Skollagen får betyg vara muntlig
Planerat tekniskt sysselsättning vid webbplatsen
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-02-24
Ändrad: t.o.m. SFS 2024:679
Övrig text: Rättelseblad 2011:506 besitter iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap.
start bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns nästa kapitel:- start bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- studenter (4 kap.),
- utbildningen (5 kap.),
- fjärrundervisning (5 a kap.),
- distansundervisning (5 b kap.),
- bedömning (6 kap.),
- förskolan (7 kap.),
- förskoleklassen (8 kap.),
- grundskolan (9 kap.),
- anpassade grundskolan (10 kap.),
- specialskolan (11 kap.),
- sameskolan (12 kap.),
- fritidshemmet (13 kap.),
- bidrag mot enskilda huvudmän (14 kap.),
- kurs nära särskilda ungdomshem (14 a kap.), och
- övriga bestämmelser (15 kap.).
Förordning (2022:1619).
Definitioner
2 § Termer samt formulering likt används inom skollagen (2010:800) äger identisk innebörd då dem används inom denna förordning.Därutöver avses inom denna förordning med- garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden till ett student inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan i enlighet med 10 kap.
5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och
- skoldagar: dem dagar beneath en skolår då träning bör äga utrymme. Förordning (2022:1619).
2 kap. Huvudmän
Godkännande vilket enskild huvudman
1 § En begäran ifall godkännande vilket enskild huvudman på grund av förskoleklass, grundskola alternativt anpassad grundskola alternativt till fritidshem vilket anordnas nära ett skolenhet tillsammans någon från dessa skolformer bör äga kommit in mot Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen bör starta.Första stycket gäller ej ifall detta finns särskilda skäl tillsammans hänsyn mot elevers chans för att fullfölja sin utbildning.Förordning (2022:1619).2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden angående godkännande i enlighet med 1 § bör den samhälle var utbildningen bör bedrivas ges situation för att yttra sig.När kommunen yttrar sig bör den bifoga ett konsekvensbeskrivning mot sitt yttrande.3 § Beslut inom en ärende likt avses inom 1 § inledande stycket bör angående möjligt saknas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen bör starta.
en ärende i enlighet med 1 § andra stycket bör prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).4 § När ett enskild besitter godkänts liksom huvudman på grund av förskoleklass, grundskola alternativt anpassad grundskola alternativt till fritidshem likt anordnas nära enstaka skolenhet tillsammans någon från dessa skolformer bör utbildningen starta senast nära start från detta skolår såsom inleds numeriskt värde tid efter godkännandet.När ett samhälle beslutar angående godkännande från ett enskild vilket huvudman på grund av förskola, fritidshem alternativt lärorik vård, bör den tidpunkt likt utbildningen alternativt verksamheten senast bör starta anges inom beslutet.
Förordning (2022:1619).5 § Avgift på grund av enstaka begäran mot Statens skolinspektion angående godkännande från enstaka enskild såsom huvudman bör blir betald tillsammans nästa belopp:Ärendeslag betalning kronorAnsökan angående nyetablering från fristående utbildning 75 000Ansökan ifall expansion från befintligt godkännande 65 000Förordning (2022:1556).
3 kap.
Lärotider
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, angående ej annat anges. Förordning (2022:1619).Läsår samt skolarbetets förläggning
2 § Läsåret bör äga minimalt 178 skoldagar samt minimalt 12 lovdagar.Utöver skol- samt lovdagarna får detta inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar på grund av personalen.3 § Läsåret bör börja inom augusti samt avsluta inom juni.
Dagarna till höst- samt vårterminens start samt slut beslutas från huvudmannen.4 § Elevernas skolarbete bör förläggas måndag-fredag samt artikel sålunda jämnt fördelat ovan dessa dagar liksom möjligt. Skolarbetet bör även förläggas därför för att eleverna sålunda långt likt möjligt får sammanhållna skoldagar.Antalet skoldagar inom veckan får begränsas mot fyra till enstaka lag studenter inom årskurs 1 alternativt 2, ifall detta finns särskilda skäl.
Förordning (2018:750).4 a § I grundskolan, specialskolan samt sameskolan får huvudmannen besluta ifall andra lärotider på grund av ett student än dem likt anges inom 2-4 §§, ifall eleven deltar inom kurs vid ett nivå vilket ligger ovan den aktuella skolformen. Förordning (2024:413).5 § I anpassade grundskolan samt specialskolan får rektorn besluta ifall andra lärotider på grund av ett skola än dem såsom anges inom 2-4 §§, ifall detta finns särskilda skäl tillsammans med hänsyn mot elevens fysiska alternativt psykiska förutsättningar.
en sådant beslut får omfatta högst en läsår.Innan rektorn fattar en beslut i enlighet med inledande stycket bör eleven samt elevens vårdnadshavare ett fåtal situation för att yttra sig. angående detta behövs bör rektorn inhämta synpunkter ifrån företrädare till elevhälsan innan beslutet fattas.Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta beslut i enlighet med inledande stycket.
Förordning (2022:1619).
Schema
6 § För läsåret alternativt på grund av mindre period bör detta finnas en schema på grund av undervisningen.4 kap. studenter
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, angående ej annat anges.Förordning (2022:1619).
Asylsökande ungar m.fl.
1 a § Barn vilket omfattas från 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) bör tas emot sålunda snart detta existerar lämpligt tillsammans hänsyn mot deras personliga förhållanden. detta bör dock ske senast enstaka tidsperiod efter ankomst. Förordning (2011:506).Elever ifrån utlandet
Förskoleklassen, grundskolan samt anpassade grundskolan
2 § Barn likt anses bosatta inom utlandet hos sina vårdnadshavare besitter identisk riktig mot kurs inom förskoleklassen, grundskolan alternativt anpassade grundskolan såsom unge såsom anses bosatta inom landet, angående vårdnadshavarna alternativt enstaka från dem existerar svenska medborgare.Den samhälle var barnet stadigvarande vistas bör anses liksom barnets hemkommun nära användningen från skollagen (2010:800). Frågan ifall mottagande från en sådant ungar prövas vid begäran från barnets vårdnadshavare.En huvudman får även inom andra fall ta emot en ungar såsom ej anses bosatt inom land likt skola inom sin förskoleklass alternativt grundskola.
Förordning (2022:1619).
Specialskolan
3 § Ett ungar liksom ej anses liksom bosatt inom land får tas emot inom specialskolan, angående detta finns särskilda skäl.En sådan skola äger ej riktig för att från statliga medel erhålla kompensation till resor mellan den ort var utbildningen bedrivs samt hemorten inom utlandet.Övergång samt uppflyttning
4 § Läsåret efter förskoleklassen bör varenda student gå vidare skolgången inom grundskolan, ifall ej något annat beslutas tillsammans stöd från 7 kap.5, 6 alternativt 7 § skollagen (2010:800) alternativt 6 § inledande stycket.I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan bör varenda skola nära slutet från läsåret flyttas mot närmast högre årskurs, angående ej något annat beslutas tillsammans stöd från 7 § alternativt 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800).
Förordning (2022:1619).5 § Har upphävts genom förordning (2022:1620).6 § I förskoleklassen får rektorn vid begäran från enstaka elevs vårdnadshavare besluta för att eleven får vandra inom förskoleklassen ytterligare en skolår, ifall detta finns särskilda skäl på grund av det.
Förordning (2022:1620).7 § Det framgår från 7 kap.
11 a samt 11 b §§ skollagen (2010:800) för att en små människor beneath vissa förutsättningar helt får hoppa ovan förskoleklassen. Dessutom får enstaka student inom förskoleklassen flyttas mot årskurs 1 inom skolan, ifall skolans skolchef bedömer för att eleven besitter goda förutsättningar på grund av detta samt elevens vårdnadshavare tillåter det.Rektorn får besluta för att enstaka skola inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan bör flyttas mot enstaka högre årskurs än den vilket eleven redan tillhör alternativt normalt bör tillhöra, angående eleven besitter goda förutsättningar för att delta inom utbildningen inom den högre årskursen samt elevens vårdnadshavare tillåter detta.
Förordning (2022:1619).
Anmälningsskyldighet nära frånvaro
8 § Om ett student vid bas från sjukdom alternativt från någon ytterligare orsak ej kunna delta inom den aktivitet likt anordnas till för att ge den avsedda utbildningen, bör hindret snarast anmälas mot skolenheten.Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten bör fullgöras.5 kap.
Utbildningen
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, angående ej annat anges. Förordning (2022:1619).Strukturerad undervisning
2 § Eleverna bör genom strukturerad utbildning ges en kontinuerligt samt aktivt lärarstöd inom den omfattning liksom behövs till för att producera förutsättningar till för att eleverna bör uppfylla dem kriterier på grund av evaluering från kunskaper alternativt betygskriterier likt minimalt bör uppfyllas samt inom övrigt utvecklas sålunda långt såsom möjligt inom ramen till utbildningen.Förordning (2022:280).
Särskilt stöd
Allmänt angående särskilt stöd
3 § I 3 kap. 7-12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående särskilt stöd inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan. Förordning (2022:1619).Studiehandledning vid modersmålet
4 § En skola bör erhålla studiehandledning vid sitt modersmål, angående eleven behöver det.En student likt bör erbjudas modersmålsundervisning samt såsom före sin arrival mot land besitter undervisats vid en annat tungomål än modersmålet får ges studiehandledning vid detta språket inom stället till vid modersmålet, angående detta finns särskilda skäl.Studiehandledning i enlighet med inledande alternativt andra stycket får ges inom interaktiv struktur tillsammans med informations- samt kommunikationsteknik var eleven samt studiehandledaren existerar åtskilda inom boende dock ej inom period, angående detta ej finns någon lämplig individ inom skolenheten vilket förmå ge studiehandledning samt huvudmannen trots upprepade ansträngningar ej äger lyckats anställa enstaka sådan.Förordning (2020:779).
Arbetsplatsförlagd träning nära anpassad studiegång
5 § För ett skola inom dem högre årskurserna får en beslut angående anpassad studiegång innebära för att utbildningen delvis förläggs mot enstaka kontor utanför skolenheten.Eleven bör äga enstaka handledare vid arbetsplatsen samt ett fåtal stöd ifrån skolenhetens personal.
Undervisning inom förberedelseklass på grund av nyanlända samt vissa andra elever
5 a § Undervisning inom förberedelseklass i enlighet med 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) bör därför långt liksom möjligt inom fråga ifall såväl lokaler liksom aktivitet bedrivas inom nära anslutning mot ytterligare utbildning.Förordning (2015:578).
Bedömning från nyanlända samt vissa andra elevers kunskaper
5 b § Statens skolverk får informera föreskrifter angående underlag på grund av granskning från enstaka elevs kunskaper i enlighet med 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).Friluftsverksamhet
6 § I den omfattning liksom rektorn bestämmer bör detta anordnas friluftsverksamhet likt bedrivs beneath lärares ledning.Modersmålsundervisning
7 § I 10 kap. Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 67 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § samt 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns elementär bestämmelser ifall huvudmannens skyldighet för att tillhandahålla modersmålsundervisning.
Huvudmannen existerar även ansvarig för att tillhandahålla studenter likt existerar adoptivbarn samt besitter en annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även angående språket ej existerar elevens dagliga umgängesspråk inom hemmet.Rektorn beslutar ifall ett elevs modersmålsundervisning.8 § Modersmålsundervisning får anordnas
1.
liksom språkval inom grundskolan samt specialskolan,
2. inom ramen på grund av skolans omröstning, eller
3. utanför den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2023:945).9 § Modersmålsundervisning får ej omfatta mer än en tungomål på grund av ett skola. ett romsk student såsom kommer ifrån utlandet får dock ges modersmålsundervisning inom numeriskt värde tungomål, angående detta finns särskilda skäl.10 § En huvudman existerar ansvarig för att anordna modersmålsundervisning inom en tungomål endast om
1.
minimalt fem studenter såsom bör erbjudas modersmålsundervisning inom språket önskar sådan utbildning, och
2. detta finns ett lämplig lärare.Första stycket 1 gäller ej nationella minoritetsspråk.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) existerar dem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib samt samiska.11 § Om enstaka student ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, existerar huvudmannen ansvarig för att tillhandahålla eleven sådan utbildning sammanlagt högst sju skolår beneath elevens skoltid.
Eleven bör dock erbjudas modersmålsundervisning beneath längre tidsperiod, ifall eleven besitter en särskilt behov från sådan undervisning.Begränsningen i enlighet med inledande stycket gäller ej nationella minoritetsspråk alternativt en nordiskt språk.12 § En skola likt får modersmålsundervisning får tillsammans med den begränsning liksom anges inom 11 § gå vidare för att delta inom undervisningen, även angående språket skulle upphöra för att artikel dagligt umgängesspråk på grund av eleven.13 §/Upphör för att gälla U:2025-07-01/Vid modersmålsundervisning inom samiska bör den läroplan vilket gäller på grund av ämnet samiska inom sameskolan användas.13 §/Träder inom kraft I:2025-07-01/Vid modersmålsundervisning inom samiska inom grundskolan, specialskolan samt sameskolan bör den läroplan vilket gäller till ämnet samiska inom sameskolan användas.
Förordning (2024:298).
Svenska likt andraspråk
14 § Undervisning inom svenska liksom andraspråk bör, ifall detta behövs, anordnas för1. studenter likt besitter en annat tungomål än svenska likt modersmål,
2. studenter såsom besitter svenska vilket modersmål samt liksom besitter tagits in ifrån skolor inom utlandet, och
3.
invandrarelever likt besitter svenska vilket huvudsakligt umgängesspråk tillsammans med enstaka vårdnadshavare.Rektorn beslutar ifall utbildning inom svenska likt andraspråk till ett elev.15 § Undervisning inom svenska såsom andraspråk ersätter utbildning inom svenska. Svenska såsom andraspråk får därutöver anordnas
1. såsom språkval inom grundskolan samt specialskolan, alternativt
2.
inom ramen på grund av skolans omröstning. Förordning (2023:945).
Beslut angående träning i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner
16 § Vissa beslut ifall kurs i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner i enlighet med skollagen (2010:800) bör anmälas mot Statens skolinspektion. detta gäller beslut liksom saknas inom enstaka fristående grundskola i enlighet med 10 kap.23 g § inledande stycket. Anmälningsplikten gäller även beslut vilket saknas beneath perioden 2 juli 2024-1 juli 2027 i
- ett kommunal grundskola i enlighet med 10 kap. 23 g § inledande stycket,
- enstaka specialskola i enlighet med 12 kap. 23 a § inledande stycket, och
- ett sameskola i enlighet med 13 kap. 21 c § inledande stycket.Skolinspektionen får informera närmare föreskrifter angående anmälan.
Förordning (2024:413).
5 a kap.
Fjärrundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall fjärrundervisning inom vissa skolformer. Förordning (2020:779).Begränsningar inom användningen från fjärrundervisning
2 §/Upphör för att gälla U:2025-07-01/Fjärrundervisning får, trots vilket vilket anges inom 21 kap.4 § skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 inom grundskolan samt anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 inom specialskolan samt sameskolan, nära utbildning inom modersmål,
2. sameskolan nära utbildning inom samiska,
3. årskurserna 1-6 inom grundskolan på grund av integrerad samisk undervisning,
4.
årskurserna 4-6 inom grundskolan, anpassade grundskolan samt sameskolan samt årskurserna 5-7 inom specialskolan nära utbildning inom moderna tungomål samt teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 inom grundskolan nära utbildning inom struktur från extra studietid.I årskurserna 7-9 inom grundskolan samt anpassade grundskolan samt årskurserna 8-10 inom specialskolan får fjärrundervisning användas inom samtliga ämnen samt verksamheter såsom anges inom 21 kap.
4 § skollagen.Av 21 kap. 3 § inledande stycket skollagen framgår för att fjärrundervisning även får användas inom kurser såsom ett student inom grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:413).2 §/Träder inom kraft I:2025-07-01/Fjärrundervisning får, trots vad vilket anges inom 21 kap.
4 § skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 inom grundskolan samt anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 inom specialskolan samt sameskolan, nära utbildning inom modersmål,
2. sameskolan nära utbildning inom samiska,
3. årskurserna 1-6 inom grundskolan till integrerad samisk undervisning,
4.
årskurserna 4-6 inom grundskolan, anpassade grundskolan samt sameskolan samt årskurserna 5-7 inom specialskolan nära utbildning inom moderna tungomål samt teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 inom grundskolan nära utbildning inom struktur från ytterligare studietid.I årskurserna 7-9 inom grundskolan samt anpassade grundskolan samt årskurserna 8-10 inom specialskolan får fjärrundervisning användas inom samtliga ämnen samt verksamheter såsom anges inom 21 kap.
4 § skollagen.Av 21 kap. 3 § inledande stycket skollagen framgår för att fjärrundervisning även får användas inom ämnen såsom enstaka skola inom grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:414).3 § Fjärrundervisning får ej nära någon tidpunkt beneath en skolår användas på grund av mer än 25 andel från elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan.Statens skolinspektion får efter begäran ifrån ett huvudman medge för att fjärrundervisning får användas på grund av mer än 25 andel från undervisningstimmarna nära enstaka skolenhet.
en sådant medgivande får lämnas på grund av högst en skolår åt gången samt endast angående detta finns synnerliga skäl till detta. Förordning (2022:1619).
Elevgruppernas storlek
3 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående elevgruppernas storlek nära fjärrundervisning inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan.Förordning (2022:1619).
Begränsningar inom utförandet från fjärrundervisning
4 § En huvudman får ej nära någon tidpunkt beneath en skolår utföra fakta vilket avser fjärrundervisning åt ett ytterligare huvudman inom högre omfattning än 25 andel från sin nära läsårets start planerade totala kapacitet för att tillhandahålla undervisningstimmar oavsett undervisningsform.Förordning (2020:779).
Dokumentation från fjärrundervisning
5 § Huvudmannen bör registrera en beslut ifall för att nyttja fjärrundervisning.Förordning (2020:779).
Anmälningsskyldighet
6 § Huvudmannen bör mot Statens skolinspektion anmäla en beslut angående för att nyttja fjärrundervisning. angående huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon ytterligare huvudman bör detta även anmälas.Skolinspektionen får informera närmare föreskrifter ifall vilket ett registrering bör innehålla.Förordning (2021:884).
5 b kap. Distansundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående distansundervisning inom vissa skolformer. Förordning (2020:779).2 § Följande bestämmelser gäller ej på grund av träning var distansundervisning används:- 3 kap.
4 § ifall skolarbetets förläggning,
- 5 kap. 6 § angående friluftsverksamhet, och
- bilagorna 1-4 tillsammans timplaner till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan.
Förordning (2022:1619).
Ansökan
3 § En begäran ifall godkännande vilket tjänsteleverantör från träning var distansundervisning används inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan bör äga kommit in mot Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen bör starta.Ansökan bör avse viss träning nära enstaka viss skolenhet.Förordning (2022:1619).4 § Ansökan bör innehålla data om
1.
vilken kurs begäran avser,
2. nära vilken skolenhet utbildningen bör anordnas,
3. hur flera platser utbildningen bör omfatta,
4. om utbildningen riktar sig mot någon speciell elevkategori, och
5. om den söka tidigare besitter utfört träning var distansundervisning alternativt liknande utbildning används.Statens skolinspektion får informera föreskrifter ifall vilka ytterligare fakta begäran bör innehålla.
Förordning (2020:779).
Godkännande
5 § I 22 kap.9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående vilket liksom behövs på grund av för att enstaka arbetssökande bör godkännas vilket tjänsteleverantör från träning var distansundervisning används. detta bör dessutom krävas att
1. den arbetssökande äger förutsättningar för att följa dem föreskrifter liksom gäller till utbildningen, och
2.
utbildningen bedöms tillgodose en behov hos huvudmän vilket önskar ge studenter särskilt stöd inom form eller gestalt från distansundervisning.
Förordning (2020:779).6 § Ett beslut angående godkännande bör innehålla fakta om
1. vilken träning beslutet avser,
2. nära vilken skolenhet utbildningen bör anordnas,
3.
hur flera platser utbildningen får omfatta, och
4. om utbildningen riktar sig mot någon speciell elevkategori.Beslutet bör angående möjligt saknas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen bör starta. Förordning (2020:779).7 § Den likt besitter godkänts vilket tjänsteleverantör från kurs var distansundervisning används bör börja utföra distansundervisningen senast nära start från detta skolår liksom inleds numeriskt värde kalenderår efter godkännandet.
Förordning (2020:779).
6 kap. bedömning
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, angående ej annat anges. Förordning (2022:1619).Rektorns ansvar
1 a § Bestämmelser ifall för att enstaka skolchef får fatta beslut angående för att bedömning bör placeras inom årskurs 4 samt 5 inom grundskolan, anpassade grundskolan samt sameskolan samt inom årskurs 5 samt 6 inom specialskolan inom ett skolenhet vilket rektorn ansvarar till finns inom 3 kap.14 a § skollagen (2010:800). en sådant beslut bör saknas senast den 30 april före detta skolår då beslutet bör börja gälla. Förordning (2022:1619).1 b § Ett beslut från enstaka skolchef i enlighet med 3 kap. 14 b § skollagen (2010:800) ifall för att bedömning i enlighet med 3 kap. 14 a § skollagen bör upphöra för att gälla bör saknas senast den 30 april före detta skolår då beslutet bör börja gälla.
Förordning (2021:192).
Beslut angående betyg
2 § I 3-6 §§ finns kompletterande bestämmelser mot 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) angående vem såsom bör besluta angående betyg.Förordning (2011:506).3 § Om fler än ett pedagog bedriver undervisningen nära den tidpunkt då bedömning bör placeras samt bara någon alternativt några från dessa existerar legitimerade, bör betyget beslutas från den alternativt dem legitimerade lärarna.
Förordning (2011:506).4 § Om en bedömning existerar beroende från numeriskt värde alternativt flera legitimerade lärares analys samt dessa ej förmå enas, bör betyget beslutas från den alternativt dem från dessa pedagog liksom besitter behörighet för att undervisa inom detta kurs såsom betyget avser.Om en bedömning existerar beroende från enstaka evaluering från numeriskt värde alternativt flera legitimerade pedagog liksom existerar kvalificerade för att undervisa inom detta tema liksom betyget avser samt dessa pedagog ej förmå enas, bör betyget beslutas från rektorn.Om en bedömning existerar beroende från ett evaluering från numeriskt värde alternativt flera legitimerade pedagog såsom ej existerar kvalificerade för att undervisa inom detta tema likt betyget avser samt dessa ej förmå enas, bör betyget beslutas från rektorn.
Förordning (2014:857).5 § Bestämmelserna inom 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 samt 4 §§ inom detta avsnitt gäller ej på grund av pedagog liksom saknar legitimation samt existerar anställda utan tidsbegränsning till för att bedriva undervisning
1. inom modersmål, eller
2. likt avses inom 2 kap. 17 § skollagen.Första stycket gäller bara inom dem fall läraren bedriver sådan utbildning liksom avses inom identisk stycke 1 alternativt 2.
Förordning (2012:498).6 § Om fler än ett pedagog bedriver sådan utbildning vilket avses inom 5 § nära den tidpunkt då bedömning bör placeras samt dessa ej förmå enas, bör betyget beslutas från rektorn.
Förordning (2011:506).
Betygssättning
Betygskriterier
7 § I 10 kap. 19 samt 20 §§, 11 kap. 22 samt 23 §§, 12 kap. 19 samt 20 §§ samt 13 kap. 20 samt 21 §§ skollagen (2010:800) anges för att läraren nära betygssättningen bör utföra enstaka sammantagen analys från elevens kunskaper inom förhållande mot dem betygskriterier liksom gäller till ämnet samt sätta detta bedömning såsom bäst motsvarar elevens kunskaper.inom dessa paragrafer anges även för att samtliga kriterier till betyget E bör existera fullbordade till för att eleven bör behärska erhålla en godkänt bedömning. Betygskriterier bör finnas till betygen A-E. Kriterierna på grund av betygen A, C samt E bör förklara typiska kunskaper till respektive bedömning. Kriterierna på grund av betyget B innebär för att elevens kunskaper sammantaget bedöms existera mellan A samt C.
Kriterierna till betyget D innebär för att elevens kunskaper sammantaget bedöms existera mellan C samt E. Förordning (2022:280).
Betyg inom fristående skolor tillsammans waldorfpedagogisk inriktning
8 § I fristående grundskolor samt anpassade grundskolor tillsammans waldorfpedagogisk inriktning bör bedömning placeras då en tema äger avslutats samt slutbetyg utfärdas i enlighet med dem föreskrifter likt gäller på grund av den aktuella skolformen.I sådana fristående skolor behöver ej bedömning placeras innan en material besitter avslutats alternativt terminsbetyg utfärdas.Förordning (2022:1619).
Betyg vid kurs i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner
8 a §/Upphör för att gälla U:2024-10-30/I 10 kap.23 inom §, 12 kap. 23 a § samt 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges för att kurser vilket enstaka skola läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner bör betygssättas i enlighet med dem bestämmelser vilket gäller till gymnasieskolan.När gymnasieskolans plan för ämne tillämpas, bör 15 kap. 22-24 samt 25 a-27 §§ skollagen tillämpas inom stället på grund av 10 kap.
17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ alternativt 13 kap. 18-21 b §§ identisk team samt 8 kap. 1 a-1 d samt 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas inom stället på grund av 3-8 §§.Betyg i enlighet med dem bestämmelser vilket gäller på grund av gymnasieskolan bör utfärdas separat. Förordning (2024:413).8 a §/Träder inom kraft I:2024-10-30/I 10 kap.
23 inom §, 12 kap. 23 a § samt 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges för att kurser liksom enstaka skola läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner bör betygssättas i enlighet med dem bestämmelser liksom gäller på grund av gymnasieskolan.När gymnasieskolans plan för ämne tillämpas, bör 15 kap. 22-24 samt 25 a-27 §§ skollagen tillämpas inom stället till 10 kap.
17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ alternativt 13 kap. 18-21 b §§ identisk team. inom stället på grund av 3-8 §§ inom detta avsnitt bör 8 kap. 1 a-1 d samt 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. från 10 § framgår för att detta existerar rektorn till den skolenhet var eleven existerar accepterad vilket ansvarar på grund av för att betygskatalogen förs. Detta gäller även då bedömning sätts i enlighet med dem bestämmelser likt gäller på grund av gymnasieskolan.Betyg i enlighet med dem bestämmelser vilket gäller på grund av gymnasieskolan bör utfärdas separat.
Förordning (2024:678).8 a §/Träder inom kraft I:2025-07-01/I 10 kap. 23 inom §, 12 kap.
Vi arbetar för att alla barn och elever ska få en utbildning som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö23 a § samt 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges för att ämnen såsom ett skola läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner bör betygssättas i enlighet med dem bestämmelser vilket gäller på grund av gymnasieskolan.När gymnasieskolans plan för ämne tillämpas, bör 15 kap. 22-24 samt 25 a-27 §§ skollagen tillämpas inom stället på grund av 10 kap.
17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ alternativt 13 kap. 18-21 b §§ identisk team. inom stället på grund av 3-8 §§ inom detta avsnitt bör 8 kap. 1 a-1 d samt 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. från 10 § framgår för att detta existerar rektorn till den skolenhet var eleven existerar accepterad liksom ansvarar till för att betygskatalogen förs. Detta gäller även då bedömning sätts i enlighet med dem bestämmelser likt gäller till gymnasieskolan.Betyg i enlighet med dem bestämmelser såsom gäller på grund av gymnasieskolan bör utfärdas separat.
Förordning (2024:679).
Betygsdokument
Allmänt angående betygsdokument
9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) bör bedömning utfärdas på papper eller digitalt. inom 10-16 §§ inom detta avsnitt finns kompletterande föreskrifter ifall betygskatalog samt ifall utfärdande från betygsdokument. Förordning (2011:506).Betygskatalog
10 § Beslut ifall bedömning bör dokumenteras inom enstaka betygskatalog.Med beslut ifall bedömning avses beslut att1.
sätta bedömning, och
2. ej sätta bedömning då underlag till granskning från ett elevs kunskaper saknas vid bas från elevens frånvaro.Det bör framgå ifall en bedömning äger satts innan alternativt efter detta för att en kurs besitter avslutats.Rektorn ansvarar till för att betygskatalogen förs.
Förordning (2011:506).
Terminsbetyg
11 § Terminsbetyg bör utfärdas nära slutet av1.
varenda termin inom årskurserna 4 samt 5 inom grundskolan samt sameskolan samt inom förekommande fall inom anpassade grundskolan samt inom årskurserna 5 samt 6 inom specialskolan, ifall bedömning sätts inom dessa kurser,
2. varenda termin inom årskurserna 6-8 inom grundskolan samt inom förekommande fall inom anpassade grundskolan, årskurserna 7-9 inom specialskolan samt årskurs 6 inom sameskolan, och
3.
höstterminen inom årskurs 9 inom grundskolan samt inom förekommande fall inom anpassade grundskolan samt årskurs 10 inom specialskolan.Terminsbetyg bör ej utfärdas ifall eleven bör erhålla en slutbetyg i enlighet med 14 §. Förordning (2022:1619).12 § Terminsbetyget bör innehålla information angående detta senaste beslutet angående elevens bedömning inom varenda tema.
detta bör framgå ifall ämnet äger avslutats.Terminsbetyget bör inom förekommande fall innehålla arbetsuppgift ifall omfattningen från den frånvaro såsom eleven besitter haft utan giltigt skäl beneath terminen. Förordning (2011:506).13 § Rektorn bör utfärda terminsbetyget.
Med beslut om betyg avses beslut att 1Förordning (2011:506).
Slutbetyg
14 § För ett skola såsom äger skolplikt bör slutbetyg utfärdas då skolplikten avslutas. ett sådan skola såsom därefter besitter slutfört den högsta årskursen besitter riktig för att ett fåtal en nytt slutbetyg.För enstaka skola likt ej äger skolplikt bör slutbetyg utfärdas då eleven äger slutfört den högsta årskursen.Förordning (2011:506).15 § Slutbetyget bör innehålla fakta ifall den högsta årskurs såsom eleven genomgått samt angående dem senaste besluten angående elevens bedömning.
bedömning likt satts innan en material äger avslutats bör ej ingå inom slutbetyget. en slutbetyg ifrån anpassade grundskolan bör även innehålla övning angående för att slutbetyget motsvarar nivå 1 inom den nationella referensramen till kvalifikationer till livslångt utbildning i enlighet med förordningen (2015:545) ifall referensram till kvalifikationer till livslångt utbildning.
en slutbetyg ifrån grundskolan alternativt specialskolan bör innehålla arbetsuppgift ifall för att slutbetyget motsvarar nivå 2 inom referensramen. Förordning (2023:271).16 § Rektorn bör utfärda slutbetyget. Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Avgångsintyg
17 § Ett avgångsintyg bör utfärdas1.
angående ett student avgår ifrån utbildningen hos ett huvudman utan för att slutbetyg utfärdas, eller
2.
ifall enstaka skola inom sameskolan avgår ifrån utbildningen innan eleven besitter gått ut årskurs 6.Intyget bör innehålla data om
1. den årskurs vilket eleven slutat i,
2. tiden till avgången,
3. dem ämnen såsom eleven undervisats i,
4. inom förekommande fall senaste bedömning inom ämnen,
5. antal timmar undervisningstid liksom eleven erbjudits, och
6.
angående detta fattats beslut ifall för att eleven bör vandra angående ett årskurs.Rektorn bör utfärda avgångsintyget. Förordning (2022:1620).18 § Ett avgångsintyg bör sändas mot elevens vårdnadshavare.
Om detta existerar känt plats eleven bör gå vidare sin kurs, bör intyget även sändas mot huvudmannen till utbildningen.
Förordning (2011:506).
Gemensam bestämmelse
19 §/Upphör för att gälla U:2024-10-30/Om bedömning ej besitter kunnat placeras i enlighet med 10 kap.18 § alternativt 12 kap. 18 § skollagen (2010:800), bör detta indikeras tillsammans med en horisontellt streck inom dokumenten i enlighet med detta kapitel.
Förordning (2011:506).19 §/Träder inom kraft I:2024-10-30/Om bedömning ej äger kunnat placeras i enlighet med 10 kap.
18 §, 12 kap. 18 § alternativt 13 kap. 19 § skollagen (2010:800), bör detta indikeras tillsammans med en horisontellt streck inom dokumenten i enlighet med detta avsnitt. Detsamma gäller angående bedömning ej äger kunnat placeras i enlighet med 15 kap. 27 § skollagen då ett skola läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:678).
Betyg efter prövning
20 § I 10 kap.23 § samt 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall prövning till bedömning ifrån grundskolan samt specialskolan. Förordning (2011:506).21 § Den vilket redan besitter slutbetyg besitter efter prövning inom en alternativt flera ämnen riktig för att ett fåtal en nytt slutbetyg.
Förordning (2011:506).22 § Rektorn bör utfärda bedömning efter prövning.
ifall prövningen avser bota utbildningen, får rektorn ej uppdra åt någon ytterligare för att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Bemyndigande
23 §/Upphör för att gälla U:2024-10-30/Statens skolverk får informera ytterligare föreskrifter angående utformningen från betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg samt bedömning efter prövning.Förordning (2011:506).23 §/Träder inom kraft I:2024-10-30/Statens skolverk får informera ytterligare föreskrifter ifall utformningen från bedömning vid träning i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner, betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg samt bedömning efter prövning. Förordning (2024:678).
7 kap.
Förskolan
Läroplan
1 § För förskolan gäller enstaka läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2018:50) angående läroplan på grund av förskolan. Förordning (2019:275).8 kap. Förskoleklassen
Läroplan
1 § För förskoleklassen gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:37) ifall läroplan till grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet. till förskoleklass liksom anordnas nära enstaka skolenhet tillsammans specialskola alternativt sameskola finns dock läroplanen inom förordningen (SKOLFS 2010:250) angående läroplan på grund av specialskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) angående läroplan till sameskolan samt till förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall.
Nationella kartläggningsmaterial
2 § Nationella kartläggningsmaterial bör användas på grund av för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet samt matematiska tänkande.Förordning (2018:750).3 § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter ifall nationella kartläggningsmaterial samt användningen från dessa. Förordning (2018:750).
9 kap. Grundskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan, kriterier till evaluering från kunskaper samt betygskriterier
1 § För grundskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:37) ifall läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet. från 3 § identisk förordning framgår för att kursplaner till grundskolans ämnen ingår inom läroplanen samt för att kursplanerna kompletteras från kriterier på grund av evaluering från kunskaper samt betygskriterier.
Förordning (2022:280).2 § Kriterier på grund av utvärdering från kunskaper bör finnas på grund av
1.
läsförståelse inom årskurs 1, och
2. matematik, svenska samt svenska liksom andraspråk samt gemensamt till samhällsorienterande ämnen samt på grund av naturorienterande ämnen inom årskurs 3. Kriterierna på grund av analys från kunskaper till årskurs 1 samt 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån på grund av ett skola nära slutet från årskursen.
Förordning (2022:280).2 a § Betygskriterier bör finnas inom samtliga ämnen på grund av årskurs 6 samt 9.Betygskriterierna på grund av årskurs 6 anger kunskapsnivån till en visst bedömning då bedömning sätts sista gången före slutet från årskurs 6. Betygskriterierna på grund av årskurs 9 anger kunskapsnivån på grund av en visst bedömning då en material avslutas.
Förordning (2022:280).
Undervisningstid
3 § Bestämmelser angående fördelning från den garanterade undervisningstiden (timplan) finns inom bilaga 1.Huvudmannen får besluta ifall ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.Förordning (2017:1236).4 § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden.4 a § En nyanländ student alternativt ett ytterligare skola vars kunskaper bedömts i enlighet med 3 kap.
12 c § skollagen (2010:800) får ges mer utbildning inom svenska alternativt svenska liksom andraspråk än övriga studenter inom identisk årskurs hos huvudmannen genom enstaka omfördelning från den undervisningstid huvudmannen beslutat i enlighet med 4 § (prioriterad timplan).Ett beslut ifall prioriterad timplan får saknas ifall detta behövs på grund av för att eleven således snart liksom möjligt bör behärska tillgodogöra sig undervisningen inom den undervisningsgrupp såsom eleven normalt hör mot.
ett student får omfattas från prioriterad timplan beneath högst en kalenderår samt eleven får ej beneath denna period ges mindre utbildning totalt än andra studenter inom identisk årskurs hos huvudmannen.Rektorn beslutar ifall prioriterad timplan.
Förordning (2015:578).
Språkval
5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) bör detta finnas språkval.Huvudmannen bör likt språkval tillhandahålla minimalt numeriskt värde från språken franska, spanska samt tyska.Huvudmannen bör sträva efter för att därutöver tillhandahålla andra tungomål såsom språkval.6 § En skola får inom stället på grund av en tungomål såsom erbjudits i enlighet med 5 § välja något från nästa tungomål likt språkval:1.
detta tungomål likt eleven bör erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska alternativt svenska såsom andraspråk beneath förutsättning för att eleven inom övrigt får utbildning inom svenska alternativt svenska vilket andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.7 § Huvudmannen existerar ej ansvarig för att anordna utbildning inom en tungomål såsom erbjudits såsom språkval i enlighet med 5 § andra stycket alternativt 6 § angående färre än fem studenter väljer språket.
Detta gäller dock ej angående detta tungomål såsom avses inom 6 § 1 existerar en nationellt minoritetsspråk.8 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
9 § I timplanen anges en antal timmar likt får användas på grund av skolans omröstning. Utrymmet på grund av skolans omröstning bör användas till utbildning inom en alternativt flera ämnen.Inom skolans omröstning får en tungomål såsom eleven ej tidigare äger fått utbildning inom (nybörjarspråk) erbjudas. Rektorn beslutar ifall hur utrymmet till skolans omröstning bör användas. Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta liknande beslut. Förordning (2023:945).10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår för att skolans omröstning även får omfatta utbildning inom en lokalt tillval såsom skolans omröstning, ifall Statens skolverk besitter godkänt ett program på grund av undervisningen.Skolverket bör efter begäran godkänna planen angående den
1.
mot sitt innehåll samt sin inriktning avviker ifrån grundskolans kursplaner,
2. existerar förenlig tillsammans föreskrifter ifall hur utbildningen inom grundskolan bör existera utformad, dess avsikt samt dess värdegrund samt uppgift, och
3. besitter godtagbar lärorik kvalitet.11 § Undervisning inom en kurs inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning existera förenlig tillsammans med kursplanen, kriterierna på grund av analys från kunskaper samt betygskriterierna.
Förordning (2023:945).11 a § Rektorn beslutar ifall enstaka student bör erbjudas lovskola.
Förordning (2017:847).
Tvåspråkig undervisning
Undervisning vid elevens umgängesspråk
12 § För studenter liksom äger en annat tungomål än svenska liksom dagligt umgängesspråk tillsammans med ett alternativt båda vårdnadshavarna får delar från undervisningen inom årskurs 1-6 anordnas vid detta tungomål.till studenter tillsammans finska likt umgängesspråk får sådan utbildning anordnas även inom årskurs 7-9.En huvudman likt anordnar utbildning i enlighet med inledande stycket bör anmäla detta mot Statens skolinspektion.13 § Under den sammanlagda tidsperiod liksom eleven får tvåspråkig utbildning i enlighet med 12 § får högst hälften från undervisningen ges vid umgängesspråket.
Undervisningen bör planeras sålunda för att undervisningen vid svenska successivt ökar.
Engelskspråkig undervisning
14 § Huvuddelen från undervisningen får anordnas vid engelska på grund av studenter likt vistas inom landet beneath ett begränsad tidsperiod samt besitter tillräckliga kunskaper inom engelska till för att behärska delta inom undervisningen.Avvikelse får göras ifrån timplanen inom ämnena svenska samt engelska.Antalet timmar inom svenska får dock ej understiga 480.15 § Om detta ej finns ställe på grund av varenda jobb mot engelskspråkig utbildning i enlighet med 14 §, bör den inom inledande grabb ges till
1. unge mot utländska gästforskare samt experter, och
2. ungar liksom tidigare gått inom ett engelskspråkig skola.16 § För sådana studenter likt avses inom 14 § får Primary Years Programme samt mittpunkt Years Programme tillämpas inom grundskolan.En huvudman till kurs vilket besitter auktoriserats från International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda bedömning alternativt skriftliga omdömen i enlighet med bestämmelser liksom utfärdats från IBO mot liknande studenter såsom ändrar bostadsort utomlands beneath skoltiden.17 § En huvudman såsom anordnar utbildning i enlighet med 14 alternativt 16 § bör anmäla detta mot Statens skolinspektion.18 § Statens skolinspektion får efter begäran besluta för att enstaka huvudman får anordna delar från undervisningen vid engelska på grund av andra studenter än liknande såsom avses inom 14 §, angående
1.
undervisningens innehåll samt utformning säkerställer för att eleverna får tillräckliga kunskaper inom svenska till för att uppfylla kriterierna på grund av evaluering från kunskaper inom dem ämnen liksom anges inom 2 § samt betygskriterierna inom samtliga ämnen,
2. dem pedagog likt undervisar vid engelska möter kraven i enlighet med 2 kap. 13 § alternativt 17 § inledande stycket 1 skollagen (2010:800), samt
3.
utbildningen håller god standard. Beslutet bör avse enstaka viss skolenhet. Beslutet får återkallas angående villkoren i enlighet med inledande stycket ej längre existerar fullbordade. i enlighet med 6 § språklagen (2009:600) besitter detta allmänna en särskilt ansvar till för att svenskan används samt utvecklas.
Förordning (2022:280).19 § Under den sammanlagda period liksom enstaka skola får engelskspråkig utbildning i enlighet med 18 § får högst hälften från undervisningen ges vid engelska.
Bedömningsstöd
19 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).Nationella prov
20 § Nationella test bör användas inom dem ämnen samt årskurser vilket anges inom 21 §.Syftet tillsammans proven existerar för att stödja betygssättningen, förutom inom årskurs 3 var syftet existerar för att stödja bedömningen från elevernas kunskaper inom relation mot kriterierna på grund av evaluering från kunskaper.När nationella test används bör eleverna delta inom samtliga delar från proven. Rektorn får besluta för att ett student ej behöver delta inom en nationellt test alternativt inom någon alternativt några delar från en sådant test, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).21 § Nationella test bör användas i
1. matematik samt svenska alternativt svenska såsom andraspråk inom årskurs 3, 6 samt 9,
2. engelska inom årskurs 6 samt 9,
3. geografi, saga, religionskunskap alternativt samhällskunskap inom årskurs 9, och
4. biologi, fysik alternativt kemi inom årskurs 9.Statens skolverk bör fördela dem nationella test liksom anges inom inledande stycket 3 samt 4 därför för att varenda skola bör delta inom test inom endast en samhällsorienterande tema respektive en naturorienterande tema samt för att antalet provdeltagare således långt likt möjligt blir lika stort på grund av varenda nationellt prov.
Förordning (2017:1107).21 a § Eleven bör nedteckna uppsatserna inom dem nationella proven inom engelska samt svenska alternativt svenska såsom andraspråk inom årskurs 9 vid datamaskin alternativt ytterligare digital enhet.Rektorn får besluta för att enstaka student ej behöver notera uppsatserna inom proven vid datamaskin alternativt ytterligare digital avdelning, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2017:1107).22 § Nationella test bör genomföras inom slutet från årskursen. Proven bör artikel uppdelade inom delprov vilket genomförs vid vissa dagar alternativt beneath vissa perioder.Vid bedömningen från en nationellt test såsom genomförts vid datamaskin alternativt ytterligare digital objekt bör elevens namn samt övriga data angående eleven existera avidentifierade till den bedömande läraren.
inom dem fall var syftet tillsammans med avidentifieringen ej förmå uppfyllas utan avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter på grund av huvudmannen får detta dock göras undantag ifrån kravet vid avidentifiering. Förordning (2018:1386).22 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående för att nationella test får genomföras nära enstaka ytterligare tidpunkt än inom slutet från årskursen samt närmare föreskrifter angående då proven bör genomföras samt angående avidentifiering.
Skolverket får även inom övrigt informera dem föreskrifter liksom behövs angående nationella test samt angående skyldighet för att delta inom nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
22 b § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska liksom andraspråk inom årskurs 1.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem likt anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas utvärdering från elevernas kunskaper.Förordning (2017:1107).22 c § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter ifall nationella bedömningsstöd samt användningen från dessa.
Förordning (2017:1107).
Utbildning utan timplan
Medgivande
23 § Statens skolinspektion får efter begäran besluta för att enstaka huvudman får bedriva träning inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen angående1.
huvudmannen besitter godtagbara pedagogiska alternativt organisatoriska skäl till för att bedriva sådan kurs, samt
2. eleverna ges förutsättningar för att inom samtliga ämnen uppfylla dem kriterier till evaluering från kunskaper samt betygskriterier likt minimalt bör uppfyllas samt inom övrigt utvecklas sålunda långt liksom möjligt i enlighet med utbildningens uppgift.
Medgivandet bör avse ett alternativt flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas tillsammans villkor. Förordning (2022:280).
Återkallelse från medgivande
24 § Statens skolinspektion får återkalla en beslut ifall medgivande för att bedriva kurs inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen, om1. förutsättningarna till medgivandet i enlighet med 23 § ej längre existerar fullbordade, eller
2.
huvudmannen ej följer dem villkor liksom medgivandet förenats med.
Färdighetsprov
25 § En huvudman såsom anordnar kurs liksom kräver för att eleverna besitter särskilda färdigheter inom foto, idrott samt välbefinnande, toner alternativt hantverk får ifrån samt tillsammans med årskurs 7 nyttja färdighetsprov som1.
villkor på grund av antagning mot enstaka viss skolenhet alternativt elevgrupp,
2. bas till urval mot enstaka viss skolenhet alternativt elevgrupp då detta finns fler söka än platser, och
3. villkor på grund av fortsatt kurs nära ett viss skolenhet alternativt elevgrupp.26 § Statens skolinspektion får efter begäran besluta för att ett huvudman får nyttja färdighetsprov ifrån samt tillsammans med årskurs 4 inom dem fall vilket avses inom 25 §, ifall detta finns särskilda skäl tillsammans hänsyn mot utbildningens innehåll samt inriktning.Beslutet bör avse enstaka viss skolenhet alternativt viss elevgrupp.27 § När färdighetsprov används såsom bas på grund av urval mot enstaka viss skolenhet får ingen ytterligare urvalsgrund tillämpas.
Integrerad samisk utbildning inom grundskolan
28 § I 10 kap.7 a samt 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall integrerad samisk utbildning på grund av samiska studenter inom grundskolan. Förordning (2020:779).
10 kap. Anpassade grundskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan
1 § För anpassade grundskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:255) angående läroplan till anpassade grundskolan. från 2 § identisk förordning framgår för att Statens skolverk får informera föreskrifter ifall kursplaner, kriterier till granskning från kunskaper samt betygskriterier till anpassade grundskolan. Förordning (2022:1619).
Timplaner
2 § Bestämmelser angående fördelning från den garanterade undervisningstiden vid ämnen samt ämnesområden (timplaner) finns inom bilaga 2.Huvudmannen får besluta ifall ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.Förordning (2017:1236).3 § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn ifall fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden.4 § För studenter vilket får utbildning inom ett kombination från ämnen samt ämnesområden får rektorn besluta angående avvikelser ifrån timplanerna inom den omfattning såsom behövs.Även på grund av andra studenter får rektorn besluta ifall avvikelser ifrån timplanerna inom den omfattning likt behövs till för att justera undervisningen mot elevernas särskilda förutsättningar samt behov.I 3 kap.
12 § samt 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall avvikelser ifrån timplanen nära anpassad studiegång samt nära integrerad utbildning. Beslut ifall lärotider i enlighet med 3 kap. 5 § inom denna förordning får även medföra avvikelser ifrån timplanerna.Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta beslut i enlighet med inledande alternativt andra stycket.5 § Har upphävts genom förordning (2022:1619).6 § Har upphävts genom förordning (2022:1619).
Skolans val
7 § I timplanen till studenter såsom får utbildning inom ämnen anges en visst antal timmar vilket får användas till skolans val.Utrymmet på grund av skolans omröstning bör användas till utbildning inom en alternativt flera ämnen samt till praktisk arbetslivsorientering.8 § Rektorn beslutar hur utrymmet till skolans omröstning bör användas.
Antalet timmar på grund av varenda kurs inom timplanen får ej reduceras inom oproportionerligt massiv omfattning.9 § Undervisning inom en material inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning existera förenlig tillsammans kursplanen, kriterierna på grund av evaluering från kunskaper samt betygskriterierna.
Förordning (2022:1619).
Fördelningsbar tidsperiod på grund av studenter vilket får utbildning inom ämnesområden
10 § Den fördelningsbara tiden inom timplanen till studenter likt får utbildning inom ämnesområden bör fördelas dels vid ämnesområden tillsammans hänsyn mot elevens behov, dels vid praktisk arbetslivsorientering.Den fördelningsbara tiden får även användas till utbildning inom modersmål alternativt svenska likt andraspråk.Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden bör användas.
Nationella bedömningsstöd
11 § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 1 samt 3.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem likt anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas utvärdering från elevernas kunskaper.Förordning (2023:326).12 § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter angående nationella bedömningsstöd samt ifall användningen från dem.
Förordning (2023:326).
11 kap. Specialskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan
1 § För specialskolan gäller enstaka läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:250) ifall läroplan på grund av specialskolan samt förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall. inom identisk förordning finns bestämmelser angående kursplaner, kriterier till granskning från kunskaper samt betygskriterier till specialskolan.I 12 kap.
8 § andra stycket skollagen finns bestämmelser ifall tillämpning från anpassade grundskolans kursplaner på grund av studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning inom specialskolan. på grund av liknande studenter gäller ej 10-12 §§. Förordning (2022:1619).
Undervisningstid
2 § Bestämmelser angående fördelning från den garanterade undervisningstiden (timplan) finns inom bilaga 3.Specialpedagogiska skolmyndigheten får informera föreskrifter ifall fördelningen från den garanterade undervisningstiden till studenter såsom läser ämnet svenska inom stället till ämnet teckenspråk i enlighet med 12 kap.4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2017:1236).2 a § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn ifall fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden. Förordning (2023:945).3 § När anpassade grundskolans kursplaner tillämpas till studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning gäller inom stället till dem föreskrifter likt avses inom 2 § inledande alternativt andra stycket för att undervisningstiden bör fördelas vid anpassade grundskolans ämnen alternativt ämnesområden samt inom förekommande fall teckenspråk samt skolans omröstning.
inom liknande fall bör bestämmelserna inom 10 kap. 7-10 §§ tillämpas inom stället på grund av 4-9 §§. på grund av studenter tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning får avvikelser göras ifrån timplanen. Förordning (2023:327).
Språkval
4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) bör detta finnas språkval.Huvudmannen bör tillhandahålla minimalt numeriskt värde från språken franska, tyska samt spanska såsom språkval.Huvudmannen bör sträva efter för att därutöver tillhandahålla andra tungomål liksom språkval.5 § Eleven får inom stället på grund av en tungomål liksom avses inom 4 § likt språkval välja något från nästa språk:1.
detta tungomål vilket eleven bör erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska alternativt svenska liksom andraspråk beneath förutsättning för att eleven inom övrigt får utbildning inom svenska alternativt svenska liksom andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.6 § Huvudmannen existerar ej ansvarig för att anordna utbildning inom en tungomål likt erbjudits liksom språkval i enlighet med 4 § andra stycket alternativt 5 § ifall färre än tre studenter nära skolenheten väljer språket.
Detta gäller dock ej ifall detta tungomål såsom avses inom 5 § 1 existerar en nationellt minoritetsspråk.7 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
8 § I timplanen anges en antal timmar vilket får användas till skolans omröstning. Utrymmet på grund av skolans omröstning bör användas på grund av utbildning inom en alternativt flera ämnen.Skolans omröstning får även omfatta
1. insatser avsedda för att kompensera elevens funktionsnedsättning samt andra särskilda insatser,
2. praktisk arbetslivsorientering, och
3. en tungomål såsom eleven ej tidigare äger fått utbildning inom (nybörjarspråk). Förordning (2023:945).9 § Undervisning inom en tema inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning existera förenlig tillsammans med kursplanen, kriterierna på grund av analys från kunskaper samt betygskriterierna.
Förordning (2023:945).
Bedömningsstöd
9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).Nationella prov
10 § Nationella test bör användas inom dem ämnen samt årskurser likt anges inom 11 §.Syftet tillsammans proven existerar för att stödja betygssättningen, förutom inom årskurs 4 var syftet existerar för att stödja bedömningen från elevernas kunskaper inom relation mot kriterierna till evaluering från kunskaper. då nationella test används bör eleverna delta inom samtliga delar från proven. Rektorn får besluta för att enstaka skola ej behöver delta inom en nationellt test alternativt inom någon alternativt några delar från en sådant test, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).11 § Nationella test bör användas i
1. matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 4, 7 samt 10,
2.
engelska inom årskurs 7 samt 10,
3. geografi, saga, religionskunskap alternativt samhällskunskap inom årskurs 10, och
4. biologi, fysik alternativt kemi inom årskurs 10.Statens skolverk bör fördela nationella test vilket avses inom inledande stycket 3 samt 4 sålunda för att varenda student bör delta inom test inom endast en samhällsorienterande tema respektive en naturorienterande material.
Förordning (2017:1107).11 a § Eleven bör nedteckna uppsatserna inom dem nationella proven inom engelska samt svenska alternativt svenska likt andraspråk inom årskurs 10 vid datamaskin alternativt ytterligare digital enhet.Rektorn får besluta för att eleven ej behöver nedteckna uppsatserna inom proven vid datamaskin alternativt ytterligare digital grupp, ifall detta finns särskilda skäl.
Förordning (2017:1107).12 § Nationella test bör genomföras inom slutet från årskursen. Proven bör existera uppdelade inom delprov vilket genomförs vid vissa dagar alternativt beneath vissa perioder.Vid bedömningen från en nationellt test liksom genomförts vid datamaskin alternativt ytterligare digital objekt bör elevens namn samt övriga data angående eleven artikel avidentifierade till den bedömande läraren.
inom dem fall var syftet tillsammans med avidentifieringen ej kunna uppfyllas utan avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter på grund av huvudmannen får detta dock göras undantag ifrån kravet vid avidentifiering. Förordning (2018:1575).12 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående för att nationella test får genomföras nära ett ytterligare tidpunkt än inom slutet från årskursen samt närmare föreskrifter ifall då proven bör genomföras samt ifall avidentifiering.
Skolverket får även inom övrigt informera dem föreskrifter såsom behövs angående nationella test samt ifall skyldighet för att delta inom nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
12 b § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska såsom andraspråk inom årskurs 1. på grund av studenter såsom läser matematik, svenska alternativt svenska såsom andraspråk i enlighet med anpassade grundskolans kursplaner bör nationella bedömningsstöd användas inom dessa ämnen även inom årskurs 3.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem såsom anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas utvärdering från elevernas kunskaper.Förordning (2023:326).12 c § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter ifall nationella bedömningsstöd samt ifall användningen från dessa.
Förordning (2017:1107).
Samverkan tillsammans andra huvudmän
13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten bör etablera samt upprätthålla förbindelse tillsammans med elevernas hemkommuner.Specialpedagogiska skolmyndigheten bör, angående detta existerar lämpligt på grund av för att främja enstaka passage mot träning inom hemkommunen, nära slutet från varenda skolår underrätta elevernas hemkommuner ifall elevernas kunskapsutveckling.14 § Om enstaka student bör vandra ovan mot grundskolan alternativt anpassade grundskolan alternativt tas emot vid försök inom grundskolan alternativt anpassade grundskolan i enlighet med 7 kap.8 § skollagen (2010:800) bör Specialpedagogiska skolmyndigheten samt den huvudman likt bör ta emot eleven gemensamt organisera övergången. Eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges chans för att delta inom planeringen. Förordning (2022:1619).
12 kap. Sameskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan
1 § För sameskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:251) ifall läroplan till sameskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall. inom identisk förordning finns bestämmelser angående kursplaner, kriterier till analys från kunskaper samt betygskriterier på grund av sameskolan. Förordning (2022:280).
Timplan
2 § Bestämmelser ifall fördelning från den garanterade undervisningstiden (timplan) finns inom bilaga 4.Förordning (2017:1236).3 § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden.
Samisk undervisning
4 § Undervisningen bör ges vid svenska samt samiska.5 § Ämnet samiska bör finnas inom varenda årskurser.6 § För studenter liksom äger tagits emot inom sameskolan vid bas från särskilda skäl i enlighet med 7 kap.7 § inledande stycket andra meningen skollagen (2010:800) får undervisningen vid samiska samt undervisningen inom ämnet samiska bytas ut mot ytterligare undervisning.7 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
8 § Utrymmet på grund av skolans omröstning bör tillsammans dem begränsningar liksom anges inom timplanen användas till utbildning inom en alternativt flera ämnen.Inom skolans omröstning får en tungomål vilket eleven ej tidigare besitter fått utbildning inom (nybörjarspråk) erbjudas.Rektorn beslutar angående hur utrymmet till skolans omröstning bör användas.
Förordning (2023:945).
Gemensam bestämmelse ifall elevens omröstning samt skolans val
9 § Undervisning inom en tema inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning artikel förenlig tillsammans kursplanen, kriterierna på grund av granskning från kunskaper samt betygskriterierna.Förordning (2023:945).
Bedömningsstöd
9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).Nationella prov
10 § Nationella test bör användas inom dem ämnen samt årskurser likt anges inom 11 §.Syftet tillsammans med proven existerar för att stödja betygssättningen, förutom inom årskurs 3 var syftet existerar för att stödja bedömningen från elevernas kunskaper inom relation mot kriterierna till utvärdering från kunskaper. då nationella test används bör eleverna delta inom varenda delar från proven. Rektorn får besluta för att enstaka student ej behöver delta inom en nationellt test alternativt inom någon alternativt några delar från en sådant test, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).11 § Nationella test bör användas i
1. matematik samt svenska alternativt svenska liksom andraspråk inom årskurs 3 samt 6, och
2. engelska inom årskurs 6. Förordning (2017:1107).11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).12 § Nationella test bör genomföras inom slutet från årskursen.
Proven bör artikel uppdelade inom delprov likt genomförs vid vissa dagar alternativt beneath vissa perioder.Vid bedömningen från en nationellt test likt genomförts vid datamaskin alternativt ytterligare digital objekt bör elevens namn samt övriga information ifall eleven existera avidentifierade till den bedömande läraren. inom dem fall var syftet tillsammans avidentifieringen ej är kapabel uppfyllas utan avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter till huvudmannen får detta dock göras undantag ifrån kravet vid avidentifiering.
Förordning (2018:1575).12 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående för att nationella test får genomföras nära ett ytterligare tidpunkt än inom slutet från årskursen samt närmare föreskrifter ifall då proven bör genomföras samt angående avidentifiering. Skolverket får även inom övrigt informera dem föreskrifter vilket behövs angående nationella test samt ifall skyldighet för att delta inom nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
12 b § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 1.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem vilket anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas utvärdering från elevernas kunskaper.Förordning (2017:1107).12 c § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter angående nationella bedömningsstöd samt angående användningen från dessa.
Förordning (2017:1107).
Integrerad samisk utbildning inom grundskolan
13 § I 10 kap. 7 a samt 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående integrerad samisk utbildning till samiska studenter inom grundskolan.Förordning (2020:779).14 § Har upphävts genom förordning (2020:779).
13 kap. Fritidshemmet
1 § För fritidshemmet gäller enstaka läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:37) angående läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet utom inom dem fall såsom anges inom andra stycket.För fritidshem vilket anordnas nära enstaka skolenhet tillsammans specialskola alternativt sameskola finns läroplanen inom förordningen (SKOLFS 2010:250) ifall läroplan till specialskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) ifall läroplan till sameskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall.14 kap.
Bidrag mot enskilda huvudmän
Fastställande från bidrag per kalenderår
1 § Ett bidrag mot enskilda huvudmän till förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola samt fritidshem samt lärorik vård såsom erbjuds inom stället på grund av förskola alternativt fritidshem bör fastställas per kalenderår.Bidraget bör grunda sig vid hemkommunens ekonomisk plan till detta kommande budgetåret samt beslutas före kalenderårets start.till unge samt studenter likt börjar inom kurs alternativt ytterligare lärorik aktivitet beneath kalenderåret bör hemkommunen besluta bidraget omgående.För studenter såsom påbörjar kurs inom augusti bör bidrag i enlighet med 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § samt 14 kap. 15 § skollagen (2010:800) avse tiden ifrån samt tillsammans med den 1 juli identisk kalenderår.
Förordning (2022:1619).
Ändringar beneath löpande budgetår
2 § Om ytterligare tillgångar ges mot hemkommunens aktivitet beneath budgetåret, bör motsvarande tillskott ges mot dem enskilda huvudmännen.Om hemkommunen reducerar ersättningen mot sin motsvarande aktivitet får bidrag mot enskilda huvudmän reduceras inom motsvarande mån genom för att återstående utbetalningar beneath budgetåret sätts ner.Avgifter
3 § När ett samhälle beslutar angående bidrag mot enskild huvudman till förskola, fritidshem alternativt ytterligare lärorik aktivitet, bör detta beaktas angående avgifter tas ut från kommunen samt från den enskilda huvudmannen.Grundbelopp
Allmänt angående grundbelopp
4 § I 9 kap.20 §, 10 kap. 38 § samt 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag likt bör ingå inom detta grundbelopp vilket lämnas inom bidrag mot enstaka enskild huvudman på grund av förskoleklass, grundskola alternativt anpassad grundskola. nära tillämpning från dessa bestämmelser bör belöning till
1.
utbildning avse kostnader på grund av skolans skolchef samt andra anställda tillsammans ledningsuppgifter, undervisande anställda, anställda inom skolbibliotek, stödåtgärder mot studenter, arbetslivsorientering, kompetensutveckling från personalen samt liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader till läroböcker, andra läromedel samt andra tryckta alternativt digitala verk samt utrustning samt ämne liksom används inom undervisningen, kostnader på grund av analoga samt digitala medier inom skolbibliotek samt studiebesök samt liknande kostnader,
3.
elevhälsa avse kostnader till sådan elevhälsa såsom avser medicinska, psykologiska alternativt psykosociala insatser,
4.
måltider avse kostnader till livsmedel, anställda, transporter samt därmed sammanhängande ledning samt liknande kostnader,
5. ledning avse administrativa kostnader likt bör beräknas mot tre andel från grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse en schablonbelopp vilket uppgår mot sex andel från detta totala bidragsbeloppet (grundbelopp samt inom förekommande fall tilläggsbelopp), och
7.
lokalkostnader avse kostnader till hyra, driftskostnader, inventarier vilket ej existerar lärverktyg samt kapitalkostnader inom struktur från ränta vid lån samt liknande, dock ej kostnader till amortering. Förordning (2024:268).5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § samt 25 kap. 12 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag likt bör ingå inom detta grundbelopp likt lämnas inom bidrag mot ett enskild huvudman till förskola, fritidshem alternativt lärorik vård likt erbjuds inom stället till förskola alternativt fritidshem.
nära tillämpning från dessa bestämmelser bör belöning för
1. vård samt lärorik aktivitet avse kostnader till förskolechef alternativt andra anställda tillsammans med ledningsuppgifter, anställda inom den pedagogiska verksamheten samt omsorgen, stödåtgärder mot unge alternativt studenter, kompetensutveckling från personalen samt liknande kostnader,
2.
pedagogiskt ämne samt utrustning avse kostnader till lek- samt lärprodukter, maskiner liksom används inom verksamheten, studiebesök samt liknande kostnader, och
3. ledning avse administrativa kostnader likt bör beräknas mot tre andel från grundbeloppet till förskolor samt fritidshem samt enstaka andel från grundbeloppet på grund av lärorik omsorg.För övriga kostnadsslag bör 4 § 4 samt 6-7 tillämpas vid motsvarande sätt.
Särskilt ifall kompensation på grund av lokalkostnader
6 § Ersättning till lokalkostnader i enlighet med 4 § 7 bör motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per ungar alternativt student inom motsvarande verksamhet.Om detta finns särskilda skäl, bör ersättningen på grund av lokalkostnader inom stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader ifall dessa existerar skäliga.nära prövningen från angående detta finns särskilda skäl bör hänsyn tas mot ifall skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader samt den enskilde huvudmannens faktiska kostnader existerar avgörande vid bas från kommunens placering inom nya lokaler, renovering från befintliga lokaler alternativt någon ytterligare omständighet.
nära prövningen får hänsyn även tas mot intresset från för att kurs tillsammans ett enskild huvudman är kapabel etableras. Förordning (2018:3).
Särskilt ifall kompensation på grund av kapitalkostnader
7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper bör tillämpas nära beräkningen från kostnader till inköp.Tilläggsbelopp
8 § Med tilläggsbelopp i enlighet med 8 kap.23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § samt 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses belöning till extraordinära stödåtgärder.Utöver vad vilket anges inom inledande stycket avses tillsammans tilläggsbelopp enligt
- 10 kap. 39 § skollagen belöning på grund av studenter likt bör ges modersmålsundervisning alternativt deltar inom lovskola, och
- 11 kap.
38 § skollagen belöning på grund av studenter liksom bör ges modersmålsundervisning. Förordning (2024:220).8 a § Med extraordinära stödåtgärder i enlighet med 8 § inledande stycket avses stödåtgärder likt viktigt avviker ifrån detta särskilda stöd vilket bör tillhandahållas inom ramen till grundbeloppet samt vilket innebär för att avgörande tillgångar måste avsättas på grund av en barns alternativt ett elevs räkning.
nära bedömningen från angående stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder bör åtgärdernas omfattning samt hållbarhet särskilt beaktas.Extraordinära stödåtgärder kunna avse exempelvis assistenthjälp, anpassning från lokaler alternativt ett helt anpassad lärmiljö. Extraordinära stödåtgärder är kapabel riktas mot bland andra små människor samt studenter tillsammans funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter alternativt långvarig skolfrånvaro.Med ett helt anpassad lärmiljö i enlighet med andra stycket avses enstaka miljö såsom äger utformats tillsammans med särskilt små elevgrupper, upphöjd lärartäthet samt specialpedagogisk kompetens.
Förordning (2024:220).8 b § En enskild huvudman såsom ansöker ifall bidrag inom form eller gestalt från tilläggsbelopp till extraordinära stödåtgärder bör lämna dem fakta vilket behövs till bestämmandet från tilläggsbelopp.
Förordning (2024:220).8 c § Statens skolverk får informera ytterligare föreskrifter om
- vilka information likt enstaka enskild huvudman bör lämna i enlighet med 8 b §, och
- bestämmandet från tilläggsbelopp.
Förordning (2024:220).
Särskilt angående belöning på grund av modersmålsundervisning
9 § Om enstaka samhälle erbjuder modersmålsundervisning inom personlig förskoleklass, bör kommunen lämna motsvarande bidrag mot sådan aktivitet inom fristående förskoleklass.Redovisning från hur bidraget äger beräknats
10 § En samhälle såsom lämnar bidrag på grund av enstaka skola inom ett fristående lärcentrum alternativt på grund av en ungar inom ett fristående förskola alternativt inom ytterligare lärorik aktivitet tillsammans med enstaka enskild huvudman bör till den enskilda huvudmannen behärska redovisa hur bidraget äger beräknats.Av redovisningen bör framgå beloppen på grund av lokalkostnader, ledning samt mervärdesskatt.angående detta ej finns särskilda skäl bör redovisningen även innehålla beloppen på grund av övriga kostnadsslag plats till sig.Statens skolverk får informera föreskrifter ifall sådan redovisning.
Utbetalning från bidrag
11 § Om den enskilda huvudmannen samt kommunen ej kommer överens ifall annat, bör bidragen blir betald ut tillsammans med ett tolftedel varenda månad.Bemyndigande angående fakta angående kommande verksamhet
12 § Statens skolverk får informera föreskrifter angående skyldigheten på grund av enstaka enskild huvudman till grundskola samt anpassad grundskola för att lämna data ifall kommande verksamhet.Förordning (2022:1619).
14 a kap.
kurs nära särskilda ungdomshem
Inledande föreskrifter
1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående träning på grund av skolpliktiga ungar likt vistas inom en sådant bostad likt avses inom 12 § lagen (1990:52) tillsammans särskilda bestämmelser ifall vård från unga (särskilt ungdomshem).För sådan kurs bör relevanta bestämmelser inom denna förordning tillämpas tillsammans dem nödvändiga avvikelser liksom följer från för att barnet vistas inom en sådant bostad.Förordning (2015:293).
Huvudmannen
2 § Huvudmannen till en särskilt ungdomshem bör fullgöra dem data inom fråga ifall utbildningen nära hemmet liksom annars huvudmannen på grund av den skolform inom skolväsendet vilket utbildningen motsvarar äger. Förordning (2015:293).3 § Har upphävts genom förordning (2020:779).Bemyndigande
4 § Statens skolverk får, efter för att äga inhämtat synpunkter ifrån Statens institutionsstyrelse, informera föreskrifter ifall verkställigheten från detta avsnitt.Förordning (2015:293).
15 kap. Övriga bestämmelser
Överklagande
1 § Beslut i enlighet med denna förordning får endast överklagas inom den ordning vilket gäller till rättslig granskning i enlighet med 13 kap. kommunallagen (2017:725). Förordning (2017:1051).Elektronisk distribution från ansökningar
2 § En begäran liksom bör göras mot Statens skolinspektion alternativt Statens skolverk i enlighet med denna förordning får överföras elektroniskt.Bemyndiganden
3 § Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får inom fråga ifall ansökningar liksom myndigheten bör testa i enlighet med denna förordning informera föreskrifter ifall distribution från ett elektronisk begäran samt ifall elektronisk underskrift samt dem ytterligare föreskrifter liksom behövs angående ansökningsförfarandet samt ifall ersättning från betalning.Förordning (2018:1574).4 § Statens skolverk får informera föreskrifter angående hur detta systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med 4 kap. 3-6 §§ skollagen (2010:800) bör bedrivas inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan samt fritidshemmet. Förordning (2022:1619).5 § Statens skolverk får informera föreskrifter angående hur detta förebyggande arbetet på grund av för att producera säkerhet samt studiero i enlighet med 5 kap.
3 § skollagen (2010:800) bör bedrivas inom förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan samt fritidshemmet.
Förordning (2022:1619).
Övergångsbestämmelser
2011:1851. Denna förordning träder inom kraft den 15 april 2011 samt bör tillämpas vid kurs ifrån samt tillsammans den 1 juli 2011, ifall ej annat följer från övergångsbestämmelserna.
2.
Genom förordningen upphävs
- grundskoleförordningen (1994:1194),
- sameskolförordningen (1995:205),
- särskoleförordningen (1995:206),
- specialskoleförordningen (1995:401),
- förordningen (1996:1206) angående fristående skolor samt viss enskild aktivitet inom skolområdet, och
- förordningen (2010:803) ifall Statens skolinspektions prövning inom vissa fall från träning tillsammans med enskild huvudman.
3.
dem upphävda förordningarna bör gå vidare för att gälla på grund av kurs mot utgången från juni 2011.
4. till studenter inom årskurs 9 inom grundskola tillsammans med offentlig huvudman bör 7 kap. 3, 4 samt 6-9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12.
5. till studenter inom årskurs 9 inom grundsärskola tillsammans med offentlig huvudman bör 7 kap.
3 §, 4 § inledande stycket samt 5-6 §§ särskoleförordningen (1995:206) gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12.
6. till studenter inom årskurs 9 inom fristående grundskolor samt fristående grundsärskolor bör 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) angående fristående skolor samt viss enskild aktivitet inom skolområdet gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12.
7.
till studenter inom årskurs 10 inom specialskolan bör 8 kap. 3-9 §§ specialskoleförordningen (1995:401) gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12. dem kursplaner likt tillämpats till dessa studenter i enlighet med 3 kap. 2-4 §§ specialskoleförordningen bör gå vidare för att tillämpas beneath läsåret 2011/12.
8. enstaka samhälle såsom nära utgången från juni 2011 deltar inom försöksverksamhet i enlighet med förordningen (1999:903) angående försöksverksamhet tillsammans med kurs utan timplan inom grundskolan får gå vidare för att bedriva träning inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen inom bilaga 1 mot skollagen (2010:800) inom den omfattning vilket följer från beslutet angående deltagande inom försöksverksamheten.
9.
enstaka huvudman till enstaka fristående grundskola likt nära utgången från juni 2011 bedriver kurs tillsammans enstaka fördelning från undervisningstiden liksom avviker ifrån timplanen inom bilaga 3 mot skollagen (1985:1100) får gå vidare för att bedriva kurs inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen inom bilaga 1 mot skollagen (2010:800).
10.
enstaka huvudman liksom tillsammans med stöd från 8 alternativt 9 bedriver kurs inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen inom bilaga 1 mot skollagen (2010:800) bör anmäla detta mot Statens skolinspektion före utgången från 2011. angående detta föreligger förutsättningar på grund av återkallelse i enlighet med 9 kap.
24 § får Skolinspektionen besluta för att huvudmannen ifrån samt tillsammans med ett viss tidpunkt bör tillämpa timplanen.
11. enstaka samhälle vilket nära utgången från juni 2011 anordnar engelskspråkig utbildning i enlighet med förordningen (2003:459) angående försöksverksamhet tillsammans med engelskspråkig utbildning inom grundskolan får gå vidare för att bedriva engelskspråkig utbildning inom identisk omfattning.
Detsamma gäller ett enskild huvudman till grundskola likt nära utgången från juni 2011 anordnar delar från undervisningen vid engelska inom motsvarande omfattning.
Om villkoren i enlighet med 9 kap. 18 § inledande stycket ej existerar fullbordade får Statens skolinspektion besluta för att huvudmannen ej får gå vidare för att anordna sådan undervisning.2011:506
1.
Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2011 inom fråga angående 4 kap. 1 a § samt bilaga 1, den 1 månad 2013 inom fråga ifall 6 kap. 2-6 §§ samt inom övrigt den 1 juli 2012.
Förordning (2012:498).
2. ett pedagog liksom avses inom 33 § andra stycket lagen (2010:801) ifall insättning från skollagen (2010:800) bör nära användningen från 6 kap.
3 samt 4 §§ denna förordning jämställas tillsammans ett legitimerad pedagog vilket existerar behörig för att undervisa inom detta material såsom betyget avser. Detsamma gäller enstaka pedagog såsom avses inom punkt 20 inom övergångsbestämmelserna mot förordningen (2011:326) angående behörighet samt legitimation till pedagog samt förskollärare.
Förordning (2013:827).2011:1180
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2012 samt tillämpas inledande gången läsåret 2013/14.
2. Äldre föreskrifter gäller kvar på grund av läsåret 2012/13.2013:249
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2013.
2. Bilagorna 1-3 inom sin nya lydelse tillämpas inledande gången höstterminen 2013 till studenter såsom påbörjar årskurs 1 inom grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan.
3.
på grund av studenter inom grundsärskolan liksom höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 bör undervisningstiden inom matematik existera minimalt 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller ej studenter inom träningsskolan.
4. på grund av studenter inom specialskolan likt höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 bör undervisningstiden inom matematik existera minimalt 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070 timmar.
5.
på grund av studenter inom sameskolan såsom höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 bör undervisningstiden inom matematik artikel minimalt 740 timmar respektive 700 timmar.
6. Bilagorna 1-3 inom sin äldre lydelse gäller kvar till studenter liksom höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 alternativt enstaka högre årskurs inom grundsärskolan alternativt sameskolan alternativt årskurs 5 alternativt enstaka högre årskurs inom specialskolan.2014:96
1.
Denna förordning träder inom kraft den 1 april 2014.
2. dem nya bestämmelserna tillämpas inledande gången vid test såsom genomförs efter den 30 juni 2014.2016:336Denna förordning träder inom kraft den 1 september 2016 inom fråga ifall 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 inom fråga angående 10 kap. 11 § samt inom övrigt den 1 juli 2016.2016:652
1.
Denna förordning träder inom kraft den 15 juli 2016.
2. Förordningen tillämpas inledande gången höstterminen 2016 på grund av studenter vilket påbörjar årskurs 4 inom grundsärskolan samt sameskolan respektive årskurs 5 inom specialskolan.
3. på grund av studenter inom grundsärskolan liksom höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 bör undervisningstiden inom ämnet matematik artikel minimalt 1 075 timmar respektive 1 040 timmar.
Detta gäller ej studenter inom träningsskolan.
4. till studenter inom specialskolan liksom höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 bör undervisningstiden inom matematik existera minimalt 1 230 timmar respektive 1 195 timmar.
5. till studenter inom sameskolan liksom höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 bör undervisningstiden inom matematik artikel minimalt 850 timmar respektive 815 timmar.
6.
Äldre föreskrifter gäller kvar till studenter liksom höstterminen 2016 påbörjar
a) årskurs 7 alternativt ett högre årskurs inom grundsärskolan, eller
b) årskurs 8 alternativt ett högre årskurs inom specialskolan.2017:1107Denna förordning träder inom kraft den 1 januari 2018 inom fråga ifall 9 kap. 22 a § samt 22 c §, 11 kap.
12 a § samt 12 c § samt 12 kap. 12 a § samt 12 c § samt inom övrigt den 29 juni 2018.2017:1116
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 januari 2018.
2. Förordningen bör tillämpas vid kurs ifrån samt tillsammans med höstterminen 2018.2018:750
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2018 inom fråga angående 3 kap. 4 §, den 2 juli 2018 inom fråga ifall bilaga 2-4 samt inom övrigt den 1 juli 2019.
2.
på grund av studenter liksom höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 alternativt enstaka högre årskurs gäller bilagorna 2 samt 3 inom den äldre lydelsen.2018:1512
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2019.
2. på grund av studenter inom grundskolan liksom höstterminen 2019 påbörjar årskurs 7 gäller följande:
- undervisningstiden inom ämnet idrott samt välmående bör existera minimalt 580 timmar totalt, och
- undervisningstiden inom elevens omröstning bör existera minimalt 197 timmar totalt.
3.
Äldre föreskrifter gäller kvar på grund av studenter liksom höstterminen 2019 påbörjar
- årskurs 8 alternativt 9 inom grundsärskolan eller
- årskurs 9 alternativt 10 inom specialskolan.
4. inom lagen (2017:620) angående förändring inom skollagen (2010:800) finns övergångsbestämmelser likt gäller studenter liksom höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 alternativt enstaka högre årskurs inom grundskolan.
2019:800
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2020.
2. besitter upphävts genom förordning (2020:830).
3. Äldre föreskrifter gäller ännu på grund av studenter vilket höstterminen 2020 påbörjar årskurs 9 alternativt 10 inom specialskolan.2020:779
1. Denna förordning träder inom kraft den 10 oktober 2020.
2.
Förordningen tillämpas inledande gången vid kurs samt ytterligare aktivitet liksom startas efter den 30 juni 2021.2020:830
1. Denna förordning träder inom kraft den 30 oktober 2020.
2. Bilaga 3 inom den nya lydelsen tillämpas inledande gången på grund av höstterminen 2021.
3. till studenter inom specialskolan såsom höstterminen 2021 påbörjar årskurs 8 gäller följande:
a) undervisningstiden inom ämnet idrott samt välbefinnande bör existera minimalt 620 timmar totalt, och
b) undervisningstiden inom elevens omröstning bör artikel minimalt 195 timmar totalt.
4. Bilaga 3 inom den äldre lydelsen gäller kvar till studenter liksom höstterminen 2021 påbörjar årskurs 9 alternativt 10 inom specialskolan.2021:192
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 april 2021.
2. Bestämmelserna inom 11 § inom den nya lydelsen tillämpas inledande gången vid träning ifrån samt tillsammans höstterminen 2021. 2023:945
1.
Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2024.
2. Förordningen tillämpas inledande gången vid kurs vilket starta höstterminen 2024.
3. till stadier såsom enstaka skola besitter avslutat före ikraftträdandet gäller bilaga 1, 3 samt 4 inom den äldre lydelsen.
4. dem beslut ifall fördelning mellan årskurser från undervisningstid inom en etapp likt saknas utifrån ett timplans nya lydelse i enlighet med bilaga 1, 3 alternativt 4 bör ej tillämpas vid årskurser liksom ett skola besitter avslutat före ikraftträdandet från timplanen.2024:298
1.
Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2025.
2. Förordningen tillämpas inledande gången vid kurs likt bedrivs ifrån samt tillsammans höstterminen 2025.
Bilaga 1
Timplan till grundskolan
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan Låg- Hög- Totalt stadiet stadiet samt stadiet mellan- stadietBild 60 80 100 240Engelska 60 220 200 480Hem- samt konsument- insikt 40 90 130Idrott samt välmående 140 180 280 600Matematik 420 410 400 1 230Musik 80 80 80 240Naturorienterande ämnen 145 216 289 650Biologi 60 80 Fysik 60 80 Kemi 60 80 Samhällsorienterande ämnen 200 375 405 980Geografi 75 80 bakgrund 90 100 Religionskunskap 75 80 Samhällskunskap 75 90 hantverk 50 140 140 330Svenska alternativt svenska likt andraspråk 680 520 290 1 490Teknik 47 65 88 200Språkval 48 272 320Totalt garanterat antal timmar 1 882 2 334 40 2 634 6 890Därav skolans omröstning 600När detta gäller dem naturorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid ifall 60 timmar inom respektive kurs.återstående 36 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem naturorienterande ämnena garanterade ett minsta undervisningstid angående 80 timmar inom respektive tema. återstående 49 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom högstadiet.När detta gäller dem samhällsorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade enstaka minsta undervisningstid inom respektive tema.
återstående 60 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem samhällsorienterande ämnena garanterade enstaka minsta undervisningstid inom respektive tema. återstående 55 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom högstadiet.Vid skolans omröstning får antalet timmar inom timplanen per etapp till en material alternativt ett ämnesgrupp reduceras tillsammans med högst 20 andel.
Antalet timmar till svenska alternativt svenska vilket andraspråk, engelska, språkval samt matematik får dock ej minskas.Bestämmelser angående för att huvudmannen fattar beslut ifall fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden finns inom 9 kap. 4 § skolförordningen (2011:185).Bestämmelser ifall anpassad studiegång finns inom 3 kap. 12 § skollagen (2010:800).
Anpassad studiegång är kapabel innebära avvikelser ifrån timplanen.Bestämmelser ifall prioriterad timplan finns inom 9 kap. 4 a § skolförordningen. Prioriterad timplan kunna innebära avvikelser ifrån den inom timplanen angivna dispositionen från antalet timmar per kurs.
sätta betyg, och 2Förordning (2023:945).
Bilaga 2
Timplaner till anpassade grundskolan
Timplan på grund av studenter vilket läser ämnen
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan- Låg- samt Hög- Totalt stadiet stadiet mellan- stadiet stadietBild 60 75 90 225Hem- samt konsument- insikt 230 295 525Idrott samt välbefinnande 245 245 260 750Musik 120 125 150 395Slöjd 175 260 235 670Svenska alternativt svenska liksom andraspråk 450 450 400 1 300Engelska 35 55 90 180Matematik 400 400 415 1 215Naturorien- terande ämnen 145 216 289 650Samhällsorien- terande ämnen 185 255 350 790Teknik 45 60 85 190Totalt garanterat antal timmar 1 860 2 141 230 2 659 6 890Därav skolans omröstning 1 800Timplan på grund av studenter likt läser ämnesområdenÄmnesområden Undervisningstid inom timmar Lågstadiet Mellan- Hög- Totalt stadiet stadietEstetisk aktivitet 315 340 360 1 015 informationsutbyte 315 340 360 1 015Motorik 315 340 360 1 015Vardags- aktiviteter 315 340 360 1 015Verklighetsupp- fattning 315 340 360 1 015 Fördelningsbar undervisnings- period 300 640 650 1 590 Totalt garanterat antal timmar 1 875 2 340 2 450 6 665 Bestämmelser ifall anpassad studiegång finns inom 3 kap.12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kunna innebära avvikelser ifrån timplanerna.
Förordning (2022:1619).
Bilaga 3
Timplan till specialskolan
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan- Låg- Hög- Totalt stadiet stadiet samt stadiet mellan- stadiet foto 70 90 90 250Hem- samt konsument- förståelse 50 80 130Idrott samt välmående okänt 180 270 640Rörelse samt skådespel 90 80 75 245Slöjd 85 140 125 350Teckenspråk 320 205 200 725Svenska alternativt svenska liksom andraspråk 780 500 280 1 560Engelska 95 220 200 515Matematik 560 410 400 1 370Samhällsorienterande ämnen 319 342 400 1 061Geografi 65 80Historia 75 100 Religionskunskap 65 80 Samhällskunskap 65 90 Naturorienterande ämnen 227 216 261 704Biologi 60 70 Fysik 60 70 Kemi 60 70 Teknik 52 65 83 200Språkval 48 272 320Totalt garanterat antal timmar 2 788 2 496 50 2 736 8 070Därav skolans omröstning 600När detta gäller dem samhällsorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid inom respektive tema.återstående 72 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem samhällsorienterande ämnena garanterade enstaka minstaundervisningstid inom respektive tema. återstående 50 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom högstadiet.När detta gäller dem naturorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade enstaka minsta undervisningstid angående 60 timmar inom respektive material.
återstående 36 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem naturorienterande ämnena garanterade enstaka minsta undervisningstid ifall 70 timmar inom respektive kurs. återstående 51 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom högstadiet.Vid skolans omröstning får antalet timmar inom timplanen per etapp till en material alternativt enstaka ämnesgrupp reduceras tillsammans högst 20 andel.
Antalet timmar till svenska alternativt svenska liksom andraspråk, engelska, matematik samt språkval får dock ej minskas.Bestämmelser angående för att huvudmannen fattar beslut angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden finns inom 11 kap. 2 a § skolförordningen (2011:185).Bestämmelser ifall anpassad studiegång finns inom 3 kap.
12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång är kapabel innebära avvikelser ifrån timplanen. Förordning (2023:945).
Bilaga 4
Timplan på grund av sameskolan
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan- Låg- Totalt stadiet stadiet samt mellan- stadiet foto 60 80 140Hem- samt konsument- insikt 50 50Idrott samt välbefinnande 150 160 310Musik 60 60 120Slöjd 60 130 190Svenska alternativt svenska vilket andraspråk 400 510 910Engelska 60 220 280Matematik 420 410 830Samhällsorienterande ämnen 130 270 400Geografi 60 bakgrund 70 Religionskunskap 60 Samhällskunskap 60 Naturorienterande ämnen 110 200 310Biologi 55 Fysik 55Kemi 55Samiska 400 400 800Språkval 48 48Teknik 40 45 85Totalt garanterat antal timmar 1 890 2 533 50 4 473Därav skolans omröstning 210När detta gäller dem naturorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid ifall 55 timmar inom respektive tema.återstående 35 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom mellanstadiet. då detta gäller dem samhällsorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid inom respektive kurs. återstående 20 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom mellanstadiet.Vid skolans omröstning får antalet timmar inom timplanen per etapp på grund av en material alternativt ett ämnesgrupp reduceras tillsammans högst 15 andel.
Antalet timmar på grund av svenska alternativt svenska vilket andraspråk, engelska, matematik, samiska samt språkval får dock ej minskas.Bestämmelser angående för att huvudmannen fattar beslut angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden finns inom 12 kap. 3 § skolförordningen (2011:185).Bestämmelser angående anpassad studiegång finns inom 3 kap.
12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång förmå innebära avvikelser ifrån timplanen. Förordning (2023:945).