öppen anpassningspolitik oss är kapabel konstatera för att detta finns flera sätt för att strategiskt hantera utebliven tillväxt inom små samt krympande kommuner. dem reformer samt strategier oss beskrivit tycks dock behärska medföra bestämda typer från oönskade sidoeffekter.

Mot denna bakgrund menar oss för att detta finns all anledning för att titta närmare på en ­fjärde alternativ, nämligen enstaka energisk, medveten samt strukturerad område anpassningspolitik. inom ett undersökning likt bygger på datainsamling inom fem kommuner tillsammans minskande befolkningstal,42 uppmärksammas för att dessa vidtar enstaka rad åtgärder för för att justera organisation samt aktivitet efter dem förutsättningar såsom enstaka minskande samt åldrande befolkning 41 Folkesson (2014).

42 Syssner (2014). Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar13 skapar. Man samarbetar tillsammans med varandra på olika sätt – kring servicefunktioner såsom fakturering, lönehantering, telefoni samt internetanslutning. Man delar också på viktiga expertfunktioner såsom jurist alternativt miljöinspektör.

enstaka område anpassningspolitik förmå således innehålla inslag från kommunal samverkan, dock kunna också innefatta andra delstrategier, likt ej består inom samverkan. Studien visar för att man ej bara samverkar tillsammans grannkommuner, man äger dessutom fattat ett sektion svåra beslut liksom för att lägga ner byskolor samt för att koncentrera äldreomsorg mot större enheter.

inom vissa fall besitter även rivning från kommunägda byggnader samt ett minskad mål för gatuunderhållet lyfts fram likt nödvändiga åtgärder. Man väljer för att upphöra tillsammans med aktivitet liksom ej är lagstadgad – mot modell dagbarnvård, öppen förskola samt viss kulturverksamhet.

Man samverkar också tillsammans civilsamhället inom ett rad frågor – mot modell drift från idrottsanslagningar. Sammantaget önskar oss förklara insatser från dessa stöt liksom viktiga inslag inom enstaka så kallad område anpassningspolitik – detta önskar säga ett politik likt formulerar samt preciserar dem insatser likt man ämnar göra för för att justera sig mot minskande befolkningstal samt dem nya ekonomiska förutsättningar vilket detta medför.

Kommunicera strategier tillsammans medborgarna oss menar för att den lokala anpassningspolitiken – åtminstone konceptuellt – bör skiljas från den lokala tillväxtpolitiken. Vidare pekar den ovan refererade studien på för att dem åtgärder såsom beskrivits inom typfallet ej utgör led inom en systematiskt anpassningsarbete.

en formulering för detta är för att dem sällan beskrivs på en sammanhållet sätt inom dem strategidokument likt kommunen kommunicerar mot medborgarna. inom stället är åtgärderna situationsbundna samt besitter något från enstaka ad hocprägel över sig. dem vidtas så för att säga reaktivt, för för att dem uppfattas vilket nödvändiga, samt för för att dem från olika skäl plötsligt blir möjliga för att vidta.

Detta gäller även dem ­mellankommunala samarbetena, likt oss menar kunna ses såsom ett sektion från en systematiskt anpassningsarbete. Även när detta gäller samverkan förmå oss skönja enstaka bristande på uttalade samt långsiktiga strategier. Samverkansmönster tycks växa fram organiskt, snarare än likt en påverkan från ett övergripande samt principiell samtal.

Ur en medborgarperspektiv är detta problematiskt. noggrann liksom mer specifika vallöften fungerar politiska schema såsom ”avsiktsförklaringar inför kommande mandatperioder samt såsom bas för utvärdering från vilket partierna besitter åstadkommit beneath gångna mandatperioder”.43 När schema samt uttalade strategier för anpassningspolitiken ej finns, är detta svårt för medborgarna för att avgöra angående dem sympatiserar tillsammans med dem idéer såsom kandidater samt representanter står för.

Möjligheter mot transparens samt ansvarsutkrävande reducerar ifall dem insatser likt görs ej beskrivs på en systematiskt sätt. självklart detta torde enstaka formulerad samt klart redovisad anpassningspolitik bidra mot för att fördjupa den lokala demokratin inom kommuner såsom krymper. Den skulle också behärska tillhandahålla en sätt för att minska problemen tillsammans med otydliga förväntningar samt ansvarsutkrävande vilket oss ovan identifierade hos samverkanslösningen.

Vissa former från kommunal samverkan utgör, likt redan påpekats, ett delstrategi inom den aktiva samt medvetna anpassningspolitiken. ett första fördel tillsammans systematiska beskrivningar från den samlade lokala anpassningspolitiken, är för att medborgare, vetenskapsman samt andra bedömare, skulle äga lättare för att titta konfliktlinjer samt intressemotsättningar inom den förda politiken.

ett andra fördel är för att sådana är kapabel fungera vilket viktiga, rent från nödvändiga, verktyg för lärande. detta är kapabel finnas kommuner såsom skulle behärska bli förebilder inom arbetet tillsammans med för att förbättra strategier för anpassning, bara dem förmådde kommunicera sina strategier mot omvärlden på en sammanhållet sätt.

inom stället för för att bli sämst på tillväxt, förmå dessa små samt krympande kommuner bli goda modell på hur man tillsammans med en gott ledarskap, ett hög grad från transparens samt tillsammans med medborgarnas bästa för ögonen förmå justera sin aktivitet mot nya förutsättningar.

detta kunna väg eller spår väg för nya, nyskapande sätt för att strukturera välfärden på. detta kunna generera nya reflektioner på hur relationen mellan medborgare samt detta offentliga kunna titta ut. 43 Oscarsson, Naurin samt Håkansson (2008), s. 114. enstaka formulerad samt klart redovisad anpassningspolitik kunna bidra mot för att fördjupa den ­lokala demokratin inom kommuner såsom krymper.

inom stället för för att bli sämst på tillväxt, är kapabel små samt krympande kommuner bli före­bilder när detta gäller anpassning. 14 Slutord Låt oss summera dem för- samt nackdelar oss besitter identifierat tillsammans dem tre maximalt återkommande strategierna vilket föreslagits såsom lösningar på småkommunproblematiken: 1) sammanslagning från kommuner, 2) asymmetriskt styrelseskick, 3) kommunal samverkan, samt detta fjärde förslaget – medveten anpassningspolitik.

Anpassningspolitik bör ej artikel synonymt tillsammans nedskärnings­ politik. Kommunsammanslagningar Vår bedömning är för att strategin tillsammans kommunsammanslagningar äger flera säkra nackdelar, dock förhållandevis osäkra fördelar. mot fördelarna skulle höra för att enstaka kommunstruktur tillsammans med större samt färre kommuner genom synergieffekter samt stordriftsfördelar leder mot enstaka högre grad från effektivitet.

detta är dock tveksamt angående dessa effektivitetsvinster skulle behärska realiseras inom samtliga småkommuner. Särskilt när detta gäller glesbygdskommuner är detta svårt för att titta hur sammanslagningar skulle leda mot effektivitetsvinster. Vidare äger oss påpekat dem demokratinackdelar likt sammanslagningar kunna leda mot.

inom den mån sammanslagningar bör genomföras, torde frivillighet från berörda kommuner existera nödvändig. Asymmetriskt styrelseskick På sina håll äger införandet från asymmetriskt styrelseskick förts fram liksom enstaka möjlig metod. angående statsmakten önskar undvika grundlig kommunsammanslagningsreformer, dock samtidigt ta hänsyn mot för att kommuner äger olika förutsättningar för att hantera dem välfärdsåtaganden vilket åläggs dem ter sig detta liksom enstaka lockande plan.

dock hur får man dem såsom berörs för att gå tillsammans med på för att avstå beslutsmakt på ett rad områden? Risken är överhängande för att Sveriges kommuner – på formella grundläggande principer eller fundament samt sanktionerat från statsmakten – delas in inom A- respektive B-lagskommuner. detta är svårt för att överblicka vilket ett sådan reform kunna få för innebörd för ”B-lagskommunernas” förmåga för att, mot modell, rekrytera såväl politiker såsom behöriga tjänstemän.

Kommunsamverkan Samverkan mellan kommuner är utbredd, dock effekterna förefaller bristfälligt utvärderade, varför detta är svårt för att känna till ifall ”mer samt intelligentare samverkan” verkligen förmår lösa dem små samt krympande kommunernas växande bekymmer. Dessutom ser oss för att detta finns demokratinackdelar tillsammans denna metod.

Medveten anpassningspolitik vilket en mer pragmatiskt orienterat svar på småkommunproblemet, likt oss menar saknar dem maximalt uppenbara baksidor dem övriga tre förslagen tycks äga, äger oss presenterat strategin energisk samt medveten anpassningspolitik. dock ej heller denna saknar avigsidor. ett kamp är för att avgöra angående anpassningsåtgärder bör förhandlas fram inom bred konsensus över partigränserna, alternativt angående dem bör mejslas fram inom dialog tillsammans tydliga – partipolitiska – värdegrunder.

ett fördel tillsammans breda överenskommelser är för att dem besitter förutsättningar för att artikel långsiktigt hållbara, samt sålunda ej känsliga för maktskiften inom samband tillsammans med omröstning. Samtidigt kunna dem innebära för att detta blir svårt för medborgarna för att inom allmänna omröstning skilja mellan olika anpassningspolitiska alternativ.

Fördelen tillsammans tydliga, partipolitiskt färgade anpassningspolitiska agendor, skulle behärska artikel för att dem visar för att detta finns olika sätt för att politiskt hantera minskande tillgångar samt dem förändrade förutsättningar för resursfördelning liksom då uppstår. Nackdelen är för att dem är kapabel äga svag förankring, samt för att majoritet samt motstånd förmå äga svårt för att stå fast nära förslag likt kunna uppfattas vilket obekväma inom valtider.

detta inom sin tur leder mot inkonsekvens samt oförutsägbarhet inom den lokala anpassningspolitiken. ett andra prov är förmågan mot nyhet samt kreativitet. Anpassningspolitik bör ej existera synonymt tillsammans med nedskärningspolitik. inom stället bör man på kommunal nivå sträva efter för att förbättra nya sätt för att hantera välfärdsuppdraget, utan för att kvaliteten på den service man erbjuder blir sämre.

detta ställer krav på nytänkande samt på förmåga mot lärande mellan kommuner tillsammans likartade förutsättningar. ett tredjeplats kamp är för att undvika ett situation där anpassningspolitiken motverkar dem till- Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar15 växtpolitiska insatser vilket görs inom kommunen.

Anpassnings- samt tillväxtpolitik bör utvecklas inom dialog tillsammans varandra. en klart modell rör lokalisering från kommunal service där en anpassningspolitiskt beslut för att koncentrera skolor samt äldreomsorg mot kommunens centralort förmå stå inom direkt motsättning mot ett plats tillväxtpolitik, vilket syftar mot för att stimulera företagande samt tillväxt inom samtliga delar från kommunen.

Källor Axelsson, berg samt Andreas Bornefalk (2011), Genuint sårbara kommuner: företagandet, arbetsmarknaden samt beroendet från enskilda större företag. Stockholm: Tillväxtverket samt Svenskt Näringsliv. kant, Anna (2004). ”The break-up of municipalities: Voting behavior in local referenda”, Economics of Governance, 5(2) 119-135.

Dagens Samhälle (2013a), ”Sveriges maximalt hotade kommuner”, nr 29, s. 2–3. Dagens Samhälle (2013b), ”Vi blir starkare ihop”, nr 21, s. 2–3.

Dahlberg, Matz, Eva Mörk samt Hanna Ågren (2005), ”Har kommunens storlek någon innebörd för den lokala demokratin?”, finansiell diskussion, vol. 33, nr 5, s. 33–47. Erlingsson, Gissur Ó., Jerker Moodysson samt Richard Öhrvall (2011). plats samt regional tillväxtpolitik: vad är kapabel samt bör offentliga aktörer göra.

Östersund: Tillväxtanalys. Erlingsson, Gissur Ó., Erik Wångmar samt Jörgen Ödalen (2011), ”Kommunsammanläggningarna 1952–74: hur blev dem politiskt möjliga?”, Offentlig förvaltning, vol. 14, nr 3–4, s. 3–36. Eurostat (2012), ”Around 40% of the EU27 population live in urban regions” Nås på: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/5150318/130032012-BP-EN.PDF.

Folkesson, Anders (2014), Är samverkan enstaka gyllene medelväg? idéer kring kommunernas kommande. Stockholm: Arena för tillväxt. Gränsbrytning (2014), ”Kommunsammanslagning färsk skandinavisk trend”, nr 3. Nås på: http://gransbrytning. se/kommunsammanslagning-ny-nordisktrend/ Gustafsson, Agne (2013). Kommunal självstyrelse.

Lund: Studentlitteratur. Häggroth, Sören (2005), Staten samt kommunerna. Stockholm: Fritzes. Johansson, Folke (2007), ”Demokratin inom små samt stora kommuner: en medborgarperspektiv”, inom Folke Johansson, Bengt Johansson, David Karlsson samt Ylva Noren Bretzer (red.) Kommunstorlek samt demokrati. Stockholm: Sveriges Kommuner samt Landsting. Jordahl, Henrik samt Richard Öhrvall (2013), ”Nationella reformer samt lokala initiativ”, inom Henrik Jordahl (red.) Välfärdstjänster inom privat regi: Framväxt samt drivkrafter.

Stockholm: SNS Förlag. Järnbert, Mikaela samt Jonas Olofsson (2012), Förtroendevalda inom kommuner samt landsting 2011. Stockholm: SCB. Kjaer, Ulrik, Ulf Hjelmar samt Asmus Leth Olsen (2010), ”Municipal Amalgamations and the Democratic Functioning of Local Councils: The Case of The Danish 2007 Structural Reform”, Local Government Studies, vol.

36, nr 4, s. 569–585. Kjellberg, Francesco (1988), ”Local Government and the Welfare State: Reorganisation of Scandinavia”, inom Bruno Dente samt Francesco Kjellberg (red.) The Dynamics of Institutional Change. London: Sage. Larsen, Sofia samt Magnus Hedberg (2013), ”Välfärden kräver större kommuner”, Dagens Samhälle, 1 juli 2013. Nås på: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ vaelfaerden-kraever-faerre-broch-stoerrekommuner-5808.

Marcou, Gérard (1993), ”New Tendencies of Local Government Development in Europe”, inom Bennett, Robert J. (red.) Local Government in the New europe. London: Belhaven Press. 16 Motion 2013/14:K254, ”Kommunsammanslagning” (Nina Larsson, Folkpartiet). Mörck, Johan (2014), Kommunala utmaningar: kapacitetsproblem samt lösningsförslag. Stockholm: Sveriges Kommuner samt Landsting.

Nergelius, Joakim (2007), ”Asymmetri mellan kommuner samt regioner: måste varenda följa identisk regler?”, inom Nils Karlsson samt Joakim Nergelius (red.) Federalism på svenska. Stockholm: Ratio. Nergelius, Joakim (2013), Samarbete vs. storkommuner: vad förmå småkommuner vinna på vidgat samarbete? Stockholm: Reforminstitutet. Nielsen, Peder (2003), Kommunindelning samt demokrati: angående sammanläggning samt delning från kommuner inom land.

Uppsala: Uppsala högskola, Statsvetenskapliga avdelningen. Oscarsson, Henrik, Elin Naurin samt Nicklas Håkansson (2008), ”Att hålla ord: partiers löftesgivande samt löftesuppfyllande”, Statsvetenskaplig tidskrift nr 2008:1. Proposition 1992/93, bilaga 14. Civilministeriet. Statsråd Inger Davidsson. Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:11.

Fredagen den 13 oktober, 2000. Anf. 16, Åsa Torstensson (C). Safaee, Majed (2015), ”Wanngård driver enstaka tes såsom ej stämmer”, SvD Opinion 3 månad 2015. Nås på: http://mobil.svd.se/opinion/ wanngard-driver-en-tes-som-inte-stammer_svd-4305915. Sandberg, Siv (2010), ”Lika likt bär? Kommunerna inom Norden”, Finlands kommuntidning, nr.

6 (Nordenbilaga). Nås på: http://www.kommunerna.net/ sv/databanker/norden/Documents/ Nordenbilaga_svenska.pdf. Sandberg, Siv (2013), ”Tio iakttagelser ifall kommunreformer inom land samt kommunreformer inom land samt land i norden. enstaka finländsk anmärkning mot Carsten Henrichsens nyhet ifall kommunalreformer”, skandinavisk Administrativt Tidsskrift 1/2013.

Nås på: https://www.djoef-forlag.dk/sites/nat/files/2013/2013_1/ NAT_1_2013_6.pdf. SCB (2014), Befolkningsstatistik. Folkmängd inom riket, län samt kommuner 30 juni 2014. Nås på: http://www.scb.se/BE0101/. SFS 1979:411. team angående ändringar inom Sveriges indelning inom kommuner samt landsting. Stockholm: Finansdepartementet.

SKL (2009). Kommunala samverkansformer : avtal, interkommunala företag, gemensam nämnd, kommunalförbund. Stockholm: Sveriges kommuner samt landsting. SKL (2014), Vägar mot samarbete. Mellankommunal samverkan inom miljöoch byggområdet. huvudstaden. Stockholm: Sveriges Kommuner samt Landsting. SOU 2000:1.

I denna skrift ges en historisk bakgru

enstaka uthållig demokrati: Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Stockholm: Fritzes. SOU 2003:123. Utvecklingskraft för ökad välfärd. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:10. Hållbar samhällsorganisation tillsammans med utvecklingskraft: Ansvarskommitténs slutbetänkande. Stockholm: Fritzes.

SOU 2007:11. Staten samt kommunerna: fakta, struktur samt relation. Stockholm: Fritzes. SOU 2012:30. grundläggande kommunal demokrati: betänkande från Kommittén för förstärkning från den kommunala demokratins funktionssätt. Stockholm: Fritzes. Statskontoret (2005), Asymmetrisk uppgiftsfördelning: enstaka principiell forskning från möjligheter samt hinder för att fördela data mot kommuner samt landsting tillsammans hänsyn mot lokala förhållanden.

Stockholm: Statskontoret. Strömberg, Lars samt Jörgen Westerståhl (1983), dem nya kommunerna: ett översikt från kommunaldemokratiska forskningsgruppens undersökningar. Stockholm: Liber. Sundström, Björn samt Lennart Tingvall (2006), Färre kommuner? Stockholm: Fritzes. Svanström, Stefan (2013), ”Staten måste ta initiativ mot enstaka färsk kommunreform”, Dagens Samhälle, 27 månad 2013.

Nås på: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/ staten-maste-ta-initiativ-till-en-kommunreform-7218. Nr 26 · Strategier för för att möta småkommunernas utmaningar17 Syssner, Josefina (2014). Politik för kommuner såsom krymper. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings högskola Wanngård, Karin (2015), ”Sverige besitter alltför många kommuner”, SvD Opinion 1 månad 2015.

Nås på: http://www.svd.se/opinion/ brannpunkt/sverige-har-alltfor-mangakommuner_4289763.svd.

Wassén Stina samt Andreas Bergström (2014), Utan invandring avfolkas landet. Stockholm: Fores. Wångmar, Erik (2003), Från sockenkommun mot storkommun: enstaka granskning från storkommunreformens genomförande 1939–1952 inom enstaka nationell samt plats kontext. Växjö: Växjö University Press.