Förändring av vilja efter döden

– Hur människor äger behandlat sina döda säger väldigt många angående hur dem såg vid existensen, vilket dem värderade högt inom sina liv, vem dem brydde sig angående, säger Alison Klevnäs, vetenskapsman inom arkeologi nära Stockholms högskola.  

Varför existerar ni sålunda intresserad från döden?

– angående man önskar ta reda vid saker angående tiden efter romarriket inom Europa existerar gravlämningar detta man oftast äger för att arbeta tillsammans med. Resterna ifrån dödsritualer ger ej bara förståelse inom hur människor såg vid döden samt vilket dem trodde detta innebar för att leva samt dö, utan avslöjar även många angående deras liv samt levnadssätt.

Vad existerar den största skillnaden inom hur man begravde då samt nu?

– Lite generaliserat skulle man behärska yttra för att detta fanns ett större variation förr inom hur man begravde sina döda.

Vissa begravdes direkt inom jorden, andra inom kistor. Vissa ägde tillsammans med sig saker, andra begravdes tomhänta. Vissa kremerades, andra ej. dock framför allt sålunda begravdes ej varenda. Fram mot slutet från vikingatiden inom landet plats detta enstaka massiv sektion från befolkningen såsom ej begravdes alls. Främst existerar detta små människor samt unga såsom saknas, dock kvinnor existerar även underrepresenterade inom gravfynden.

detta verkar såsom angående detta bara existerar dem tillsammans ett speciell roll inom samhället såsom fått enstaka officiell begravning.

Varför fick bara dem tillsammans ett speciell roll inom samhället enstaka officiell begravning?

– Fynden inom olika gravar tyder vid för att man framför allt begravde personer vid en formellt sätt angående dem ägde ett innebörd på grund av samhället dem levde inom även efter döden.

Deras gravar uppfördes då synligt inom landskap, möjligen till för att märka deras fortsatta närvaro.

Bara personer liksom ägde den rollen begravdes vid en sätt likt existerar synligt på grund av oss inom solens tid då oss tittar vid gravskick.

Men Alison Klevnäs poängterar för att detta riskerar för att bli endimensionellt samt fel angående man föreställer sig för att dem personerna fanns viktigare än andra.

Olika roller efter döden

– Man kunna studera ut mer från kvarlevorna än bara stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt auktoritet.

Genom begravningsskicket förmå oss utläsa vid vilket sätt ett individ varit betydelsefull på grund av just sitt samhälle, sin assemblage. Även inom döden kunde den döde påverka samhället vid olika sätt, mot modell genom beskydd.

Och denna poängterar för att förlusten från andra döda självklart måste äga varit lika smärtsam.

– dem personer likt ej fick ett begravning plats möjligen ej lika användbara likt döda på grund av resten från samhället, ej lika offentliga.

vid vikingatiden begravdes mot modell spädbarn ofta inne inom hemmet, beneath golvet alternativt beneath dörren. detta tyder vid för att sorgen ovan en ungar kunna äga setts liksom ett privat sorg snarare än ett offentlig tilldragelse.

Gravfrid en nutida begrepp

En ytterligare skillnad plats i enlighet med Alison Klevnäs för att man ej ägde identisk ögonkontakt vid gravfrid beneath förhistorisk tidsperiod vilket man äger inom solens tid.

inom Skandinavien såg man dem dödas ben liksom en kraftfullt ämne likt kunde användas vid olika sätt.

– Kremerade ben, nära äldre kremering brann ben ej upp, hittas ofta vid boplatser samt inom byggnader, platser oss idag ej uppfattar vilket gravar, vilket visar för att människor haft en annat sätt för att titta vid döda kroppar än oss äger idag.

detta tycks ej besitter funnits enstaka genomskinlig åtskillnad mellan platser vilket fanns mot till dem levande samt platser på grund av dem döda.

Vad betyder nya biomolekylära teknologier på grund av arkeologin?

– Arkeologer använder idag allt mer avancerade tekniker till för att erhålla reda vid hur människor levde förr. Genom för att undersöka bland annat DNA, såsom existerar vårt genetiska ämne, samt stabila isotoper, kunna oss erhålla upplysning angående vad människor åt samt fanns dem bodde.

Dessa tekniker ersätter ej den klassiska arkeologin, dock dem kompletterar den samt förmå ge oss nya insikter.  Tidigare fokuserade arkeologer mer vid objekt, dock tillsammans dagens metoder förmå oss även undersöka ben samt ta nära var äldre tiders arkeologer slutade samt svara vid problem att diskutera som: då dog de?

vad åt de? fanns kom dem ifrån? plats dem bofasta alternativt ägde dem rest? Kom dem långväga ifrån? Vilka fanns släkt tillsammans varandra?

Finns detta fler förändringar inom begravningsarkeologin?

– Ja, detta besitter skett en skifte inom hur arkeologer tänker beneath dem senaste decennierna.

Tidigare fokuserade man maximalt vid vilken sorts gravmonument detta fanns samt vid dem saker man fann inom gravarna.

för tillfället tänker man mer vid ritualerna samt spår liksom visar hur dem gick mot. vad hände beneath begravningen? oss försöker existera mer inom skeendet vilket utspelade sig nära begravningen. vilket såg de?

Hur kände de? Vem tog grabb ifall kroppen? Vem tog grabb ifall veden? Hur länge tog begravningen? vad fanns den sorgligaste delen samt detta maximalt relaterade till känslor momentet?

Ny ögonkontakt vid begravningar

En ytterligare förändring existerar hur man ser vid begravningens funktion inom samhället.

– Förr tänkte man ofta vid begravningar liksom något liksom inom inledande grabb markerade social ställning eller tillstånd samt välstånd, för att den likt begravdes genom officiella ceremonier fanns enstaka individ tillsammans upphöjd ställning eller tillstånd.

för tillfället besitter man blivit mer medveten ifall för att detta finns olika sätt för att begrava inom enstaka samling samt för att dem olika sätten framför allt speglar olika sätt för att sörja dem döda.

Ny ögonkontakt vid döden

– idag tänker arkeologer många mer vid döden liksom ett social process samt vilken period den processen tar.

Den döde försvinner ej tillsammans med enstaka gång utan detta sker ett successiv distansering ifrån dem levandes sociala planet.

Den sociala döden sker ej vid en ögonblick. detta tar tidsperiod för att utföra dödsritualer samt för att låta dem döda vandra in inom sina nya roller.

Vad kunna oss likt lever idag ta mot oss från det?

– för att detta existerar viktigt för att sorg får ta period, för att detta får ta tidsperiod för att yttra hejdå.

Då existerar våra gamla ritualer nära dödsfall oerhört viktiga, noggrann liksom dem plats på grund av forntidens människor. Genom studier från äldre gravskick drar oss slutsatsen för att detta inom äldre tider fanns enstaka större att vara nära något mot döden, även senare. oss tror för att man inom större utsträckning ägde minnesdagar på grund av den döde, likt påminner angående dagens födelsedagar.

Därför tror jag för att högtider liksom Allhelgona besitter ett väldigt betydelsefull roll på grund av oss inom dygn, enstaka gamla själars dygn då oss tänker vid dem döda samt minns.

Acceptans på grund av döden befriande

Enligt Alison Klevnäs besitter ritualer samt funktioner liksom ger ställe till sorg samt död ett betydande funktion då detta gäller för att ge ställe på grund av liv, då samt idag.

inom sitt arbete stöter denna ofta vid människor likt önskar dela tillsammans med sig från just sina erfarenheter från sorg.

– bota mitt arbete går ut vid för att tänka vid sorg samt vilka processer likt hör mot den. detta fullfölja för att människor ofta berättar på grund av mig ifall sin personlig sorg, alternativt ifall situationer då någon nära dött.

detta existerar svårt för att prata ifall döden på grund av flera. oss äger sålunda stressiga liv samt till flera existerar detta svårt för att ta sig den tidsperiod såsom behövs på grund av för att låta döden ta område. mot modell till för att vandra vid ett begravning.

 

Fokus Gotland — ett ställe vilket skiljer ut sig

Vad forskar ni angående just nu?

– Just för tillfället studera jag samt mina kollegor Astrid Noterman samt Cecilia hederväxt den inledande kristna tiden vid Gotland, dem inledande kyrkogårdarna vilket anlades inom slutet från vikingatiden.

detta existerar ett tidsperiod inom massiv förändring inom Skandinavien, särskilt då detta gäller gravskick. Tidigare äger man begravt sina döda vid gravfält från olika stöt, vissa nyttja sedan långt tillbaka inom tiden, ibland därför långt liksom mot bronsåldern.

– dock plötsligt började kyrkogårdar anläggas inom närheten från bebyggelsen, nära dem gårdar var människor bodde samt arbetade.

detta måste äga inneburit enstaka enorm psykologisk förändring både inom hur man tog grabb angående sina döda beneath begravningen, dock även hur man mindes dem efteråt.

Två begravningstraditioner parallellt

Övergången mot kristet gravskick vid Gotland skiljer sig i enlighet med Alison Klevnäs klart ifrån hur övergången skedde inom övriga Sverige.

– detta tog utdragen tidsperiod innan samtliga döda började begravas vid kyrkogården.

Dessutom begravdes dem inledande generationerna vid kyrkogården inom plagg tillsammans prydnader samt dräktdetaljer noggrann såsom dem döda vid dem traditionell gravfälten.

inom vår undersökning önskar oss undersöka hur dessa stora förändringar gick mot. vid Gotland fanns ej någon klassisk ”överhöghet” likt kunde tvinga igenom enstaka förändring, inga kungar, inga rika godsägare. vid sin höjd fanns detta lite mer rika bönder likt ägde mer för att yttra mot angående inom samhället.

En utdragen process

Forskargruppen önskar för tillfället ta reda vid vilka dessa inledande kristna fanns.

Vilka fanns detta vilket snabbast tog mot sig nya seder samt vanor? Hur utdragen period tog omställningen? Började varenda begrava sina döda vid kyrkogårdar alternativt fanns detta några såsom fortsatte tillsammans detta äldre gravskicket?

– detta oss hittat hittills tyder vid för att detta fanns ett utdragen process.

Flera artiklar har ställt den kritiska frågan: God död – men för vem? För personalen eller för patienten? Författarna konstaterar att flera artiklar problematiserar vår önskan om att den döende ska acceptera den förestående döden, vilja prata om den och vilja planera döendet och döden, tillsammans med personalen

detta verkar ej äga funnits en hedniskt samt en kristet begravningspaket således för att yttra. dem existerar kristna, dock detta tar flera generationer för att förändra en samhälle då detta gäller sålunda viktiga ritualer vilket dem oss besitter nära dödsfall.

Läs mer ifall forskningsprojektet vid Gotland

Om Alison Klevnäs forskning

Alison Klevnäs undersökning rör sig inom området begravningsarkeologi tillsammans med fokus vid norra samt västra Europa ifrån slutet från romartiden fram mot slutet från vikingatiden.

denna besitter varit arbetare nära avdelningen på grund av arkeologi samt antikens traditioner nära Stockholms högskola sedan 2012. Sedan 2023 existerar denna även arbetare nära Uppsala högskola vid avdelningen på grund av arkeologi samt antik historia.

Läs mer ifall Alison Klevnäs forskning

Raiding Graves - Not to rob but to remember

Where fryst vatten everybody?

The unburied dead in late långnovell and early medieval England

Senast uppdaterad: 25 oktober 2024

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen