Bolliere stig på kvartersmark riksbygen

Riksbyggen existerar ett finansiell förening inom formen samarbetsvillig samorganisation till bostadsrättsföreningar inom landet vilket förvaltar enstaka massiv mängd egendomar, främst tillhörande dem anslutna bostadsrättsföreningarna, dock även hyresrätter, industrilokaler, kontorslokaler samt vårdinrättningar.

Riksbyggen grundades från Svenska byggnadsträarbetareförbundet samt Svenska murareförbundet 1940 då detta rådde bristande vid hem samt arbetstillfällen. Organisationen existerar alltså sprungen ur LO-sfären samt äger idag ca 3 070 anställda. Antalet Riksbyggen-bostadsrättsföreningar existerar idag cirka 1 700.

Läs om alla våra tjänster

Cirka 350 000 människor bor inom hem såsom Riksbyggen förvaltar.^[2]

Bostadsrättsföreningen Göteborgshus nr 1 inom Strömmensberg fanns den inledande byggnation vilket genomfördes kalenderår 1942 samt bestod ursprungligen från 148 lägenheter fördelat vid 5 954 kvadratmeter lägenhetsyta, mot ett produktionskostnad från 1 895 000 kronor.^[3] Numera finns denna plats 132 lägenheter, fördelat vid 16 trappuppgångar - Kobergsgatan 2–30 samt Morängatan 8–12.

Medlemskap

[redigera | redigera wikitext]

Riksbyggen existerar ett finansiell förening såsom ägs från LO-fackliga förbund, folkrörelser samt Riksbyggens intresseföreningar. Riksbyggens största andelsägare existerar Fackliga organisationer. Bostadsrättsföreningarna existerar organiserade inom 30 intresseföreningar samt dem lokala fackliga samt folkrörelseföretagens organisationer, inom 24 lokalföreningar.

Endast juridiska personer (organisationer samt föreningar) är kapabel existera medlemmar samt ägare från Riksbyggen. dem olika medlemmarna samt ägarna existerar uppdelande inom tre grupper: intresseföreningar, lokalföreningar samt riksorganisationer.

Bland Riksorganisationerna finns både fackliga organisationer inom LO samt kooperativa företag samt organisationer.

De flesta förbunden inom LO äger andelar inom Riksbyggen, varav Byggnads samt Kommunal besitter dem största andelsposterna.

Zoom image|View original size

Även Målarna samt Elektrikerna äger ett massiv andel. KF samt Folksam existerar dem största ägarna vid den kooperativa sidan.

Det finns 30 intresseföreningar samt dem existerar bostadsrättsföreningarnas ägar- samt intresseorganisationer. Tillsammans äger dem nästan hälften från andelarna inom Riksbyggen. Lokalföreningarna existerar 24 mot antalet samt äger lokala fackliga samt andra folkrörelseorganisationer såsom medlemmar.

Andelsägarna utser Riksbyggens högsta beslutande kroppsdel, fullmäktige, vilket består från 100 ombud.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

• 1940: Riksbyggen grundas från byggfacken inom LO. Riksbyggen ägde redan ifrån starten en starkt bostadssocialt perspektiv samt ville påverka samhällsplaneringen samt bostadsområdenas utformning samt funktion.

  Riksbyggen ägde eget arkitektkontor samt personlig byggverksamhet. Företagets viktigaste arbetsuppgift plats för att forma bostadsrättsföreningar, bygga byggnad på grund av dessa samt tillhandahålla ingenjörsmässig, organisatorisk samt finansiell service åt dessa föreningar. Riksbyggen skulle artikel ett offensiv motkraft mot detta defensiva tänkandet samt handlingsförlamningen likt rådde nära denna period (undermålig bostadsstandard, bostadsbrist, dramatisk minskning inom byggandet, byggarbetslöshet, krafter liksom förordade sänkta löner på grund av byggnadsarbetarna.)

• 1943:Uno Åhrén anställs likt Riksbyggens inledande företagsledare samt chefsarkitekt.

  beneath kristiden efter krigsutbrottet rådde massiv bristande vid hem. Samtidigt plats arbetslösheten massiv bland landets byggnadsarbetare. då Riksbyggen startar sin aktivitet existerar detta främst liksom en propagandaorgan på grund av en ökat bostadsbyggande.

• 1958: Storstadsregionerna växer samt levnadsstandarden stiger, tillsammans med massiv bostadsbrist samt krav vid högre bostadsstandard likt resultat.
  Discover the latest Architecture news and projects on Riksbyggen at ArchDaily, the world's largest architecture site

  1958 startar även Riksbyggen bosparande tillsammans tillsammans med Sparbanken på grund av för att underlätta insatsbetalning nära bostadsrättsinköp.

• 1964: på grund av för att åtgärda den brådskande bostadsbristen antar Sveriges Riksdag miljonprogrammet. Samtidigt blir totalentreprenaden allt vanligare, detta önskar yttra då entreprenörer ansvarar på grund av både projektering samt upphandling från underentreprenörer.

• 1964: Riksbyggen visar upp normen Bostad 70-tal, var människor erbjuds rymliga förrådsutrymmen samt enstaka högre våtrumsstandard tillsammans område till tvättmaskin.

• 1970: Bostadsproduktionen når sin kulmen.

  då miljonprogrammet avslutas 1974 besitter bostadsbristen byggts försvunnen. nära 70-talets start väljer Riksbyggen för att inom högre grad inrikta sig vid specialuppdrag, vilket exempelvis centrumanläggningar. Vanligt blir för att förlägga skolor, bokhus samt vårdanrättningar beneath identisk överdel. Bostadsstyrelsen beslutar för att motarbeta kategoriboendet samt segregation genom för att verka på grund av beblandad bebyggelse – billiga småhus samt flerbostadshus.

  vid kongressen 1970 fastställs Riksbyggens nya bostadspolitik, programmet Bostad, samhälle.

  Stay up-to-date with articles and updates on the newest developments in

  denna plats tar Riksbyggen hänsyn mot efterfrågan vid sambruk från lokaler, normer till lekplatser samt antal parkeringsplatser inom en bostadsområde.

• 1983-1988: Byggboomen inom decennieskiftet 1989/90 förknippas framför allt tillsammans med byggnader på grund av kommersiellt bruk. Samhället ansågs vid flera sätt artikel färdigbyggt samt idag inriktas byggprojekten alltmer vid för att renovera, förbättra samt förändra detta redan befintliga byggnadsbeståndet.

  vilket ett motreaktion mot miljonprogrammets stadsplan placeras byggnader för tillfället istället inom slutna kvarter tillsammans med 1800-talet vilket förebild.

  
  
• 



Statlig styrning ovan byggnadsutformningen reducerar då kommunerna får igenom äldre Plan- samt bygglagen (ÄPBL). Riksbyggen reagerar mot den rådande privatiseringsdebatten samt kongressen 1985 ägnas mot massiv sektion den kooperativa tanken. 1988 kämpa Bostadsverket samt Planverket samman mot den nya myndigheten Boverket.

• 1992-1993: Kreditmarknaden kollapsar.

  Lågkonjunkturen samt mängder från osålda lägenheter får flera bostadsföretag för att dra ned produktionen. KF drar sig ur samarbetet samt Riksbyggen inför byggstopp. 1993 avvecklar företagsledningen den mera konjunkturkänsliga projekteringsverksamheten. Förvaltningsverksamheten^{[förtydliga]} blir idag Riksbyggens, inom anställda räknat, största verksamhetsgren.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kurttila, Annelie (2000). Riksbyggen projektering: ifrån kristidsbyggen mot framtidshem 1940-2000.

  Skriftserie / Arkitekturmuseet, 1101-962X ; 8. Stockholm: Arkitekturmuseet.

  1958 startar även Riksbyggen bosparande tillsammans med Sparbanken för att underlätta insatsbetalning vid bostadsrättsinköp

  Libris8379779. ISBN 91-85460-65-6 

• Olander, Håkan (1990). Riksbyggen: bilder 50 år. Stockholm: Riksbyggen. Libris1178113 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Hultberg, Ralf (2010). Ur mitt perspektiv: numeriskt värde decennier tillsammans med Riksbyggen.

  Stockholm: forma koncept. Libris11873975 

• Igår - idag - inom framtiden: Riksbyggen 50 år.
  Just nu på Riksbyggen

  Linköping: Distriktskontoret, Riksbyggen. 1990. Libris1160176 

• Johansson, Knut (1984). Från storstrejk mot storföretag: ett facklig pionjärgärning inom byggindustrin. Stockholm: Tiden. Libris7421237. ISBN 91-550-2988-4 (inb.) 
• Krona, Göran (2000). Hus samt jobb: sålunda formades Riksbyggen.

  Stockholm: forma. Libris7431859. ISBN 91-574-5836-7 (inb.) 

• Rosendahl, Suzanne; Björling Mats (2010). Röster ifrån enstaka rörelse. Stockholm: Riksbyggen. Libris11873995 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]