I vilka länder bodde vikingarna

Vikingatiden existerar den skandinaviskajärnålderns sista period. Den utmärks från vikingatågen samt varade ifrån slutet från 700-talet mot mitten från 1000-talet efter Kristus (enligt brittisk tradition ifrån räden mot Lindisfarne793 mot slaget nära Stamford Bridge1066).

Ordet viking dyker först upp i fornengelska källor, och i de flesta tidiga källor, inklusive nordiska, syftar det på pirater, utan närmare specifikation av ursprung

Termen används framför allt nära detaljer från Nordens urtid, dock även inom brittisk samt irländsk historieskrivning. Perioden räknas inom andra delar från Europa antingen vilket enstaka sektion från järnåldern alternativt likt sektion från den tidiga medeltiden.

Skandinaviens befolkning ökade kraftigt beneath denna period, samtidigt vilket skeppsbyggarkonsten utvecklades.

Detta plats bidragande orsaker mot dem inledande vikingatågen, detta önskar yttra plundringar likt vikingar, båtburna krigare ifrån Skandinavien, utförde runt angående inom Europa. Den 8 juni 793 plundrade vikingar klostret Lindisfarne vid Englands östkust, ett attack likt snart följdes från oräkneliga krigståg, dock även köp samt kolonisation.

inom öster sökte sig nordmän inom stora mängder ned utmed dem ryska floderna. dem kom såsom farmän (handelsmän) alternativt såsom blivande "väringar", detta önskar yttra värvade soldater inom den östromerske kejsarens armé samt flotta, dock även vilket erövrare.

Utgå från våra nordiska länder idag och nämn i vilka väderstreck och mot vilka länder som nordborna färdades när de begav sig ut på handels- och plundringsfärder

i enlighet med traditionen skall detta inledande ryska riket, Kievriket, äga grundats tillsammans ädlingar ifrån Sveariket liksom furstar.

Merparten från skandinaverna beneath vikingatiden levde dock en stillsamt liv liksom bönder, samt torde knappast äga kallat sig vikingar. inom isländska sagor används beteckningen norroenir menn ("norröna män") på grund av för att beteckna Nordens befolkning.

ett sammanfattande begrepp vid svenska existerar nordmän. Genom den bevarade litteraturskatt liksom finns inom dem isländska handskrifterna ifrån 1100- samt 1200-talet samt ifrån runstenarnas texter känner man flera specifikation ifall folkens liv beneath vikingatiden.

Periodindelningen samt tidsbegränsningar

[redigera | redigera wikitext]

Den skandinaviska forntiden uppdelas inom ett mängd tidsperioder.

Slutet från den därför kallade järnåldern äger kommit för att benämnas vikingatiden. Kännetecknande till vikingatiden existerar bland annat för att en skrivet källmaterial börjar uppträda vilket berättar angående inre förhållanden inom Skandinavien. Dessa skrifter, ifall än inom ytterst begränsad omfattning, kompletterar vid en viktigt sätt detta arkeologiska materialet.

Vikingatiden inom betydelsen enstaka viss period från historien användes inledande gången från den danske arkeologen Worsaae 1873. på grund av enstaka svensk publik plats detta arkeologen Montelius vilket använde detta 1877 inom sin Sveriges bakgrund ifrån äldsta tidsperiod mot våra dagar. Användandet spreds sedan mot folkskolans läroböcker samt användes ifall perioden 800-talet mot 1000-talet.^[3]

Tidsbegränsningen från perioden äger skiftat genom år.

var finns grogrund till enstaka mindre konflikt mellan forskare, vilket resonerar inom begrepp från på papper eller digitalt belagda händelser, samt arkeologer. dem senare bestämmer sig nämligen ursprunglig på grund av vilka föremålstyper såsom skall definiera enstaka period (till modell allting dekorerat tillsammans med gripdjursstilen), samt strävar sedan efter för att skaffa sig enstaka allt noggrannare kalenderdatering från då dessa typer inledningsvis tillverkades.

Arkeologernas dateringsmetoder existerar huvudsakligen naturvetenskapliga, samt deras periodskiften förmå ibland hamna inom årtionden vilket historikerna helt saknar information ifall.

Vikingatidens början

[redigera | redigera wikitext]

Historiker satte tidigt start från vikingatiden mot detta inledande på papper eller digitalt belagda vikingatåget, räden mot Lindisfarne793.

Omkring 1990 föreslog arkeologer, delvis utifrån preliminära dateringar ifrån den danska staden Ribe, för att den vikingatida materiella kulturen skulle äga uppstått redan kring 750. tillsammans med förbättrad dateringar äger man dock övergivit denna tanke, vilket löst ett rad bekymmer tillsammans den sena vendeltidens kronologi liksom uppstod inom samt tillsammans försöken för att tidigarelägga vikingatidens uppstart.

Idag existerar flera forskare samt arkeologer inom stort sett överens ifall för att startdatum ligger omkring 790 till den traditionell epoken.^[4]

Vikingatidens slut

[redigera | redigera wikitext]

Slutet från perioden kopplade brittiska samt svenska forskare mot Harald Hårdrådes misslyckade vikingatåg mot England tid 1066 liksom effekt från hans död beneath slaget nära Stamford Bridge, vilket avslutade perioden tillsammans med vikingatåg mot England^[5] samt stoppade danagälderna ifrån England.

Även årtalet 1050 äger allmänt angetts likt slutdatum samt dem flesta existerar överens ifall tiden omkring mitten från 1000-talet.^[6][7][8]

Arkeologisk slutpunkt

[redigera | redigera wikitext]

Ur arkeologisk synvinkel finns detta ingen tillåten definition från vilken samhällsförändring alternativt föremålstyp vilket definierar starten vid den skandinaviska medeltiden, samt därmed existerar detta oklart då den arkeologiska vikingatiden skall avsluta.

Inför den stora vikingautställningen inom Florens 1989/1990 förlades vikingatidens slut mot året 1103/1104. nära denna period blev nämligen kurera Norden en eget ärkebiskopsdöme vilket visar för att man blivit upptagna inom den västerländska kristna kulturkretsen.^[9]

Vikingaliknande aktiviteter efter den traditionell epoken

[redigera | redigera wikitext]

Ur en bredare vikingaperspektiv inom Östersjön förmå nämnas för att venderna bedrev plundringsräder mot land fram mot slutet från 1100-talet; sista kända attacken fanns slaget nära Falster 6 månad 1172, resulterande inom en fullständigt nederlag på grund av venderna.^[10][11]Ester samt finnar fortsatte tillsammans plundringsräder in vid 1200-talet dock blev underkuvade från den tyska orden^[12] samt kristnade inom dem svenska korstågen.^[10][11] detta finns dock enstaka klar kontinuitet mellan dem vikingatida vikingatågen samt dem korståg såsom svenska kungar företog vid andra sidan Östersjön beneath inom 1100- samt 1200-talen.

även denna plats plats kolonisation samt affär viktiga motiv.^[13] Nordiska legosoldater fortsatte för att tjänstgöra inom Konstantinopelsväringagarde beneath fjärde korståget samt bör 1203 äga hindrat franska korsfarare ifrån för att storma staden. Ögonvittnet Geoffroi dem Villehardouin refererade mot dem såsom "daner".^[14]

Begreppet viking

[redigera | redigera wikitext]

Ordet viking förekommer redan inom källor ifrån vikingatiden.

vad termen ursprungligen betydde vet man ej. termen användes endast ifall personer likt plats ute vid plundringståg alternativt krigståg (inte handelsresa).

Varför ökade handeln i Norden under vikingatiden?

en modell vid denna åtskillnad finns inom Egil Skallagrimssons saga: ”Björn fanns ett massiv farman, liksom ibland fanns ute inom viking, ibland vid fredliga köpfärder.”

På enstaka runsten inom Västra Strömonumentet inom Skåne, daterad mot slutet från 900-talet berättas: ”Fader lät dessa runor hugga efter sin broder Asser, vilket fann döden nordpå inom viking” samt ”Fader lät hugga denna berg efter Björn, likt ägde skepp samman tillsammans honom”.

Då denna skrivelse åsyftar enstaka incident inom landet alternativt Norge står viking på denna plats troligtvis på grund av begreppet "krigsman" snarare än "plundrare".

Ordet ”viking” åsyftar således speciella situationer såsom dåtidens människor kunde befinna sig inom. Björn inom detta inledande citatet ansågs likt ett massiv farman, detta önskar yttra en person som köper och säljer varor, dock han kunde även "fara inom viking", detta önskar yttra delta inom plundring samt konflikt.

Asser plats troligtvis tillsammans inom något större krigståg tillsammans med anknytning mot kampen angående mot modell kungamakt.

Skriftliga källor

[redigera | redigera wikitext]

Vår förståelse angående dem mera personliga förhållandena beneath vikingatiden, ifall politik, angående färder ovan ocean etc. kommer ifrån detta skrivna ämne vilket ligger dåtiden nära samt likt bevarats mot nutid.

Runskrifterna inom struktur från runstenar dock även inristade aviseringar vid trä- alternativt näverbitar existerar en källmaterial likt härstammar ifrån tiden ifråga. Handskriftsmaterialet existerar dock oftast nedteckningar liksom gjorts inledningsvis en par generationer sedan dem omtalade handlingarna skett. Trots detta existerar just handskrifterna detta källmaterial likt främst kommit för att skapa vår nutida foto från vikingatiden.

Den omständigheten för att dem flesta nordiska handskrifter liksom berättar angående vikingatiden kommer ifrån detta från norrmän koloniserade Island, fullfölja även för att oss vet betydligt mer angående dem vikingatida norrmännens bedrifter än oss utför angående exempelvis svearnas.

Norden beneath vikingatiden

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: land beneath vikingatiden, land beneath vikingatiden, Norge beneath vikingatiden samt Island beneath vikingatiden

Under vikingatiden började grunderna läggas till dem nordiska rikena.

Harald Hårfager blev redan inom start från 800-talet isolerad härskare ovan Norge. Hur situationen fanns på grund av övriga länder nära denna tidsperiod existerar svårgripbart dock inom slutet från vikingatiden besitter den centrala kungamakten inom dem olika länderna utom vid Island planta sig allt starkare.

Bebyggelsemönster

[redigera | redigera wikitext]

Genom för att analysera tätheten från dem svenska samt danska kyrkorna beneath tidigmedeltiden kunna man producera sig enstaka ungefärlig foto från bebyggelse- samt invånartätheten inom dessa länder även beneath vikingatiden.

detta kompliceras dock från för att kyrktätheten ej bara berodde från folktätheten utan även från den genomsnittliga rikedomsnivån per capita. Dessutom byggdes inga kyrkor alls inom landskap (som då ej tillhörde Sverige) beneath den tidsperiod då samerna ännu ej kristnats.

Stadsbebyggelse

[redigera | redigera wikitext]

Under den tidiga vikingatiden, ungefär 800-talet, fanns endast en fåtal städer alternativt stadsliknande samhällen inom Norden.

Störst fanns Hedeby inom Sønderjylland. andra modell existerar Uppåkra inom Skåne, Birka inom Mälaren samt Kaupang inom Norge. ifrån 900-talet fram mot vikingatidens slut 1103 uppstår en flertal nya städer samt större handelsplatser inom både land, Norge samt land. för att detta samhällsbygge samt kulturutbyte ej helt inskränkte sig mot nutida Skandinavien existerar gravfältet Luistari^[15] inom Eura inom land i norden en indikator vid.

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Religionen beneath vikingatiden före kristendomens insättning existerar känd främst genom dem äldsta bevarade skrifterna ifrån Island.

Vilka var vikingarna? Vikingatidens värld var en helt annan än dagens

Kännetecknande till dessa existerar för att dem existerar nedtecknade från kristna en par generationer sedan kristendomen införts. Några berättelser finns dock ifrån samtiden vilka bland annat nedtecknats från araber. detta finns således inga skrifter efter religionsutövarna själva. Detta existerar en viktigt källkritiskt konstaterande då dåtidens tro bör beskrivas.

Under denna period var vikingarna kända för sina utforskningar, handelsresor och erövringar över de omgivande haven, vilket ledde till en omvälvande förändring av det politiska, kulturella och språkliga landskapet i Europa och bortom

En massiv mängd gudar existerar kända inom den fornnordiska mytologin, titta skandinavisk sagor.

Offer samt blothandlingar plats stående inslag inom den dåtida religionsutövningen, titta Vikingatida offerhandlingar.

Heliga platser på grund av tillbedjan från gudarna benämns vid olika sätt, mot modell omtalas hörg, hult samt hugar, vi samt stavgårdar.

Dyrkan kunde vid dessa platser ske ute inom detta fria dock även inom tempelbyggnader, titta Vikingatida tempelbyggnader.

Den vikingatida kvinnan

[redigera | redigera wikitext]

Den sociala strukturen fanns släktbaserad vid en många starkare sätt än idag. Vikingatidens kvinnor fanns, i enlighet med Judith Jesch litteratur "Women in the Viking Age", trots detta relativt jämställda tillsammans männen.

Tvärtemot flera populära skildringar reste nordiska kvinnor, i enlighet med Judith Jesch, tillsammans tillsammans med sina män samt tog sektion inom handeln. dem kunde låta utflykt runstenar.

Kvinnor kunde jobba såsom arbetare, köpman samt bönder. dem kunde även tjänstgöra liksom prästinnor, likt kallades gydja. Ogifta kvinnor ägde efter 20 års ålder rätten för att egen besluta vistelseort samt föra sin personlig mål inom rättsligt avseende.^[16] denna innehade enstaka självständig ställning, tillsammans undantaget ätten ägde rätten för att besluta hennes giftermål.

enstaka kvinna tillsammans med detta civilstånd kallades maer alternativt mey. Ogifta kvinnor samt änkor ägde ett oberoende ställning likt inom många liknade varandras, medan den gifta kvinnans roll fanns mer passiv. ett ogift kvinna vilket saknade far, son samt broder kunde dessutom bli ett ringkvinna.^[16]

I avsaknad från manliga arvingar blev "ringkvinnan" arvinge mot sin far alternativt broder, tillsammans arvsrätt mot både gård samt lösöre.

Villkoret plats för att denna plats ogift samt vuxen, detta önskar yttra 20 kalenderår. Den dödes faster, brorsdotter samt sondotter kunde även bli arvtagare: denna kunde dock ej likt ringkvinnan ta vid sig positionen liksom ättens överhuvud. Ringkvinnan ägde uttryckligen lagens korrekt för att utföra dem traditionellt manliga uppgifterna, därför liksom mot modell rätten för att ta emot dråpsböter.^[16]

Det existerar möjligt för att kristnandet medförde vissa friheter.^[17] Dessa fakta existerar dock omstridda eftersom kvinnornas liv ej skildrats lika flitigt vilket männens inom historiska skrifter.

Teknologi

[redigera | redigera wikitext]

Nordmännen plats framstående inom olika tekniska områden. då mot modell monark Harald Blåtand anlade sålunda kallade "trelleborgar" plats dessa byggnadsverk baserade vid massiv ingenjörskonst. Inom skeppstekniken utvecklade nordmännen ett förnämlig tradition för att bygga samt segla skepp.

Skeppsbyggnadskonst

[redigera | redigera wikitext]

Genom enstaka utvecklad skeppsteknologi lades grunden mot nordmännens kraftiga expansion ovan haven beneath vikingatiden. Seglet verkar även äga införts inom Norden inom slutet från järnåldern vilket givetvis bidrog mot skeppens ökande funktionalitet. enstaka mängd olika skeppstyper ifrån vikingatiden möter oss inom dem skrivna källorna: långskepp, snecka, karve, lastbåt, skuta samt knarr.

Långskeppen fanns långa samt snabba. inom Ale samhälle utanför götet besitter man hittat detta därför kallade Äskekärrskeppet vilket fanns 16 meter långt samt nästan 5 meter brett.

Under perioden utförde dessa resenärer både vikingatåg och handelsresor men många utvandrade också och tog ny mark i främmande länder, så kallad landnam

nära Oseberg inom Norge besitter man hittat en skepp likt fanns 21,6 meter långt samt 5 meter brett. en annat norskt fynd, Gokstadsskeppet fanns 23,3 meter långt samt 5,2 meter brett.

Krigshandlingar

[redigera | redigera wikitext]

Genom detta bevarade skriftliga källmaterialet känner man enstaka massiv mängd krigs- samt våldshandlingar inom vilka nordbor beneath vikingatiden fanns inblandade.

Merparten från dessa krigshandlingar besitter anknytning mot havet samt kustområdena inom Norge, land, England, Irland samt detta europeiska kustområdet utmed Nordsjön samt Atlanten. Krigshandlingar äger även förekommit inom Österled vilket verifieras från runinskrifter samt omnämnanden inom isländska forntidssagor, dock många mindre existerar känt ifall dessa.

Nordbornas färder beneath vikingatiden

[redigera | redigera wikitext]

Vikingatiden plats till nordborna ett ytterst utvidgande period. Genom sina utvecklade skepp kunde man förflytta sig ovan stora områden. beneath perioden utförde dessa resenärer både vikingatåg samt handelsresor dock flera utvandrade även samt tog färsk mark inom främmande länder, därför kallad landnam.

Återskapande från vikingatiden

[redigera | redigera wikitext]

Vikingatiden existerar ett populär period för att både analysera samt jobba tillsammans med. Mängder tillsammans skrivna verk inom temat kommer ut kontinuerligt. flera nya fullskalerekonstruktioner från både byggnadsmiljöer samt skepp skapas. Den sålunda kallad reenactmentrörelsen tillsammans just vikingatida teman existerar en grundlig internationellt fenomen.

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Hänge tillsammans med Mjöllnir ifrån Birka grav.

• Kopia från ett guldarmring funnen inom lämningarna ifrån ett vikingatida bygd nära Aggersborg inom Danmark.

• Armring från guld tillsammans med djurhuvudformade ändar, vikingatid, 800 - 1099 Östergötland, Sverige.

• Skrin från virke tillsammans med huvuddelen från bronsbeslagen monterade vid rekonstruerad container.

• Mynningsbeslag från silver ifrån 800-1099. Monterat vid rekonstruktion från dryckeshorn. Vikingatid, Björkö.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]