Fåglar som flyger i vatten

Att flytta existerar möjligen fåglarnas främsta signum.

tackar vare enstaka transporteffektiv rymning förmå miljarder från fåglar trafikera luftrummet ovan jorden. dem uppvisar enstaka något som orsakar yrsel eller svimning diversitet från flyttningsvanor. Vissa arter samt populationer ändrar bostadsort kreditkort, andra långt, enstaka sektion använder segelflygning, andra energisk rymning. Fåglar sträcker högt samt lågt, inom flock samt utan sällskap, beneath mörker samt dag.

Enbart ifrån land kunna man uppskatta för att detta ifall hösten ändrar bostadsort omkring 300 miljoner fåglar mot sydligare breddgrader.

Därtill passeras vårt nation från stora mängder flyttfåglar ifrån Norge, land i norden, Ryssland samt Baltikum. flera från våra flyttfåglar övervintrar inom Europa dock stora mängder existerar även långflyttare samt fortsätter ända mot tropikerna. i enlighet med den senaste uppskattningen ändrar bostadsort drygt numeriskt värde miljarder småfåglar varenda höst ifrån Europa mot vinterkvarter inom tropiska Afrika!

Fågelflyttning pågår inom takt tillsammans med årstidernas växlingar (sommar samt vinter, regn- samt torrtider) ovan jordens samtliga ocean samt kontinenter.

Den existerar en världsomspännande fenomen vilket förbinder olika ekosystem tillsammans varandra ovan stora avstånd. Flyttningens ekologiska effekt är kapabel artikel från olika karaktär – dels inom struktur från flöden från energi samt näring samt spridning från mikroorganismer, frön samt parasiter, dels inom struktur från effekt vid den ekologiska födoväven (konkurrens samt predation) inom dem olika ekosystem likt fåglarna besöker beneath sin årscykel.

Mycket återstår för att utröna till för att förstå flyttningens roll inom den globala ekologin.

detta gäller ej bara flyttande fåglar, utan även flera andra djurgrupper, ifrån dem minsta insekterna mot dem största valarna.

Forskningen angående fåglarnas flyttningar äger genomgått ej mindre än fem distinkta revolutioner sedan den moderna ornitologins uppkomst beneath 1800-talet. Den insikt liksom äger vuxit fram visar för att fågelflyttningen existerar mer storartad, komplex samt världsomspännande än någon kunde ana.

Från start fick man förlita sig vid för att sammanställa samt analysera observationer ifrån marken från fåglarnas arrival, del samt försvinnande vid olika platser.

Detta fanns metodiken inom Johan Axel Palméns avhandling Om foglarnes flyttningsvägar likt lades fram inom Helsingfors 1874, samt såsom snart översattes mot tyska samt rönte massiv internationell uppmärksamhet.

Så kom ringmärkningsmetoden vilket revolutionerade all forskningsfältet. detta fanns den danske lektorn Hans Christian Cornelius Mortensen ifrån Viborg såsom började tillsammans ordnad ringmärkning 1899 tillsammans omedelbar succé.

Forskningsinstitut samt ringmärkningscentraler bildades vid löpande grupp beneath 1900-talets numeriskt värde inledande decennier – inom land startades ordnad ringmärkning från relaterat till göteborg biologiska förening 1911 samt från Naturhistoriska riksmuseet 1913. Ringmärkningen avslöjade storskaliga geografiska mönster.

En fräsch omvälvning inträffade beneath inledande halvan från 1900-talet då handkikare tillsammans god optik gjorde detta möjligt på grund av fältornitologin för att slå genom.

Fågelstationer grundades, såsom ej bara ägde ringmärkning vid programmet, utan även systematiska räkningar samt observationer från flyttfåglarnas antal samt beteenden.

Under 1900-talets andra hälft kom radar-revolutionen. Plötsligt gick detta för att observera fåglarna även då dem fanns osynliga på grund av enstaka fältobservatör – vid höga höjder, ovan moln samt beneath natten – samt samtidigt mäta deras flyghöjd, hastighet samt riktning.

då radarskärmarna visade ekon från flyttande fåglar vid upp mot flera tusen meters höjd, samt tillsammans dem största koncentrationerna vid natten, stod bota vidden från fågelflyttningen plötsligt ljus. Samtidigt utvecklades enstaka försöksmässig teknik till för att mäta handling samt orientering hos burhållna fåglar. detta möjliggjorde undersökning ifall hur fåglarnas instinkt för att flytta – deras sålunda kallade flyttningsoro – existerar kontrollerad från ett nedärvd fysiologisk årsrytm samt hur orienteringen bygger vid olika biologiska kompassystem tillsammans solen, stjärnorna, himlens polarisationsmönster samt jordens område runt en magnet där magnetiska krafter verkar såsom riktningsgivare.

Forskningen ifall fåglarnas flyttning existerar just för tillfället mitt uppe inom ännu ett revolution.

detta existerar den nya elektroniska mikrotekniken vilket gjort detta möjligt för att följa enskilda fåglar beneath en alternativt flera tid samt därmed inom detalj kartlägga deras årscykel inom tidsperiod samt boende. Detta är kapabel göras genom satellitbaserad radiotelemetri (satellitföljning) tillsammans med ett noggrannhet inom positionsbestämningen vid några enstaka kilometer alternativt endast några tiotal meter ifall man är kapabel nyttja GPS.

dem minsta radiosändarna vilket drivs från solpaneler balanserar inom solens tid knappt fem gram samt kunna utan besvär transporteras från fåglar tillsammans ett vikt vid ungefär en hekto alternativt mer.

tillsammans inbyggd GPS-mottagare blir utrustningen lite tyngre samt fåglarna måste artikel större.

De allra minsta fåglarna är kapabel följas tillsammans ljuspositionsmätare (geolocators) likt balanserar mindre än en gram. Denna teknik, vilket ifrån start utvecklades från British antarctic survey på grund av för att följa marina varelse, bygger vid för att mätningar tillsammans enstaka ljussensor sparas inom en minne.

då fågeln återfångats går detta för att räkna ut plats den besitter befunnit sig, grundat vid tiderna till solens upp- samt minskning likt ger dagslängden samt dygnets tidsförskjutning, från vilket ställe latitud samt longitud kunna bestämmas. Även angående osäkerheten existerar ganska massiv – plus minus cirka 200 kilometer, var latitudbestämningen dessutom blir ännu osäkrare nära höst- samt vårdagjämningen – således ger den fullt användbar resultat angående fåglarnas flyttning, liksom ju ofta sker ovan sålunda många större avstånd.

Nästa fas inom denna revolution tillsammans med mikroelektronik existerar för att uppgifter ifrån ytterligare sensorer lagras inom ett små logger vilket fåglarna små frukter från växter tillsammans sig vid sina årliga flyttningsresor.

ett accelerometer förmå löpande registrera fåglarnas handling (sömn, födosök, flykt), enstaka höjdmätare mäter flyghöjd samt andra mätare visar mot modell hastighet, vingslagsmönster, orientering samt fysiologiska uppgifter (puls, metabolism, organfunktioner). ett sektion från dessa möjligheter besitter – liksom oss snart bör titta – redan prövats.

Med hjälp från dessa tekniker besitter oss för tillfället fått uppenbart på grund av oss för att dem längsta flygningarna existerar längre än oss tidigare kunde ana.

oss visste mot modell redan för att silvertärnan existerar rekordflyttaren, tillsammans den längsta flyttningsvägen från varenda arter. dock tackar vare nya studier tillsammans ljuspositionsmätare äger individernas färdvägar ovan haven kunnat kartläggas tillsammans med betydligt större noggrannhet (se kartan vid sidan 39).

Silvertärnorna fullfölja ett årlig flyttningsresa vid 50 000 kilometer via Nordatlanten, farvattnen nära södra Afrika, från indien oceanen, Australien, Antarktis samt sedan åter upp mot Atlanten (resultat på grund av nederländska samt även svenska silvertärnor). Antipoden mot tärnornas häckningsplatser inom Nederländerna alternativt södra land ligger utanför Nya Zeeland, dit tärnorna nästan når – därför detta går helt enkelt ej för att flytta längre försvunnen vid vårt jordklot.

De längsta nonstop-flygningarna likt flyttfåglar fullfölja utan för att rasta alternativt förtära äger avslöjats genom för att tillsammans med satellit följa myrspovar ifrån Alaska.

Resultaten ändrade inom en stöt avgränsningar till vilka flygprestationer oss trodde för att fåglar fanns förmögna mot. Tidigare trodde oss för att gränsen gick nära 5000–7 000 kilometer (beroende vid vindsituationen). dock flera myrspovar flög inom ett enda obruten etapp ovan all Stilla havet direkt ifrån Alaska mot Nya Zeeland, enstaka sträcka vid 11 000 kilometer, likt tog fåglarna nio dygn.

detta visar sig för att Alaska-myrspovarna genomför sin årliga flyttningscykel genom tre magnifika långflygningar – vid våren återvänder dem ifrån Nya Zeeland inom numeriskt värde etapper, genom för att ursprunglig flyga 10 000 kilometer vid sju dygn mot Gula havet väster ifall Koreahalvön, var dem rastar beneath mer än ett tidsperiod samt återställer fettförråden, innan dem fullbordar vårflytten genom ett flygning vid 7 000 kilometer vid fyra samt en halvt dygn direkt mot Alaska.

Genomsnittshastigheten existerar alltså 1 500 kilometer per dygn, alternativt drygt 60 kilometer inom timmen.

Nu existerar Alaska-myrspovarna trots dessa långa direktflygningar ej dem fåglar vilket flyger maximalt beneath året. till fåglar liksom födosöker inom flykten samt såsom dessutom äger långa flyttningsresor, liksom silvertärnorna, blir den totala årsflygtiden många längre.

extra utdragen blir den angående fåglarna ej heller landar samt vilar vid natten, samt därför existerar seglarfåglarna (tornseglare, alpseglare) troligen dem liksom flyger allra maximalt. Studier tillsammans med ett kombination från ljuspositionsmätare samt accelerometer från alpseglare ifrån Schweiz besitter demonstrerat för att dem beneath sin flyttning samt övervintring inom tropiska Västafrika håller sig vid vingarna ljus såsom mörker, utan för att landa beneath tvåhundra dagar inom sträck, ifrån september mot april.

Hur sover de? existerar möjligen en hjärnhalvan autopilot då den andra sover?

Samma sak gäller fågelsång, som oftast är betydligt enklare än att känna igen lock- eller flyktläten som hörs i någon sekund medan fågeln flyger förbi

oss vet inte.

Törnskator samt gökar ifrån södra land samt land genomför enstaka komplex ögleflyttning beneath sin årscykel (se grafik ovan). detta äger avslöjats tillsammans med hjälp från ljuspositionsmätare respektive satellitsändare. inom gökens fall ändrar bostadsort fåglarna medurs, mot vinterkvarter inom Kongobäckenet från vilket ställe dem återvänder via Västafrika beneath vårflyttningen, medan törnskatan ändrar bostadsort moturs mot södra Afrika samt återvänder via Arabiska halvön.

detta existerar enstaka spännande prov för att förstå hur dessa flyttningsmönster besitter utvecklats.

Det finns cirka 10 000 nu levande arter som bebor hela jordklotet utom djuphaven

Hur existerar fåglarna anpassade mot näringsbetingelser, konkurrens samt fara till för att bli uppätna från predator nära dem olika levnadsstationerna? Hur bemästrar dem vindsystem samt svåra passager liksom öknar samt hav?

Med den nya tekniken på grund av för att följa fåglarna besitter flyttningsforskningen kommit in inom ett närmast linneansk fas från ivrig upptäckarglädje samt kartläggning från flyttningsmönster, tillsammans med flera spännande överraskningar såsom ständigt rapporteras.

Samtidigt öppnas möjligheter på grund av för att illuminera elementär forskningsfrågor tillsammans med hjälp från den nya tekniken.

I vilken utsträckning följer flyttfåglarna identisk tidtabell samt flygväg samt besöker identisk rastplatser ifrån kalenderår mot år? Beror variationen inom flyttningstid samt flygrutt främst vid för att olika individer besitter skilda stereotypa flyttningsvanor, alternativt vid för att individerna existerar flexibla samt ändrar bostadsort vid olika sätt ifrån tid mot år?

Dessa ämnen försöker man idag besvara genom för att följa enskilda individer beneath flera kalenderår.

dem inledande resultaten äger redan rapporterats. Hos den bruna kärrhöken, vilket ändrar bostadsort ifrån landet mot tropiska Västafrika, finns inga individuella särdrag då detta gäller den exakta förruttnad – individerna varierar sin flygväg varenda tid. Detta fanns överraskande eftersom detta visar för att fåglarna ej alls använder landmärken vilket dem känner igen ifrån tidigare resor på grund av för att hitta vägen.

Vissa individer landar inte på över tre månader

dock även ifall kärrhöksindividerna existerar flexibla inom fråga angående sina flyttningsvägar sålunda existerar dem å andra sidan många trogna sin individuella tidtabell – dem individer såsom flyttade tidigt en kalenderår flyttade tidigt även andra kalenderår. Särskilt då detta gällde tidpunkten på grund av avresan ifrån vinterkvarteren höll kärrhökarna sin individuella almanacka ifrån kalenderår mot kalenderår nästan vid dagen då.

Man är kapabel anta för att fåglarna styrs från sin biologiska årsklocka, dock den varierar å andra sidan ifrån individ mot individ.

Samma effekt tillsammans med individuella särdrag inom tidsperiod dock ej inom lokal äger rapporterats även då detta gäller småfåglar inom Nordamerika samt verkar existera vanligt bland olika flyttfåglar.

Fiskgjusen utgör dock inom viss mån en undantag tillsammans med trohet mot åtminstone enstaka bestämd rastplats liksom individen besöker beneath varenda utflykt mellan land samt Västafrika, samt vilket därmed medför för att individerna visar geografiska särdrag inom sitt flyttande.

Genom för att kartlägga individernas flyttningshistorik genom år, från allt inledande flyttningen samt vidare, kommer man för att behärska att fatta beslut eller bestämma något den relativa betydelsen från lärande samt genetisk styrning från flyttningsvägen hos olika arter.

ifall lärande existerar viktigt bör man titta hur föregående utflykt, samt framför allt möjligen den allra inledande resan, avsätter spår inom hur fåglarna genomför kommande resor inom livet.

En ytterligare fråga existerar hur flyttningsvägarna påverkas från vinden samt inom vilken grad fåglarna utsätter sig på grund av vinddrift. dem inledande resultaten grundade vid följningar beneath läka flyttningsresan (brun kärrhök samt fiskgjuse) pekar vid för att fåglarna existerar förbluffande flexibla samt reagerar olika vid vinden längs olika del från flyttningsvägen.

dem utsätter sig gärna till vinddrift – vilket kunna existera mot fördel genom högre hastighet samt lägre energikostnad per sträcka – då dem existerar långt ifrån målet.

Fåglar är varmblodiga ryggradsdjur med kroppen täckt av fjädrar

dock dem kompenserar helt alternativt delvis på grund av vinddriften då dem närmar sig målet, alternativt inom områden var vinddrift förmå medföra särskilda risker, vilket för att driva ut mot havs alternativt hamna inom olämplig terräng. inom sådana regioner förmå fåglarna mot samt tillsammans reagera olika beroende vid angående vinden kommer ifrån motsats till vänster alternativt vänster, genom för att tillåta vinddrift inom en fallet dock kompensera inom detta andra.

Fåglarna verkar existera mästare vid för att balansera för- samt nackdelar tillsammans för att utsätta sig på grund av vinddrift genom för att nyttja olika orienteringsstrategier inom förhållande mot vinden inom olika situationer.

Hur ser fåglarnas färdplan ut då detta gäller period på grund av flygningar, vila, födosök samt fettupplagring? för att kartlägga detta till ett enskild bevingat djur liksom ändrar bostadsort tiotusentals kilometer beneath året framstod på grund av bara något decennium sedan liksom ett total omöjlighet.

dock nya effekt ifrån accelerometerstudier från törnskator visar fågelns handling tillsammans fem minuters tidsupplösning beneath kurera året. Den inledande törnskatan liksom följdes använde 29 flygningar tillsammans med ett total flygtid vid 190,8 timmar på grund av för att flytta mot södra Afrika (9 700 kilometer).

Plötsligt ger den nya tekniken enstaka ovanlig inblick inom flyttfåglarnas handling beneath kurera året.

Vi förmå följa precist hur länge samt då dem genomför sina flygningar, då dem sover samt hur länge samt intensivt dem födosöker beneath flyttningen – samt även beneath häckning samt övervintring. Detta öppnar på grund av möjligheter för att analysera hur flyttningsbeteendet existerar anpassat till för att flytta snabbt, energisnålt alternativt säkert hos olika individer, beroende vid ifall dem existerar unga alternativt gamla, honor alternativt hannar, alternativt inom olika kondition – samt hur individerna förmå variera sitt beteende mot modell mellan höst- samt vårflytt.

Genom för att jämföra årscykel samt flyttningsmönster mellan olika populationer är kapabel man förstå hur flyttandet äger utvecklats sedan istiden samt vilka förändringar liksom kolonisationen från nya områden medfört.

Det finns ungefär 100 arter av seglarfåglar i världen och i Sverige är tornseglarna vanliga under sommarhalvåret

Gökar ifrån Storbritannien, södra Skandinavien samt landskap (Abisko) besitter identisk vinterkvarter samt ändrar bostadsort vid identisk vis via Västafrika vid våren, vilket tyder vid gemensamt ursprung, dock även vid för att detta huvudsakligen existerar flyttningen genom Europa likt äger ändrats då göken koloniserat nya områden efter istiden. enstaka andel från dem brittiska fåglarna visar avvikande mönster beneath höstflytten, vilket skulle behärska tyda vid för att dem äger koloniserat ur ett separat population.

ytterligare mäktig blir denna typ från utvärdering då den kombineras tillsammans genetiska undersökningar, således kallade fylogenetiska samt fylogeografiska perspektiv. Särskilt intressant på grund av förståelsen från flyttningens genetik samt evolution existerar genetiska analyser från individerna nära flyttningsdelare, var populationer tillsammans skilda flyttningsriktningar möts.

En betydelsefull samt fängslande fråga existerar då samt plats beneath året såsom dödsfallen bland flyttfåglarna inträffar.

Tidigare besitter man antagit för att flyttfågelbestånden främst begränsas från mortalitet beneath vintern, inom likhet tillsammans vilket likt gäller till bestånden från stannfåglar vid våra breddgrader. Satellitföljningstekniken kunna ge svar även vid den saken. dem inledande resultaten till rovfåglar (bland annat svenska bruna kärrhökar samt fiskgjusar) besitter demonstrerat för att den avgjort största mortalitetsrisken existerar kopplad mot höst- samt inom ännu högre grad vårflytten.

Mer än hälften från fåglarnas dödsfall beneath en tid inträffade beneath flyttningsperioderna, vilket sammanlagt varade bara numeriskt värde samt enstaka halv från årets tolv månader. Allra lägst plats den dagliga mortalitetsrisken inom vinterkvarteren (mindre än 1/1000) medan den fanns tio gånger sålunda upphöjd beneath vårflytten. detta existerar från största innebörd på grund av förståelsen från flyttfåglarnas populationsdynamik, dock även till den bevarandebiologiska forskningen för att utreda mortaliteten hos olika arter från flyttfåglar.

tillsammans GPS-utrustade satellitsändare kunna man ofta återfinna den döda fågeln samt då även analysera dödsorsaken.

Detta leder oss in vid frågan angående flyttningssystemens sårbarhet. Flyttande fåglar besitter god koll vid luftrummet. vad dem ej kontrollerar lika väl existerar förhållandena vid marken, var människorna förstör.

dem existerar även beroende från förhållanden nära flera olika levnadsstationer beneath året, vilket utför flyttfåglarna extra utsatta – brister enstaka länk inom årscykeln således förmå bota systemet falla. Därför existerar detta akut viktigt för att kartlägga dem maximalt fundamentala samt kritiska levnadsstationerna inom olika flyttningssystem, på grund av för att ge underlag mot detta internationella samarbete såsom behövs på grund av för att skydda samt skydda flyttningssystemen.

Ett modell vid hur flyttfåglar kunna påverkas från miljöförändringar vid rastplatser fanns den extrema torkan likt drabbade östnordlig Afrika beneath våren 2011 då regnen helt uteblev.

Dela in eleverna i grupper och be dem sitta stilla och tysta en stund och speja över vattnet efter fåglar

Detta medförde för att törnskator samt näktergalar liksom rastar inom dessa områden beneath vårflyttningen anlände mot landet numeriskt värde veckor senare än normalt. Följningarna tillsammans ljuspositionsmätare visade för att fördröjningen inträffade just då fåglarna rastade inom detta torkdrabbade området. Detta belyser hur beroende flyttfåglar förmå artikel från tillgångar inom en begränsat enhet liksom dem normalt utnyttjar endast beneath en par från årets veckor.

Ett annat modell existerar Alaska-myrspovarnas rastområde nära tidvattenstränderna inom Gula havet beneath vårflyttningen.

Detta enhet existerar enstaka centralt nödvändig knutpunkt beneath vår- samt höstflytt till flera vadararter inom flyttningssystemen nära Stilla havet, östra Asien samt Australien. detta pågår enstaka snabb exploatering från stränderna nära Gula havet samt frågan existerar ifall detta brådskande hot mot dem långflyttande vadarna kunna avvärjas.

Skulle rastmöjligheterna på grund av vadarfåglar nära Gula havet vandra förlorade skulle Alaska-myrspovarnas magnifika flyttningssystem troligen kollapsa. detta skulle även flera andra vadararters flyttningssystem utföra, tillsammans med massiv återverkan vid fågellivet, ej bara nära Gula havet, utan även inom Sibirien, Alaska, Nya Zeeland samt Australien.

Den nya följningstekniken ger forskningen enstaka chans för att påvisa dem omistliga levnadsstationerna innan detta existerar på grund av sent samt för att avslöja den nästan svårt att förstå komplexa samt storartade anpassningen inom fåglarnas globala flyttningssystem.

Ju mera oss vet samt förstår, desto tydligare inser oss vilket oss är kapabel förlora.