Ad kan straffet bli vid grov varusmuggling

TR:n

Allmän åklagare väckte nära Stockholms TR åtal mot K.A., R.B., W.L. samt S.U.

till grov varusmuggling samt försök mot grov varusmuggling i enlighet med 1 § 1 st. samt 8 § lagen () angående straff på grund av varusmuggling samt 23 kap. 1 § BrB tillsammans nästa gärningsbeskrivning: R.B., S.U., W.L. samt K.A. äger gemensamt samt inom samråd d. 23 sept. uppsåtligen samt olovligen, genom för att ej ge detta tillkänna, ifrån USA mot riket via Arlanda, dels insmugglat sju kollin tillsammans med komponenter till tillverkning samt test från mobiltelefoner (s.k.

armatur samt Docking station), dels försökt insmuggla via Örebro en last tillsammans med komponenter till tillverkning samt test från mobiltelefoner mot en sammanlagt värde från minimalt US dollar, motsvarande en värde nära tidpunkten från brottet ifall 1 kr. Undandragen tullavgift samt mervärdesskatt äger uppgått mot 35 respektive kr, sammanlagt kr.

Smuggelförsöket avslöjades nära tullkontroll. Fara till brottets fullbordan besitter förelegat. Brotten existerar grova då dem omfattat frakt från avgörande värde.

Åklagaren yrkade vidare för att sektion från godsets värde skulle förklaras förverkat hos dem misstänkta, solidariskt ansvar, mot en belopp ifall sammanlagt kr.

Svea HovR

Åklagaren överklagade inom Svea HovR samt yrkade för att HovR:n skulle bifalla åtalet samt förverkandeyrkandet helt.

han justerade gärningspåståendet genom några tillägg, bl.a. meningen: "R.B., S.U., W.L. samt K.A. äger inom vart fall genom grov oaktsamhet förövat gärningen".

De tilltalade bestred förändring. dem förnekade gärningarna samt bestred yrkandet angående förverkande. vad gällde detta yrkande gjorde dem gällande för att detta inom vart fall fanns tydlig obilligt samt skulle efterges helt alternativt jäm-kas.

dem vitsordade åklagarens påstående ifall för att godset fanns tullpliktigt liksom dennes data ifall godsets värde samt storleken från den avgift samt dem avgifter likt belöpte vid godset.

Domskäl HovR:n (hovrättsrådet Wildig samt t.f.

hovrättsassessorn Ahlberk) anförde inom dom d. 22 dec. HovR:ns domskäl. lån samt brottsrubricering. dem aktuella varorna existerar underkastade tullavgift samt mervärdesskatt i enlighet med åklagarens gärningspåstående. Huvudregeln nära all införsel från frakt på grund av vilket tull, ytterligare avgift alternativt betalning skall erläggas mot staten, existerar för att godset skall deklareras nära gränsen var detta förs in inom landet.

Hewlett Packard inom land ägde nära detta aktuella tillfället tullmyndighetens tillåtelse för att nyttja sig från en förenklat tullförfarande, s.k.

hemtagning, vilket innebär för att bolaget ägde riktig för att ta grabb angående samt inom övrigt förfoga ovan godset innan tull samt andra skatter alternativt avgifter fastställdes. nära införsel genom hemtagning skall enstaka förenklad deklaration ske nära gränsen inom samband tillsammans med för att varorna förs in.

likt TR:n funnit ålåg detta därmed dem tilltalade - såsom representanter till bolaget - för att beträffande detta frakt såsom något som har transporterats eller flyttats in via Arlanda, ge detta mot uppleva redan till tullen var samt lämna sådana fakta angående godset på grund av vilket särskilt existerar föreskrivet. Genom deras underlåtenhet härvidlag förelåg inom objektivt hänseende en förbrytelse mot varusmugglingslagen.

De tilltalade äger uppgett för att proformafakturan ej uppvisades på grund av tullen vid Arlanda - samt godset ej gavs tillkänna - eftersom detta s.k.

tullfiltret plats obemannat. dem äger berättat för att dem tittade runt inom dem något som ligger nära eller är i närheten utrymmena på grund av för att erhålla tag inom någon tulltjänsteman samt för att dem pausade inom tullfiltret inom omkring fem minuter på grund av för att invänta anställda, varefter dem passerade.

inom likhet tillsammans med TR:n saknar HovR:n anledning för att ifrågasätta dem fakta dem tilltalade lämnat inom denna sektion. från A.A:s vittnesmål framgår för att tre personer som arbetar i tullen tjänstgjorde nära terminalen vid Arlanda nära den aktuella tidpunkten. Därmed förmå detta i enlighet med HovR:ns fras antas för att tullfiltret endast tillfälligtvis fanns obemannat.

nära detta förhållande ålåg detta dem tilltalade för att kvarstanna var tills anställda anlände alternativt vid något annat sätt söka sätta sig inom förbindelse tillsammans tullen vid Arlanda. för att tullfiltret fanns obemannat beneath den korta stund dem tilltalade väntade innan dem passerade tullgränsen kunna därför i enlighet med HovR:ns fras ej frita dem ifrån ansvar på grund av varusmugglingsbrott.

R.B:s fakta - inom vilka övriga tilltalade äger instämt - för att han trodde för att proformafakturan kunde framträda upp samt godset ges tillkänna lika gärna till tullen inom Örebro såsom vid Arlanda motsägs ej från utredningen.

vilket TR:n funnit saknas detta anledning mot antagande för att dem tilltalade skulle äga förfarit vid identisk sätt även angående dem känt mot för att detta ålåg dem för att anmäla godset vid Arlanda. Målet aktualiserar därmed frågan ifall ansvar på grund av uppsåtligt smugglingsbrott är kapabel ådömas, då gärningsmannen ej känt mot den närmare innebörden från tullplikten samt hur den skulle fullgöras.

Ett misstag inom frågan hos vilken myndighet införseln från tullpliktigt frakt skall deklareras, alternativt anmälas, existerar i enlighet med HovR:ns fras för att värdera vid identisk sätt såsom angående misstaget avsett om tullavgifter alternativt mervärdesskatt överhuvudtaget skall utgå (jfr NJA s.

II). en misstag angående förhandenvaron från tull- alternativt avgiftsplikt äger inom rättspraxis samt den juridiska doktrinen bedömts vilket enstaka s.k. egentlig rättsvillfarelse, vilket inom princip ej utesluter straff till uppsåtligt förbrytelse dock likt förmå medföra straffrihet då misstaget existerar tydligt ursäktligt. Sedan tid återfinns inom 24 kap.

9 § BrB ett bestämmelse angående s.k. straffrättsvillfarelse liksom stadgar för att ett gärning likt någon begår inom villfarelse ifall dess tillåtlighet ej skall medföra ansvar till honom ifall villfarelsen vid bas från för att fel förekommit nära kungörandet från den straffrättsliga bestämmelsen alternativt från ytterligare orsak plats tydlig ursäktlig.

Lagregeln äger avsetts inom huvudsak att koppla eller förena med något mot den ståndpunkt vilket svensk korrekt ansetts äga intagit även tidigare. Den primär principen till ansvarsfrihet formulerades inom propositionen mot års lagstiftning sålunda för att ansvarsfrihet skall inträda inom dem fall gärningsmannen ej haft chans för att förstå för att gärningen plats otillåten samt inom dem fall hans bristande uppfattning angående straffbestämmelsen ej beror vid oaktsamhet.

för att detta existerar rimligt för att från den likt till in produkter inom landet förutsätta förståelse angående tull- samt andra införselbestämmelser påpekades särskilt. (Se prop. / s. 56 samt )

På bas från detta anförda samt då dem tilltalades misstag ej förmå anses äga varit tydlig ursäktligt besitter dem gjort sig skyldiga mot förbrytelse mot 1 § 1 st.

lagen angående straff till varusmuggling. TR:ns dom skall ändras inom enlighet härmed.

När detta gäller påståendet angående försök mot varusmuggling inom Örebro fullfölja HovR:n nästa bedömning.

För för att ansvar till försöksbrott skall inträda behövs inom ifrågavarande fall för att dem tilltalade gemensamt samt inom samråd försökt införa godset mot landet utan för att ge detta tillkänna.

från S.U:s fakta framgår för att han avsåg för att plocka upp eller ta ut paketet tillsammans varorna inom Örebro samt samtidigt uppvisa proformafakturan. Något uppsåt för att plocka upp eller ta ut godset utan för att ge detta tillkänna på grund av vederbörlig myndighet besitter alltså ej förelegat. Åtalen till försök mot grov varusmuggling skall därmed ogillas.

TR:ns dom skall därmed stå fast inom den delen.

Beträffande rubriceringen från varusmugglingsbrotten nära Arlanda utför HovR:n nästa bedömning.

Enligt 3 § 2 st. lagen angående straff på grund av varusmuggling skall - såvitt denna plats från nyfikenhet - nära bedömande från om brottet existerar grovt särskilt beaktas ifall detta förövats yrkesmässigt alternativt avsett frakt från avgörande myckenhet alternativt värde alternativt annars varit från särskilt farlig art.

Värdet från detta frakt likt något som har transporterats eller flyttats in via Arlanda uppgick mot ca 1 kr. Den tull samt mervärdesskatt såsom belöpte vid godset besitter uppgått mot ca kr. Beloppens storlek talar i enlighet med HovR:ns fras till för att brotten existerar för att värdera likt grova. Brotten besitter emellertid varken förövats yrkesmässigt alternativt varit från farlig art.

detta besitter tvärtom rört sig ifall frakt likt varit avsett till laglig användning inom industrin. Härtill kommer för att något avsikt för att undandra tull alternativt andra skatter ej förelegat hos dem tilltalade. från H.C:s vittnesmål framgår vidare för att risken till för att tullavgifter samt mervärdesskatt ej skulle anlända för att erläggas fanns många små.

nära enstaka samlad granskning från omständigheterna kring gärningarna anser HovR:n för att dessa skall bedömas såsom förbrytelse från normal svårhetsgrad.

Påföljd. ingen från dem tilltalade existerar tidigare dömd. detta saknas all anledning för att anta för att dem fortsättningsvis kommer för att utföra sig skyldiga mot brott; dem aktuella gärningarna är kapabel betraktas såsom engångsföreteelser.

Förutsättningar föreligger för att avgöra påföljden mot ett icke arrestering sådan. Mot bakgrund från godsets värde samt storleken vid den tull samt mervärdesskatt likt belöpte vid godset, förmå påföljden ej stanna nära böter. R.B., S.U., W.L. samt K.A. skall därför dömas mot villkorlig dom inom förening tillsammans kännbara bötesstraff.

Förverkande.

inom huvudsak mot bakgrund från dem omständigheter likt medför för att gärningarna skall bedömas likt förbrytelse från normal svårhetsgrad anser HovR:n för att en värdeförverkande i enlighet med 10 samt 12 §§ lagen angående straff på grund av varusmuggling, riktat mot dem tilltalade, vore tydlig obilligt. Åklagarens yrkande inom den delen skall därför lämnas utan bifall samt TR:ns dom skall stå fast.

Domslut HovR:ns domslut.

HovR:n ändrade TR:ns dom vid nästa sätt. HovR:n dömde plats samt enstaka från dem tilltalade i enlighet med 1 § 1 st. lagen ifall straff till varusmuggling mot villkorlig dom samt 80 böter per dag .

Ordföranden, hovrättslagmannen Göransson, tillsammans med vilken nämndemannen Kerschinsky förenade sig, plats skiljaktig vad gällde skuldfrågan samt anförde:

Som TR:n konstaterat skulle införseln äga anmälts nära gränsen då varorna något som har transporterats eller flyttats in inom landet, dvs.

nära tullen vid Arlanda landningsplats. Genom för att således ej besitter skett, besitter dem objektiva förutsättningarna på grund av en varusmugglingsbrott uppfyllts.

När detta härefter gäller för att värdera den subjektiva sidan existerar ett betydelsefull utgångspunkt inom vilken utsträckning dem fakta R.B., K.A., W.L. samt S.U. ("de tilltalade") äger lämnat framstår likt trovärdiga.

TR:n äger till sin sektion funnit för att uppgifterna ej äger motbevisats samt för att dem ej heller existerar från beskaffenhet för att behärska lämnas utan avseende. Jag kunna på grund av min sektion att koppla eller förena med något mig mot dessa uttalanden. samt rent allmänt finns detta ingenting inom dem tilltalades berättelser vilket skulle artikel ägnat för att förringa trovärdigheten inom något avseende.

mot bas till bedömningen skall därför läggas ej bara deras detaljer från sakförhållandena utan även vilket dem uppgett ifall sina avsikter inom samband tillsammans med införseln.

En ytterligare uppenbar utgångspunkt existerar den innebörd såsom måste tillmätas detta faktum för att tullen nära detta aktuella tillfället plats utan personal.

detta besitter ej gjorts gällande för att dem tilltalade redan ifrån start haft på grund av intention för att föra in godset utan för att ge detta mot uppleva. R.B. besitter ju tvärtom beskrivit hur denne närmat sig tullstationen tillsammans med proformafakturan inom handen. då detta sedan visade sig för att detta ej fanns någon vilket kunde ta emot denna räkning, äger då uppsåtet inom detta hänseende likt för tillfället berörts kommit för att förändras?

Enligt min fras finns detta ingenting liksom tyder vid för att sålunda skulle äga varit fallet.

detta existerar givetvis riktigt för att godset objektivt - samt medvetet - förts förbi tullgränsen utan för att detta besitter getts tillkänna. detta betyder däremot ej för att dem tilltalade plötsligt skulle äga bestämt sig till för att låta bli för att ovan skalle taget anmäla införseln, låt existera för att dem avsett för att utföra detta senare beneath dagen samt inom Örebro.

Även ifall undanhållande från tull alternativt avgift ej utgör något rekvisit till varusmugglingsbrottet, går detta nära bedömningen från uppsåtsfrågan ej heller för att bortse ifrån för att dem tilltalade helt saknat personligt nyfikenhet från för att ej ge godset mot uppleva. detta finns därför, vilket TR:n funnit, ej bas till slutsatsen för att dem skulle äga haft ens en eventuellt uppsåt för att avbryta mot den aktuella bestämmelsen inom varusmugglingslagen.

Frågan existerar då, likt åklagaren äger gjort gällande inom HovR:n, ifall deras agerande kunna karakteriseras liksom grovt oaktsamt.

nära denna granskning önskar jag särskilt fästa avseende nära för att dem tilltalade utan personlig förskyllan ställts inför ett oväntad samt på grund av dem helt främmande situation - ett utan personal tullstation. dem instruktioner vilket lämnats R.B. före avresan mot landet äger från naturliga skäl ej tagit sikte vid för att något sådant skulle behärska inträffa.

för att dem tilltalade, tillsammans med deras bakgrund samt inom avsaknad från någon speciell upplevelse från införsel från frakt inom landet, efter moget övervägande kommit fram mot ett svar vilket inom efterhand framstår likt mindre väl vald förmå kanske ifrågasättas dock ej rimligen bedömas vilket grovt vårdslöst. detta existerar inom sammanhanget från nyfikenhet för att notera för att tullverket uppenbarligen äger delat denna perception genom för att till tre från dem tilltalade utfärda "ERKÄNNANDE samt FULLMAKT" för att ta emot strafförelägganden till överträdelse från tullagen samt tullförordningen, grundad vid oaktsamhet, samt vilket högsta straff till för att ombudet skulle behärska godkänna en strafföreläggande angett 40 dagsböter.

På bas från detta anförda skall åtalen ogillas mot plats samt enstaka från dem tilltalade samt mot resultat härav skall även yrkandet angående förverkande lämnas utan bifall.

Nämndemannen Björkman fanns skiljaktig samt anförde till personlig sektion följande:

I likhet tillsammans TR:n anser jag ej för att detta existerar demonstrerat för att dem tilltalade uppsåtligen bröt mot den aktuella bestämmelsen inom varusmugglingslagen genom för att underlåta för att tillkännage på grund av tullen för att dem förde in varorna inom landet.

dem skall därför ej dömas till uppsåtligt brott.

I målet existerar utrett för att R.B. instruerats från Hewlett Packard inom USA för att proformafakturan skulle framträda upp inom tullen. Häri plats dem övriga införstådda. dem tilltalades förfarande för att passera tullgränsen efter för att äga väntat inom endast fem minuter samt utan för att iaktta dem instruktioner likt R.B.

fått beträffande proformafakturan existerar i enlighet med min fras för att värdera liksom grovt oaktsamt. R.B., S.U., W.L. samt K.A. skall därför dömas på grund av varusmuggling i enlighet med 1 § 1 st. samt 5 § 1 ugglingslagen. Överröstad inom denna sektion existerar jag inom övrigt ense tillsammans med majoriteten.

HD

De tilltalade överklagade samt yrkade för att HD skulle lämna åtalet helt utan bifall alternativt inom vart fall avgöra enstaka avsevärt vänligare påföljd.

dem gjorde vidare gällande för att detta ägde förekommit domvilla, alternativt för att inom vart fall målets utgång inom HovR:n uppenbarligen berott vid grovt förbiseende alternativt grovt misstag, genom för att HovR:n ägde tillämpat RB:s omröstningsregler felaktigt samt meddelat ett dom liksom ej överensstämde tillsammans den perception vilket HovR:ns majoritet ägde redovisat.

HD meddelade prövningstillstånd beträffande frågan angående HovR:ns tillämpning från omröstningsreglerna inom 29 kap.

RB. Frågan angående kommunikation från prövningstillstånd rörande målet inom övrigt förklarades vilande.

Riksåklagaren bestred förändring från HovR:ns dom. HovR:ns tillämpning från omröstningsreglerna ägde i enlighet med Riksåklagarens fras varit korrekt.

HovR:n avgav yttrande.

Målet föredrogs.

Föredraganden, RevSekr Carlberg Johansson, föreslog inom betänkande för att HD skulle informera nästa beslut: inom målet besitter uppkommit fråga om omröstningen inom HovR:n varit felaktig.

från HovR:ns rapport samt inom målet inhämtat yttrande framgår för att numeriskt värde ledamöter velat fångstredskap dem tilltalade till varusmuggling såsom skett uppsåtligen, enstaka ledamot velat fångstredskap på grund av varusmuggling likt förövats från grov oaktsamhet samt slutligen numeriskt värde ledamöter velat ogilla åtalen. HovR:n äger genom den överklagade domen dömt dem tilltalade på grund av varusmuggling likt skett uppsåtligen samt bestämt påföljden mot villkorlig dom samt böter.

Omröstning mot dom alternativt beslut inom brottmål regleras inom 29 kap.

RB. inom 3 § 2 st. behandlas problem att diskutera angående hur resultatet från ett val skall bestämmas var flera än numeriskt värde meningar framförts inom identisk val samt ingen från dem samlat hälften alternativt mer än hälften från rösterna. inom liknande fall skall man söka nå ett majoritet genom för att lägga samman den fras likt existerar ogynnsammast till den tilltalade tillsammans med den därnäst minimalt förmånliga, samt bland dem sammanlagda rösterna låta den lindrigaste alternativt minimalt ingripande avgöra utgången.

då ej någon fras framstår liksom lindrigare alternativt mindre ingripande gäller den fras liksom samlat flest röster, alternativt - ifall flera meningar fått lika flera röster - den fras likt biträtts från den främste bland dem likt röstat på grund av någon från dessa meningar.

Vid analys från frågan ifall vilken fras likt existerar lindrigare alternativt mindre ingripande bör i enlighet med vilket såsom anges inom motiven (se NJA II s.

) enstaka begränsning göras mot den fråga såsom omröstningen gäller. ett gradering från meningarna bör göras efter dem straffskalor såsom skall tillämpas på grund av dem förbrytelse dem olika meningarna avser, varvid man äger för att titta mot såväl straffminimum såsom straffmaximum (se bl.a. Ekelöf, Per Olof , Rättegång III, 6 uppl., , s.

98).

Då straffskalan till såväl uppsåtlig liksom oaktsam varusmuggling i enlighet med lagen angående straff på grund av varusmuggling fanns densamma, kunna ej någon från meningarna på grund av ett fällande dom anses liksom lindrigare alternativt mindre ingripande än den andra.

nära sådant förhållande äger HovR:n förfarit riktigt då den låtit dem meningar likt samlat flest röster, dvs. dem liksom avsåg uppsåtligt förbrytelse, avgöra utgången. Något omröstningsfel äger således ej förekommit.

Det föreligger ej skäl för att informera prövningstillstånd beträffande målet inom övrigt.

HD redogör för att något omröstningsfel ej förekommit inom HovR:n.

HD finner ej skäl för att informera prövningstillstånd beträffande målet inom övrigt, inom resultat varav HovR:ns dom skall stå fast.

HD (JustR:n Gregow, Thorsson samt Lundius) fattade nästa beslut: i enlighet med 29 kap. 1 § RB skall val ske, angående detta nära enstaka överläggning mot dom framförs skiljaktiga meningar.

ovan ämnen vilket avser ansvar, varmed förstås fråga angående såväl lån likt påföljd, skall röstas inom en kontext. ifall detta är kapabel påverka utgången inom målet, skall detta dock röstas särskilt bl.a. angående frågan angående den tilltalade besitter begått gärningen samt hur denna inom sådant fall skall bedömas (29 kap.

2 § 2 st. 1) samt angående frågan angående påföljd (se närmare 29 kap. 2 § 2 st. 3).

Av HovR:ns yttrande inom målet framgår för att omröstningen genomfördes inom en enda kontext. Omröstningen utföll därvid i enlighet med yttrandet således, såvitt idag existerar från nyfikenhet, för att numeriskt värde ledamöter ansåg för att dem tilltalade skulle fällas mot ansvar i enlighet med 1 § 1 st.

lagen ifall straff på grund av varusmuggling till uppsåtlig varusmuggling från normal svårhetsgrad samt för att straffet skulle bestämmas mot villkorlig dom samt böter per dag. mötesledare samt den en från nämndemännen ansåg för att åtalen skulle ogillas, medan den andre nämndemannen ansåg för att dem tilltalades förfarande skulle bedömas vilket grovt oaktsamt samt för att dem därför skulle dömas till varusmuggling från normalgraden tillsammans med hänvisning även mot 5 § inom års varusmugglingslag.

Denne ville döma mot identisk påföljd likt dem ledamöter vilket fällde mot ansvar till uppsåtligt brott.

Den företagna omröstningen gav således detta resultatet för att ett majoritet plats på grund av fällande dom samt påföljden villkorlig dom jämte böter per dag. inom fråga ifall brottsrubriceringen ägde ledamöterna skilda meningar. Någon speciell val endast avseende brottsrubriceringen kunde ej ske (jfr 29 kap.

2 § 2 st. 1 RB samt prop. / s. 13). nära röstsammanräkningen ägde HovR:n därför för att utifrån den företagna omröstningen ta ställning mot vilken fras likt skulle gälla såvitt avsåg bedömningen från gärningen.

Av 29 kap. 3 § 1 st. RB följer för att den fras skall gälla liksom omfattas från mer än hälften från ledamöterna. ifall någon fras äger fått hälften från rösterna samt denna existerar den lindrigaste alternativt minimalt ingripande på grund av den tilltalade, skall den meningen gälla.

inom bestämmelsen sägs vidare för att ifall ingen fras förmå anses vilket lindrigare alternativt mindre ingripande, gäller den fras såsom fått hälften från rösterna, bland dem ordförandens.

I detta fall då ingen fras omfattats från hälften alternativt mer än hälften från ledamöterna skall i enlighet med 29 kap. 3 § 2 st. RB röstsammanräkningen ske i enlighet med nästa.

dem röster såsom existerar ogynnsammast på grund av den tilltalade skall läggas samman tillsammans med dem röster vilket existerar därnäst minimalt förmånliga på grund av honom. angående detta behövs, skall sammanläggningen gå vidare mot dess någon fras skall gälla. är kapabel ej någon fras anses vilket ogynnsammare till den tilltalade, skall den fras gälla vilket fått flest röster.

Vid bedömningen från frågan vilken fras vilket existerar lindrigare alternativt mindre ingripande bör i enlighet med vilket likt anges inom motiven ett begränsning göras mot den konkreta omröstningsfrågan samt existera objektiv (se a.

prop. s. 21). Vidare uttalas för att enstaka gradering från meningarna bör göras efter dem straffskalor likt skall tillämpas till dem förbrytelse dem olika meningarna avser, varvid man besitter för att titta mot straffminimum samt straffmaximum (a. prop. s. 22, titta även bl.a. Ekelöf, Per Olof , Rättegång III, 6 uppl., , s. 98).

Enligt 1 § 1 st.

års varusmugglingslag existerar den föreskrivna påföljden på grund av den såsom uppsåtligen utför sig ansvarig mot varusmuggling böter alternativt fängelse inom högst numeriskt värde tid. identisk straffskala gäller i enlighet med 5 § inom lagen till den liksom från grov oaktsamhet fullfölja sig ansvarig mot varusmuggling, dock för att detta ej skall dömas mot ansvar inom ringa fall.

Något motsvarande undantag finns ej inom 1 § till uppsåtligt brott.

De nyssnämnda förarbetsuttalandena inom förening tillsammans straffskalorna på grund av uppsåtlig varusmuggling från normalgraden samt varusmuggling från grov oaktsamhet utgör visserligen stöd på grund av för att brotten existerar för att värdera såsom likvärdiga.

en smugglingsbrott likt begåtts endast från grov oaktsamhet måste dock anses såsom en mindre grovt förbrytelse än uppsåtligt smugglingsbrott.

Härav följer för att resultatet från omröstningen inom HovR:n skulle äga blivit för att dem tilltalade skulle dömas på grund av varusmuggling likt förövats genom grov oaktsamhet.

en fel äger således förekommit inom HovR:n inom samband tillsammans omröstningen. Felet äger inverkat vid målets utgång.

Frågan ifall målet tillsammans med denna utgångspunkt skall framträda åter mot HovR:n existerar beroende från angående felet utan central olägenhet förmå avhjälpas inom HD. därför förmå ske endast angående detta finns skäl på grund av prövningstillstånd rörande målet inom övrigt.

liknande skäl får anses föreligga.

HD meddelar prövningstillstånd beträffande målet inom övrigt samt förordnar för att parterna skall beredas situation för att avsluta sin talan.

Referenten, JustR Pripp, tillsammans med vilken JustR Munck instämde, fanns skiljaktig inom frågan om något omröstningsfel förekommit inom HovR:n samt anförde: Jag existerar ense tillsammans med majoriteten t.o.m.

detta stycke såsom börjar tillsammans med orden "Enligt 1 § 1 st." samt avslutas tillsammans med "uppsåtligt brott". Därefter anför jag följande.

Då straffskalan till såväl uppsåtlig liksom grovt oaktsam varusmuggling i enlighet med års team angående straff på grund av varusmuggling existerar densamma, kunna ej någon från dem meningar likt kommit mot formulering inom fråga angående brottsrubriceringen anses såsom lindrigare alternativt mindre ingripande än den andra.

nära sådant förhållande samt då dem numeriskt värde ledamöter likt röstade till frikännande ej nära enstaka senare val skulle äga kunnat välja särskilt inom frågan hur gärningen skulle bedömas, äger HovR:n förfarit riktigt då den låtit den fras bland övriga ledamöter likt samlat flest röster, dvs. dem likt avsåg uppsåtligt förbrytelse, besluta utgången.

Något omröstningsfel äger således ej förekommit i enlighet med min mening.

HD:s beslut meddelades d. 1 nov.

Härefter föredrogs målet till avgörande.

Föredraganden, RevSekr Carlberg Johansson, föreslog inom betänkande för att HD skulle informera nästa dom: Domskäl. HD kom inom sitt beslut d. 1 nov. fram mot för att resultatet från omröstningen inom HovR:n rätteligen skulle äga blivit för att R.B., S.U., W.L.

samt K.A. skulle äga dömts till varusmuggling såsom förövats genom grov oaktsamhet, för att en fel förekommit inom HovR:n samt för att detta besitter inverkat vid målets utgång. HD konstaterade vidare för att felet utan central olägenhet är kapabel avhjälpas inom HD samt meddelade prövningstillstånd beträffande målet inom övrigt.

Ett fel förmå avhjälpas inom HD genom för att målet var handläggs sålunda för att felet därefter är kapabel anses äga blivit åtminstone inom huvudsak överspelat.

nära omröstningsfel kunna konstateras för att utgången skulle äga blivit enstaka ytterligare ifall ej felet ägde begåtts. Fråga uppkommer då vilket likt skall omfattas från HD:s prövning. Förbudet mot reformatio in pejus inom 51 kap. 25 RB, liksom i enlighet med 55 kap. 15 § RB existerar tillämpligt även inom HD, begränsar sig mot den ådömda påföljden samt mot utvisning.

i enlighet med grunderna till lagrummet äger vidare ansetts för att förverkande ej förmå skärpas inom anledning från överklagande från den tilltalade (NJA s. ). Grunderna till 51 kap. 25 § besitter däremot ej tillämpats vid brottsrubriceringen, vilket alltså anses behärska skärpas vid klagan från den tilltalade (se Welamson, Rättegång oss, 3 uppl., , s.

72 samt NJA s. ). enstaka prövning skall sammanfattningsvis ske från målet inom totalitet tillsammans med utgångspunkt inom dem faktiska omständigheterna.

I målet existerar ostridigt för att dem tilltalade medförde tull- samt mervärdesskattepliktigt frakt ifrån USA mot landet på grund av sin arbetsgivares räkning, för att arbetsgivaren lämnat instruktioner angående tillvägagångssättet inom samband tillsammans tullpasseringen, för att dem ej tillkännagav godset inför tullen vid Arlanda då tullen tillfälligtvis fanns utan personal, för att sektion från godset senare anlände mot Örebro samt för att dem trodde för att anmälningsskyldigheten kunde fullgöras där.

Sedan d.

1 jan. gäller enstaka färsk team, lagen () ifall straff till olaglig transport. Samtidigt upphörde lagen () ifall straff på grund av varusmuggling för att gälla. i enlighet med 5 § lagen () angående insättning från brottsbalken, såsom existerar tillämplig även inom specialstraffrätten, skall straff bestämmas efter den team liksom gällde då gärningen företogs, dock skall färsk team tillämpas angående den leder mot straffrihet alternativt lindrigare straff.

Härvid skall färsk team tillämpas angående ett vänligare evaluering i enlighet med denna existerar avsedd, även ifall dem båda lagarnas straffskalor existerar desamma (jfr NJA s. ). Undantag görs ifall detta existerar fråga ifall enstaka gärning liksom varit straffbelagd beneath viss tidsperiod p.g.a. rådande särskilda förhållanden. i enlighet med 1 § 1 st.

lagen () ifall straff till varusmuggling existerar straffsatsen till uppsåtligt varusmugglingsbrott böter alternativt fängelse inom högst numeriskt värde kalenderår. Straffsatsen existerar densamma på grund av förbrytelse begångna från oaktsamhet. inom ringa fall skall ej dömas mot ansvar.

Lagen () angående straff till olaglig transport upptar identisk straffsatser inom 8, 9 samt 11 §§. Då gärningarna begicks inom september skall ett tillämpning från års varusmugglingslag äga rum.

Varusmuggling i enlighet med 1 § 1 st. varusmugglingslagen omfattar bl.a. fall var någon mot landet på grund av in frakt på grund av vilket tull, ytterligare avgift alternativt betalning skall erläggas.

Brottet fullbordas då tullgränsen passeras samt detta åligger alltså den liksom till in frakt för att ge detta tillkänna redan nära tullen samt var lämna föreskrivna fakta. inom målet existerar ostridigt för att dem tilltalade fört in tull- samt mervärdesskattepliktigt frakt denna plats inom landet utan för att ge detta tillkänna till vederbörlig myndighet.

inom objektivt hänseende föreligger således en förbrytelse mot varusmugglingslagen.

Fråga existerar emellertid vilken verkan vilket skall tillmätas dem tilltalades perception för att dem kunde deklarera godset vid enstaka ytterligare ställe samt nära en senare situation. dem tilltalades misstag inom frågan fanns samt nära vilken tidpunkt godset skulle tillkännages på grund av tullplikt, existerar för att värdera vid identisk sätt vilket ifall dem felaktigt antagit för att förtullning ej skulle äga rum.

Enligt 24 kap.

9 § BrB skall enstaka gärning såsom någon begår inom villfarelse rörande dess tillåtlighet ej medföra ansvar till honom ifall villfarelsen vid bas från för att fel förekommit nära kungörandet från den straffrättsliga bestämmelsen alternativt från ytterligare orsak fanns tydlig ursäktlig. Okunskap inom paragrafens fras föreligger såväl angående någon ej kunnat ett fåtal reda vid innehållet inom en straffbud likt ifall denne ej reflekterat ovan för att en förfarande kunde utgöra förbrytelse.

Ansvarsfrihet skall inträda inom dem fall gärningsmannen ej haft chans för att förstå för att gärningen fanns otillåten samt inom dem fall hans bristande uppfattning angående straffbestämmelsen ej beror vid oaktsamhet. i enlighet med motiven mot lagrummet existerar detta emellertid rimligt för att förutsätta för att den såsom på grund av in produkter inom landet besitter insikt ifall tull- samt andra införselbestämmelser; inom vart fall får detta inom dem flesta fallen anses vilket uppenbart oaktsamt för att ej försäkra sig angående vilket liksom gäller (jfr prop.

/ s. 58).

Då viss sektion från detta införda godset skulle tillkännages vid ytterligare lokal existerar detta inom samt till sig ej obegripligt för att dem tilltalade antog för att även dem produkter vilket infördes via Arlanda skulle behärska deklareras nära ett ytterligare tidpunkt. dem tilltalade ägde emellertid instruerats från sin arbetsgivare för att förfara vid visst sätt nära ankomst mot tullen samt även ifall tullfiltret fanns obemannat borde dem närmare äga eftersökt vad liksom gällde samt insett för att registrering nära tullpasseringen plats viktig till för att tullplikten skulle fullgöras.

dem tilltalades misstag är kapabel därför ej anses äga varit tydlig ursäktligt samt dem äger således gjort sig skyldiga mot förbrytelse mot 1 § 1 st. varusmugglingslagen.

I fråga angående påföljd bör visserligen beaktas för att godset äger haft en avgörande värde, liksom storleken vid den tull samt mervärdesskatt såsom belöpte vid godset.

Gärningarna får emellertid ses likt engångsföreteelser. dem tilltalade, vilket reste inom tjänsten, saknade varenda nyfikenhet för att undandra staten tull samt skatter samt risken på grund av för att transaktion slutligt ej skulle ske äger varit små. Påföljden bör därför bestämmas mot böter.