Hur påverkas världen av industriella revolutionen

Den industriella revolutionen (den inledande från fler sedermera följande) plats enstaka omvälvning ifrån jordbrukssamhälle mot industrisamhälle liksom innebar stordrift samt masstillverkning tillsammans med maskinella redskap för hjälp samt såsom inleddes inom Storbritannien cirka 1760 inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin samt fortsatte mot start från 1830-talet.

Sedan den industriella revolutionen har världens folkmängd ökat som aldrig förr

Den kunde innebära ett kraftig ökning från hur många likt producerades, inom något fall tillsammans med enstaka faktor från 100.^[1]

Den fabriksrelaterade revolutionen innebar även enstaka radikal förändring inom samhället tillsammans nya förhållanden från specialiserad, finansiell, social samt politisk innebörd.

inom forskningen beskrivs den fabriksrelaterade revolutionen ofta liksom den ekonomiska historiens "big bang", tillsammans med tanke vid samtliga dem stora förändringar på grund av såväl människor likt miljö vilket följde inom dess spår.^[2] dem stora förändringarna började inom Storbritannien samt var främst inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin.

Inom jordbruket infördes rationellare brukningsmetoder samt stordriften växte vid smådriftens bekostnad.^[3] England fanns även väldigt rikt vid järn samt kol vilket dem använde på grund av den fabriksrelaterade revolutionen.

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt järnvägar blev allt vanligare.

beneath 1800-talet spreds omvälvningen mot övriga västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen. Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen såsom byggdes upp (se urbanisering).

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales, existerar den ställe man brukar leda mot liksom den ”industriella revolutionens vagga”.

Ironbridge existerar idag en världsarv.

Från hantverk mot fabriksproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Det började inom produktionen från textilier

[redigera | redigera wikitext]

Början från den fabriksrelaterade revolutionen förändrade framför allt textilindustrin inom Storbritannien.^[4] beneath 1700-talet inom Storbritannien fanns detta vanligt tillsammans med tillverkning från bland annat plagg samt hantverksprodukter inom hemmen vid ruralt område.

Man växlade mellan tillverkning inom hemmen beneath vinterhalvåret samt jordbruksarbete beneath sommarhalvåret. Detta kallas på grund av protoindustrialisering. Hemindustrin utvecklades ursprunglig mot små verkstäder tillsammans en fåtal person som arbetar, således kallade manufakturer. Senare organiserade man hantverksfabriker, var man tog artikel vid fördelarna tillsammans arbetsdelning (specialisering) samt stordrift, dock kvar bedrev tillverkningen hantverksmässigt samt tillsammans enkla redskap.

Hantverksfabrikerna förlades mot ruralt område på grund av för att detta var fanns god resurs vid arbetskraft, energi samt ingredienser.

Den inledande praktiskt operativ ångmaskinen, likt plats tillräckligt kraftig till för att pumpa vätska ur gruvor, konstruerades från engelsmannen Thomas Newcomen 1712 utifrån Denis Papins principer. Newcomens ångmaskin ägde nedsänkt verkningsgrad vilket gjorde för att den plats klumpig samt ägde upphöjd kolförbrukning.

1734 uppfanns den flygande skytteln. Den existerar ej enstaka maskin, dock den gjorde ändå för att detta gick dubbelt således fort för att väva. en ofta anfört tidigt modell vid autentisk industrialisering existerar James HargreavesSpinning Jenny, 1764, ett maskin likt tillverkade garn från åtgärda smala vägar från kardad ull alternativt bomull genom för att tvinna dem.^[5] tillsammans med hjälp från den kunde enstaka person som arbetar producera upp mot hundra trådar samtidigt.

beneath den inledande tiden drogs dessa maskiner på grund av grabb. Den inledande Spinning Jenny förstördes från handspinnare vilket fick reda vid för att den ägde uppfunnits. dem plats rädda på grund av för att bli arbetslösa därför dem bröt sig in inom Hargreaves verkstad samt slog sönder maskinen.

Andra modell vid produktivitetsökande maskiner existerar Richard Arkwrightsvattenspinnmaskin ("waterframe"), Samuel Cromptons spinnmaskin (”mule-jenny”) samt Edmund Cartwrights mekaniska vävstol.

dem åstadkom inledningsvis samt främst inom bomullsindustrin ett enorm ökning från produktionen, vars tillväxt utövade en starkt stimulerande påverkan vid andra fält från näringslivet.

Ångmaskinen uppfanns

[redigera | redigera wikitext]

Skotten James Watt uppfann 1765 enstaka nästan helt fräsch ångmaskin, var kondensationen från ångan ägde boende utanför cylindern inom enstaka kylare.

Denna uppfinning, samt nästa uppfinningar, gav ett många högre verkningsgrad vilket ledde mot mer kompakta konstruktioner. Därmed fick ångmaskinen flera fler tillämpningar samt detta behövdes ej längre lika många vatten-, vind- alternativt muskelkraft liksom tidigare. Ångmaskinerna drevs från träkol vilket gjorde träkol mot enstaka efterfrågad artikel.

För järnhanteringen inträdde ett färsk era då man lärde sig för att nyttja stenkol istället till träkol på grund av smältningen, ångmaskiner började användas mot masugnsdriften samt puddelprocessen började tillämpades. Detta motiverade inom sin tur gruvhanteringen mot ökad produktion. Kedjeverkan fortsatte vid detta sättet ifrån detta en området mot detta andra.

En ytterligare betydelsefull uppfinning, vilket kom för att utveckla transportmöjligheterna, samt vid således vis även spelade ett nyckelroll inom den fabriksrelaterade revolutionen, fanns John Loudon McAdams uppfinning makadam, liksom innebar för att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt.

Nytt transportmedel

[redigera | redigera wikitext]

Även den nya uppfinningen ångloket kom för att spela enstaka betydande roll inom den fabriksrelaterade revolutionen samt 1830 började järnvägar för att byggas.

detta ansågs från flera likt rent ut sagt farligt för att färdas inom 18 km/h.^[6] tillsammans med järnvägen samt ångloken ökade även efterfrågan vid kol. Sedermera kom ångbåtarna.

Så skedde – ursprunglig inom England samt senare inom andra länder – övergången ifrån hantverk samt förlagssystem tillsammans hemindustri mot fabrikssystem samt storindustri, varmed inträdde massproduktion till massanvändning ovan allt större områden.

Industriarbetarna skildes fullständigt ifrån jordbruket samt ägnade all sin arbetstid åt fabriken.

Innan ångmaskinen infördes, plats fabrikerna ännu små samt lokaliserade invid vattenfall. då mekanisk drivkraft, mot modell ångmaskiner såsom drev mekaniska vävstolar, alltmer tog ovan detta hantverksmässiga arbetet liksom tidigare gjorts tillsammans enkla redskap, växte verkstäderna mot fabriker.

Tillverkningen blev ”fabriksmässig” tillsammans flera hundra person som arbetar likt skötte maskinerna beneath enstaka fabriksledning samt produkter kunde för tillfället produceras inom stora mängder liksom sedan såldes mot allmänheten.^[7] Sedan ångkraften kommit mot användning, flyttades dem inom allmänhet in mot städerna, samt den tekniska såväl såsom den ekonomiska koncentrationen verkade snabbt.

Medan befolkningen inom England samt Wales fördubblades beneath tiden 1760–1830, samlades den övervägande delen från dem inom stora städer. Arbetsfördelningen samt industrins verksamma organisation samt lokalisering utvecklades ännu många mer än tidigare. Den fabriksrelaterade lönearbetarklass såsom för tillfället uppstått beneath maskinteknikens tillväxt plats dels inom behov från, dels ej inom behov från yrkesskicklighet.

Denna egendomslösa industriarbetarklass saknade inom massiv utsträckning enstaka sak vilket dem tidigare hantverksarbetarna inom allmänhet hade: hoppet för att behärska nå enstaka ekonomiskt självständig ställning. Avståndet mellan arbetsgivarna samt arbetarna blev större samt arbetarnas beroende från arbetsgivarna blev även större än tidigare. Skråväsendet avskaffades helt.

Yrkeslagstiftningen ifrån merkantilismens period avskaffades successivt. Den ekonomiska liberalismens laissez faire-system infördes i enlighet med dem principer likt Adam Smith utvecklat inom sitt klassiska verk Nationernas välstånd.

Försämringar till vanligt folk

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen plats på grund av England ej bara ett tidsperiod från stora framsteg inom vilken bruttonationalprodukten växte oerhört många.

Den plats även ett period från fattigdom samt försämringar på grund av vanliga människor. detta existerar oklart hur massiv sektion från missförhållandena liksom bör tillskrivas detta nya produktionssystemet samt hur massiv sektion liksom berodde vid allmän nedstämdhet, dåliga skördar alternativt spannmålstullar. Arbetslösheten vilket massföreteelse, fanns känd långt före den fabriksrelaterade revolutionen.

idag antog den dock mer elakartade former: genom användningen från maskinteknik blev stora grupper från person som arbetar, särskilt äldre, arbetslösa, samt detta ökande ömsesidigt beroendet mellan allt större antal från person som arbetar, vilket följde från detta nya produktionssystemet, ledde mot enstaka både kvantitativ samt kvalitativ ökning från missförhållandet.

ett avsevärd sektion från detta jobb likt tidigare utförts från vuxna manliga person som arbetar, kunde för tillfället utföras från maskiner skötta från kvinnor alternativt små människor. Just därför fanns detta liksom barnarbetet inom fabrikerna ökade mot därför massiv omfattning. Hatet mot maskinerna blev starkt bland arbetarna. Talrika samt långtgående våldsamheter mot tekniska anläggningar förekom.

dem maximalt omtalade från dem existerar ludditoroligheterna 1816–1817, vilka dock troligtvis snarare fanns ett yttring från allmänt missnöje än från speciell bitterhet mot maskinerna. Barn- samt kvinnoarbetet, samt dem vedervärdigheter såsom följde inom samband tillsammans med dem, resulterade inom starka folkrörelser.

De många stora befolkningarna såsom samlades inom dem svällande storstäderna, mot modell Manchester, orsakade ett oerhörd trångboddhet samt farliga hygieniska missförhållanden, mot vilka ett kampanj tog hastighet ursprunglig mot mitten från 1800-talet, efter för att sjukdomen kolera ägde härjat.

Sedan 1700-talet ägde detta funnits fackföreningar inom England vilket enstaka period förgäves arbetade på grund av ett förbättrad tillämpning från gällande, dock ej användbar, lagar, särskilt Elisabets lärlingslag tillsammans fasta löner. tid 1824, äntligen befriade ifrån detta genom 1799–1800 års lagar genomförda totalförbudet, utvecklades fackföreningarna senare vid detta sätt vilket gjort dem mot förebild till samtliga världens fackföreningar.

samt efter 1840-talets mitt växte konsumentkooperationen sidled tillsammans fackföreningarna. Den fabriksrelaterade revolutionens ekonomiska samt sociala verkningar måste även äga påverkat den inledande stora rösträttsreformen 1832, vars otillfredsställande karaktär tydligt illustrerades från den politisk-sociala arbetarrörelsen chartism.

Spridningen mot andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Storbritannien spreds inom start från 1800-talet mot Belgien, Tyskland samt land i västeuropa, på grund av för att senare spridas ovan all jordklotet, var detta nya produktionssystemet infördes.

Industrialismen gav arbetarfrågan färsk aktualitet, samt inom industrialismens spår följde den socialistiska rörelsen.

Inom jordbruket följdes den fabriksrelaterade revolutionen från rationellare brukningsmetoder samt stordriftens tillväxt vid bekostnad från smådriften.

I Kontinentaleuropa samt inom Nordamerika kom identisk rörelse igång inledningsvis beneath detta sista årtiondet från 1700-talet samt dem inledande årtiondena från 1800-talet.

inom land fanns detta ungefär ifrån tid 1800. beneath den på denna plats tiden skedde enstaka påtaglig regional specialisering, var hantverksprodukter tillverkades inom Dalarna, järn inom Bergslagen, textil inom Borås samt Norrköping. Den regionala specialiseringen berodde bland annat vid resurs vid ingredienser, arbetskraft samt tillgångar.

Textilindustrin inom Storbritannien fanns inom massiv utsträckning beroende från import från bomull ifrån slavplantager inom Nordamerika samt delar från Sydamerika.

Råmaterial

[redigera | redigera wikitext]

När man skulle tillverka järn behövdes många träd samt järnmalm samt inom Europa beneath 1700-talet ägde nästan varenda länder utom Ryssland samt landet förbrukat sina tillgångar från järn samt virke. enstaka från anledningarna mot för att detta engelska landskap ser ut vilket detta utför idag, tillsammans lite täckt område, existerar just för att beneath fabriksrelaterade revolutionen högg man ner nästan all skogsområde på grund av för att behärska tillverka träkol.

Ryssland samt landet plats dem länder vilket producerade maximalt järn beneath 1800-talet samt exporten äger betytt många på grund av den fabriksrelaterade utvecklingen samt välståndet inom land.

Under perioden 1850–1890 kom den svenska exportindustrin för att utvecklas många snabbt. land exporterade ingredienser, främst havre, virke samt järn.

Exporten från havre kom för att driva vid kommersialiseringen från jordbruket. Exporten från virke skedde främst ifrån Norrland.

Norrland fanns enstaka från Sveriges verkliga tillväxtregioner beneath den på denna plats tiden, tillsammans enstaka grundlig inflyttning från arbetskraft ifrån resten från landet. Framför allt Sundsvall kom för att utvecklas mot en viktigt centrum till träexporten.

Den gamla timmerstaden brann ner mot grunden 1888 samt en helt nytt centrum tillsammans med imponerande byggnader inom berg byggdes tillsammans med valuta ifrån den framgångsrika trä- samt sågindustrin.

Sverige sålde 80 andel från järnet mot England likt sedan förädlade detta mot stål, dock senare lyckades engelsmännen genom enstaka färsk teknik, den därför kallade Thomasprocessen, tillverka järn från fosfor-rik järnmalm såsom England ägde många från.

År 1800 var det 950 miljoner

Man använde stenkol till för att smälta järnmalmen. på grund av detta järn likt tillverkades inom land måste stenkolen importeras ifrån England.

Urbaniseringen

[redigera | redigera wikitext]

När utvecklingen skett sålunda snabbt inom städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes ej längre ute vid fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, samt inom dem industrialiserade städerna behövdes detta människor.

Industrialiseringen byggde på bruket av fossila bränslen (kol, olja) för att få produktionen att fungera

Därför flyttade lantbrukare mot städerna på grund av för att ett fåtal arbete vid fabriker. Dessa arbete plats krävande samt då fabriksägarna ägde en därför stort utbud från arbetskraft fick arbetarna väldigt nedsänkt ersättning, vilket tvingade dem mot för att arbeta långa skift. detta fanns i enlighet med fabriksägarna inga behov från skyddsanordningar nära maskinerna.

angående enstaka person som arbetar förolyckades fanns detta nya för att ta in ifrån gatan.

Under 1800-talet spreds omvälvningen till övriga Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen

Detta förändrades senare då fabriksarbetet fordrade mer specialisering, då man ville skydda sin arbetskraft eftersom träning plats kostsamt.

Agrara revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen inom byar samt nästan samtliga försörjde sig vid jordbruk. Jorden fanns uppdelad inom remsor, tegar, samt varenda bonde ägde några tegar runt angående byn.

Tegarna plats många små samt detta plats svårt för att bruka jorden utan för att råka komma in vid någon annans teg. till för att upprätthålla ordning fanns detta en byalag såsom bestämde då olika arbeten skulle utföras samt vem vilket skulle utföra det: mot modell då bönderna skulle höstså, vårså alternativt lägga marken inom träda.

Redan vid 1500-talet genomfördes skiftesreformer från jordbruket inom England genom för att man slog ihop tegarna mot stora åkrar. dem gamla byorganisationerna splittrades. inom landet genomfördes detta sålunda kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, enskiftet samt detta laga skiftet inom mitten från 1800-talet. Detta ledde mot för att dem gamla radbyarna inom stort sett försvann mot förmån på grund av enskilt belägna gårdar tillsammans sammanhängande jordinnehav.

De större ägorna möjliggjorde experiment tillsammans med nya odlade växter, nya mer verksamma jordbruksmetoder samt redskap.

Och år 2000 hade den siffran nästan fyrfaldigats till 6 miljarder

detta existerar detta liksom gett upphov mot termen ”den agrara revolutionen”

Parallellt tillsammans skiftesrörelsen inom landet avyttrade även staten stora landinnehav mot privata jordägare. Skiftesrörelsen samt avyttringen kom för att leda mot för att detta svenska jordbruket kommersialiserades, statens påverkan samt inkomster ifrån arrende minskade samt tillföll istället privata jordägare.

Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet 1800 ledde även mot ökade investeringar ifrån dem självägande bönderna inom ökad spannmålsproduktion.

Omfattande konstruktioner från kanaler 1780–1820 samt investeringar inom vägnätet ledde mot ett ökad integration från marknaden samt minskade transaktionskostnader.

Bland annat blev detta ej längre nödvändigt på grund av bönderna för att hålla stora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

Industriella revolutionen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Industrialisering nådde landet beneath inledande hälften från 1800-talet.

År 1800 var det 950 miljoner

inom Storbritannien började industrialiseringen tillsammans textilindustrin; även inom landet inleddes den tidiga protoindustrialiseringen tillsammans fabriksmässig produktion från textil inom hemindustrier vid ruralt område. Den verkliga industrialiseringsvågen kom dock inledningsvis igång beneath 1850-talet.^[8] Faktorer liksom bidrog mot den fabriksrelaterade revolutionen inom land (liksom ursprungligen inom England) fanns kortfattat följande: resurser mot ingredienser, arbetskraft, förståelse, tillgångar, energitillgångar, tekniska uppfinningar samt transportmöjligheter.

I Storbritannien (liksom inom flera andra europeiska länder), ägde skogstillgångar, järnmalm, samt sten- samt träkol förbrukats beneath inledande halvan från 1800-talet sålunda för att landet inom princip blev tomt vid naturtillgångar.^[9] inom Norden fanns större passage vid råvaror, samt blickarna vändes bland annat mot dem virkesrika skogarna inom Norrland.

Storbritannien avlägsnade sålunda vid 1840-talet tullmurarna samt övergick mot frihandel, vilket avsevärt motiverade den svenska exporthandeln.^[10]

I avsikt för att påskynda industrialiseringen antogs 1848 inom land enstaka aktiebolagslag vilket gjorde detta enklare till industrier för att skaffa tillgångar. Lagen innebar begränsat ansvar samt därmed gick enbart värdet från aktierna förlorade nära ett eventuell konkurs.

Den industriella revolutionen inledde en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden

Den inledande industrialiseringen skedde tillsammans med privat tillgångar. tillsammans med 1864 års förordning ifall fullständig näringsfrihet liberaliserades emellertid kreditmarknaden. nära 1870-talets slut fanns 35 affärsbanker inom riket.^[10]

Skogsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Norrländska vattensågar ägde funnits sedan 1500-talet, samt lagar angående flottning ägde införts vid 1700-talet inom fiskeristadgarna.

Exportmöjligheterna gjorde för att flera sågverksbolag uppstod samt antalet vattensågar utvidgade många snabbt nära 1800-talets mitt längs tillsammans Mellannorrlands kust. Vattensågarna ersattes snart från ångsågar, var landets inledande ångmaskin på grund av industriellt bruk, ursprungligen avsedd både på grund av kvarndrift samt drift från sågverk, stod genomskinlig inom Tunadal strax norr ifall Sundsvall någon gång beneath vintern 1849–1850.

tid 1860–1865 sågades mer virke tillsammans med ångsågar än vattensågar. Ångsågat virke ägde högre standard samt därmed högre kostnad, samt ångsågarna kunde placeras nära utskeppningshamnar nära havet istället på grund av längs tillsammans vattendrag, vilket reducerade transportkostnaderna. Den förståelse vilket fanns sedan tidigare inom område ifall skogsbruk, flottning samt sågverk plats betydelsefull till skogsindustrins genombrott.

Omfattande inflyttning från arbetskraft mot sågverksdistriktet skedde ifrån olika delar från Norden. år 1900–1920 ökade blad samt pappersmassa sin andel från Sveriges export, ifrån runt 8 procent mot nära 40 procent. dem norrländska träpatronerna byggde upp stora tillgångar, samt byggde stora gårdar samt slott, dock anklagades från inlandets skogsägare till tvivelaktiga affärsmetoder, kallat baggböleri.

Export från trävaror fanns konjunkturkänslig samt ägde starkt fluktuerande handelsplats, samt lönesänkningar gjorde för att träpatronerna samt staten kom inom konflikt tillsammans arbetarna, exempelvis nära landets inledande stora strejk, Sundsvallsstrejken 1879, samt nära konflikten inom Ådalen 1931, såsom resulterade inom dödligt skott från person som arbetar.

Sågverksepoken samt inflyttningsvågen mot Norrland bröts efter elektrifieringen samt 1930-talets nedstämdhet, varefter ett fåtal stora sågverk överlevde.

Järn- samt stålframställning

[redigera | redigera wikitext]

Järnbruk ägde placerats inom skogrika områden inom olika delar från landet sedan 1600-talet, vilka utvann malm fraktad främst ifrån Bergslagen.

Detta utgjorde tidigt ett grundlig sektion från Sveriges export, samt försedde såväl utländsk likt svensk verkstadsindustri tillsammans med råvara.

Viktiga svenska gruvdistrikt besitter beneath historien varit Klackbergs gruvfält (känt ifrån 1303 liksom Stålberget, verksamt mot 1967), Grängesbergs gruvor (verksamma vid 1500-talet mot 1989) samt dem lappländska malmfälten, var malmbrytning inleddes 1741, samt kom igång vid allvar inom samband tillsammans för att järnvägen Malmbanan kalenderår 1902 satte hamnarna inom Narvik samt Luleå inom förbindelse tillsammans med malmfälten.

enstaka massiv andel från Europas järnbrytning äger sedan dess skett inom landskap från den statliga gruvkoncernen LKAB, grundad 1890.

Under 1830-talet infördes Lancashireprocessen inom landet, likt enstaka härdfärskningsmetod på grund av beskrivning från smidesjärn (välljärn) genom uppvärmning samt färskning från tackjärn vid ett härd.

Bruksdöden ägde plats beneath detta sena 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet, då enstaka mängd mindre bruk lades ned samt större järnverk istället grundades.

detta ägde blivit mer lönsamt för att nyttja skogen till skogsindustri. Bruksdöden drabbade främst Bergslagen dock även andra bruksorter inom landet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]