Är elektronskal och valenselektroner samma sak

ATOMKUNSKAP

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO ©

Atomen består från ett kärna tillsammans protoner (positivt laddade) samt neutroner (neutralt laddade). Runt atomkärnan finns elektroner (negativt laddade) inom olika elektronskal. Antalet protoner bestämmer vilket grundämne detta existerar.

Elektronerna inom detta yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.

Bild: geralt / Pixabay License

I detta periodiska systemet finns varenda grundämnen såsom existerar kända idag. såsom grundämne, uppställt inom periodiska systemet, besitter detta ständigt lika flera elektroner liksom protoner. en grundämne existerar alltså oladdat.

Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Därför ger/tar alternativt lånar dem elektroner tillsammans med andra atomer. ifall ett atom ej äger lika flera protoner (positiva laddningar) liksom elektroner (negativa laddningar) kallas den jon. ett atom blir ett positiv jon angående den besitter tappat bort eller missat elektroner samt enstaka negativ jon ifall den äger tagit upp elektroner.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Elektronskal existerar dem energinivåer likt elektronerna färdas inom.

Skalen börjar namnges ifrån atomkärnan tillsammans med bokstaven K. K-skalet förmå högsta innehålla numeriskt värde elektroner, L-skalet åtta. detta yttersta elektronskalet kunna högsta innehålla åtta elektroner oavsett vilken tecken detta äger (undantag angående detta existerar K-skalet).

Sammanfattning: Antalet protoner avgör vilket grundämne detta existerar.

Antalet elektroner bestämmer ifall grundämnet existerar enstaka jon (laddat) alternativt oladdat. Antalet neutroner avgör vilken isotop från grundämnet detta existerar. enstaka isotop existerar ett variant från en grundämne. samtliga grundämnen besitter isotoper. Isotoperna från en grundämne får olika attribut. Framförallt avgör detta ifall ämnet existerar radioaktivt alternativt inte.

Fördjupning:

• Hemsida – Atomer (naturvetenskap.org)

Uppgifter: 

PERIODISKA SYSTEMET

Redan beneath forntiden plats vissa grundämnen kända.

detta plats dem liksom kunde hittas inom naturen alternativt liksom enkelt kunde framställas mot modell guld, silver, koppar, järn samt tenn.

Under historiens gång besitter kurera tiden upptäckter från nya grundämnen gjorts, framför allt beneath 1700-talet samt 1800-talet. vid mitten från 1800-talet skapade ryssen Dmitrij Mendelejev en struktur till hur grundämnena plats besläktade tillsammans med varandra.

Detta gjorde han innan atommodellen samt protonen fanns upptäckta.

Bild: geralt / Pixabay License

Han kallade sin modell på grund av detta periodiska systemet. inom hans periodiska struktur fanns detta flera tomma rutor på grund av grundämnen likt ännu ej upptäckts. Mendelejev kunde, förutom för att förutsäga för att detta fanns oupptäckta grundämnen, även förutsäga dessa grundämnens attribut.

Idag existerar dem upptäckta samt hans förutsägelser stämde.

Det periodiska systemet existerar indelat inom perioder samt grupper. enstaka vågrät rad kallas period.

Dessa grundämnen besitter identisk antal elektronskal.

En kolumn (lodrät) kallas assemblage. Dessa grundämnen besitter identisk antal valenselektroner d.v.s.

lika flera elektroner inom sitt yttersta skal. detta existerar endast valenselektronerna vilket påverkas nära enstaka kemisk reaktion. inom ett assemblage besitter grundämnena liknande attribut (undantag väte). Därför brukar grundämnen inom ett team kallas grundämnesfamiljer.

De flesta grundämnen liksom finns existerar metaller (ungefär 95 st).

dem finns mot vänster samt inom mitten från detta periodiska systemet. Ickemetallerna (18 st) finns mot motsats till vänster (undantag väte) samt några ett fåtal halvmetaller (7 st) finns emellan dessa.

Fördjupning: 

Uppgifter: 

GRUNDÄMNESFAMILJER

Grundämnen liksom existerar inom identisk team inom detta periodiska systemet äger liknande attribut.

dem besitter identisk antal valenselektroner.

Alkalimetaller

Alkalimetaller besitter ett kraftig reaktion tillsammans med dricksvatten. hydrogen bildas samt lösningen blir basisk (pH ovan 7). Alkalimetaller reagerar även snabbt tillsammans med luftens syre samt måste förvaras inom fotogen. inom periodiska systemet finns alkalimetallerna (grupp 1) längst bort mot vänster.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Anledningen mot alkalimetallernas reaktionsförmåga existerar för att dem varenda besitter enstaka valenselektron.

Den önskar dem gärna bli från tillsammans med samt därför uppstår dem kraftiga kemiska reaktionerna. Alkalimetaller tillsammans med högre atomnummer reagerar kraftigare eftersom då existerar valenselektronen längre ifrån kärnan samt förmå enklare reagera.

Halogener 

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Kallas saltbildare eftersom dem existerar väldigt utmärkt vid för att forma salter.

Halogener existerar även väldigt reaktiva. Allra bäst vid för att reagera tillsammans med andra ämnen existerar fluor. dem existerar samtliga ickemetaller. samtliga halogener besitter sju valenselektroner. inom periodiska systemet finns halogenerna (grupp 17) näst längst bort mot höger.

Ädelgaser

Bild: Jim Nelson / CC BY-NC-SA 2.0

Dessa grundämnen äger maxantalet elektroner inom sitt yttersta elektronskal (två alternativt åtta).

detta kallas ädelgasstruktur. detta innebär för att dem oftast ej önskar reagera tillsammans med andra ämnen. Därför finns detta ständigt ädelgas inuti glödlampor. Glödtråden får ingen chans för att reagera tillsammans luftens syre samt brinna upp. inom periodiska systemet finns ädelgaserna (grupp 18) längst bort mot höger.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Fördjupning: 

• Hemsida – Alkalimetall, Halogener, Ädelgaser (Wikipedia)
• Film – Alkalimetaller samt halogener (Magnus Ehinger, 9.59, svenska)
• Film – Ädelgaser (Magnus Ehinger, 4.13, svenska)
• Film – Brainiac Alkali metals (scientist303, engelska, 3.16).
• Film – Alkali metals in vatten (ironnica, engelska, 2.21).
• Film –– The Halogens (Jon Dicks: Group 7, engelska, 4,.35)
• Film – Noble gases (Fuseschool, engelska, 4.11)

Uppgifter: 

METALLBINDNINGAR

Alla atomer eftersträvar en fullt yttersta elektronskal.

angående en kurs besitter fullt inom yttersta elektronskalet kallas detta för att ämnet besitter ädelgasstruktur. Ädelgaser äger redan ifrån start ädelgasstruktur samt existerar därför ovilliga för att reagera tillsammans andra ämnen.

Bild: Artturi_Mantysaari / Pixabay License

Det finns tre olika strategier på grund av för att nå ädelgasstruktur: för att atomerna delar vid elektronerna gemensamt (på numeriskt värde olika sätt) alternativt för att dem tar samt ger elektroner mellan varandra.

Beroende vid atomernas bindning döps den kemiska föreningen olika.

• Metallbindning → metaller
• Molekylbindning → molekyler
• Jonbindning → salter

Till modell inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig hålls atomerna ihop tillsammans med hjälp från ett molekylbindning.

Alltså existerar detta rätt för att yttra vattenmolekyl. Vanligt bordssalt, natriumklorid, existerar ej enstaka molekyl utan en salt.

En kemisk förening existerar en omfattande mening såsom innebär för att numeriskt värde alternativt fler grundämnen sitter ihop. detta går ej för att kalla rena metaller till kemiska föreningar dock flera molekyler samt varenda salter existerar kemiska föreningar.

Metallbindningar

Metaller leder elektricitet samt värme samt därför måste detta finnas rörliga laddningar inuti metallen.

Dessa rörliga laddningar beror vid för att varenda metallatom släpper ifrån sig sina valenselektroner samt äger dem gemensamt inom en elektronmoln. samtliga metallatomer får då ädelgasstruktur.

Bild: Julen Aduriz EHU / CC BY-SA 4.0

Alla rena metaller besitter metallbindning samt denna bindningstypen existerar kraftfull.

detta behövs allmänt höga temperaturer på grund av för att erhålla metaller för att övergå mot flytande form eller gestalt alternativt mot gasform.

Bild: Pavlofox / Pixabay License

Fördjupning: 

Uppgifter: 

MOLEKYLBINDNINGAR

Molekylbindning kallas även kovalent bindning alternativt elektronparbindning.

Vid molekylbindning delar atomen vid enstaka alternativt flera elektroner till för att att nå ett mål eller resultat ädelgasstruktur.

Hos grundämnen vilket äger gasform nära rumstemperatur existerar detta vanligt för att dela vid elektroner mot modell syre, kväve, väte, fluor samt klor. Atomerna sitter då ihop numeriskt värde samt två.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

I exemplet ovan tillsammans väte nedan besitter atomkärnorna enstaka proton. varenda väteatom äger ett valenselektron.

Dessa numeriskt värde elektroner går runt båda atomkärnorna. detta innebär för att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom dem äger elektronerna gemensamt. K-skalet existerar fullt tillsammans numeriskt värde elektroner. Detta kallas molekylbindning.

När atomer besitter molekylbindning existerar detta ständigt bara valenselektronerna såsom berörs.

inom den organiska kemin binds ständigt atomerna ihop tillsammans med molekylbindning. Vanligtvis framträda bindningarna tillsammans med streck. varenda streck motsvaras från numeriskt värde valenselektroner d.v.s. enstaka molekylbindning. Vätet besitter ett valenselektron samt kolet besitter fyra.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Anledningen mot för att kolet äger fyra streck alternativt fyra molekylbindningar existerar för att den får då fullt yttre skal.

Kolet lånar ett elektron ifrån fyra väteatomer samt besitter fyra själv: 1+1+1+1+4 = 8.

Vätet lånar enstaka valenselektron. 1+1 = 2. samtliga atomer får ädelgasstruktur. Tänk vid för att samtliga elektroner existerar utmålade dock detta existerar bara valenselektronerna liksom existerar ett sektion från molekylbindningen.

Nedan existerar enstaka foto vid koldioxid vars atomer även äger molekylbindning.

Läs mer om hur de yttersta elektronerna påverkar atomens egenskaper i artikeln om valenselektroner

Syre besitter sex valenselektroner samt kol besitter fyra. Därför besitter kol samt syre två elektroner fanns liksom gård inom båda grundämnenas elektronbanor. Kolet utför detta vid båda syreatomerna. samtliga får då att vara berusad eller övermättad elektronskal. vid bilden nedan ser ni hur konstruktionen ser ut.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Fördjupning: 

Uppgifter: 

JONBINDNING

En jon existerar ett atom liksom gett försvunnen alternativt liksom tagit upp enstaka alternativt flera elektroner på grund av för att nå fullt yttersta elektronskal.

Jonbindning existerar ett bindning mellan numeriskt värde joner.

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet)

på grund av för att ett kemisk förening tillsammans med jonbindning bör behärska bildas behövs detta för att ett atom önskar ge försvunnen elektroner samt för att ett ytterligare atom önskar ta upp dem. Den kemiska föreningen kallas på grund av salt.

Den atom vilket ger försvunnen elektroner blir enstaka positiv jon samt den atom såsom tar upp elektroner blir enstaka negativ jon.

Jonföreningar bildas oftast från grundämnen vilket står långt ifrån varandra inom periodiska systemet.

Jonföreningar existerar vanligtvis sammansatta från ett positiv jon samt ett negativ jon. dem kunna även bestå från ett positiv jon samt enstaka negativ jon såsom består från flera sammansatta grundämnen.

Ta upp alternativt ge försvunnen elektroner?

Vi börjar för att titta vid alkalimetallerna (gr.

1) liksom äger ett valenselektron. ifall ett alkalimetall blir från tillsammans med den får den då fullt yttersta elektronskal (eftersom K-skalet, vilket blir kvar, innehåller numeriskt värde elektroner samt då existerar detta fullt.)

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Om alkalimetallen blir från tillsammans ett elektron försvinner enstaka minusladdning.

[1] Antalet valenselektroner har stor betydelse för vilka kemiska föreningar atomen kan ingå i; antalet bestämmer atomslagets kemiska egenskaper

Den får fler positiva protoner än negativa elektroner. Alltså blir alkalimetaller positiva likt joner. Samtliga alkalimetaller får laddningen 1+ likt joner. Lägg dem positiva samt negativa laddningarna inom ett gammaldags våg sålunda ser ni för att dem positiva balanserar maximalt. detta blir överskott tillsammans med ett plusladdning.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Grundämnena inom team 2 besitter numeriskt värde valenselektroner.

på grund av för att ett fåtal en fullt yttersta elektronskal behöva den ge försvunnen dem. Då får atomen en överskott vid numeriskt värde plusladdningar.

Elektronen hoppar då ut från sitt normala elektronskal till ett elektronskal som ligger längre bort från kärnan

Därför får grundämnena inom assemblage numeriskt värde jonladdningen 2+.

Halogenerna (gr. 17) saknar enstaka valenselektron till för att nå fullt yttersta skal. dem äger sju dock önskar äga åtta valenselektroner. dem tar upp enstaka elektron någonstans ifrån till för att att nå ett mål eller resultat fullt yttersta elektronskal.

Ofta sker detta nära enstaka kemisk reaktion mot modell då en krydda bildas. då halogener fullfölja detta får dem fler negativa elektroner än positiva protoner. Halogener blir alltså negativa såsom joner. Samtliga halogener får laddningen 1- vilket joner.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

• Grundämnena inom team 16: mot modell syre, svavel. Saknar numeriskt värde valenselektroner samt får oftast jonladdningen 2^–.
• Grundämnena inom assemblage 13 äger jonladdningen 3⁺och dem inom samling 15 äger jonladdningen 3^–.

Övriga grundämnen existerar detta svårt för att register ut jonladdningen vid.

ni får slå upp dem inom enstaka tabell.

Fördjupning: 

• Film – Joner (Andreas Sandqvist, svenska, 7.27)
• Film – Jonbindningar (Urplay, 1.51, svenska)
• Film – Jonbindningar samt jonföreningars attribut (Magnus Ehinger, 7.02, svenska)
• Film – Jonbindningar (Magnus Ehinger, svenska, 5.46)
• Film – Hur blir atomen ett jon?

  (Studi, svenska, 4.03)

• Hemsida – Joner (org)

Uppgifter: 

ATT forma SALTER

Positiva samt negativa joner dras mot varandra samt ordnar in sig inom enstaka speciell ordning vilket kallas genomskinligt mineral alternativt kristallstruktur. detta kallar oss krydda.

inom en krydda sålunda finns detta lika flera negativa laddningar vilket positiva laddningar.

Den positiva jonen existerar oftast ett metall samt den negativa jonen existerar oftast ett ickemetall. Metallatomen lämnar elektroner (kan artikel flera liksom lämnas) mot ickemetallen. Nedan existerar ett foto vid hur jonerna ordnar in sig inom detta mönster inom vanligt bordssalt.

Formelskrivning tillsammans salter

Innan ni börjar nedteckna enstaka kemisk formel behöver ni känna till vilken jonladdning ämnena besitter.

detta ser ni inom detta periodiska systemet alternativt inom enstaka tabell.

Att tänka på:

• I ett kemisk förening skrivs ständigt den positiva jonen först.
• Den kemiska föreningen såsom bildas bör artikel elektriskt neutral.

Natrium reagerar tillsammans klor samt bildar natriumklorid. sålunda på denna plats skriver ni reaktionsformeln:

Så denna plats är kapabel detta titta ut tillsammans ett bild:

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Exempel 2: Litiumdisulfid.

sålunda på denna plats skriver ni reaktionsformeln:

Denna kemiska förening kallas Dilitiumsulfid alternativt bara Litiumsulfid.

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade

Observera den lilla tvåan efter Li liksom betyder för att detta existerar numeriskt värde stycken litiumatomer. Tvåan äger olika position före samt efter reaktionen.

Exempel 3: Kalcium reagerar tillsammans med fluor. sålunda denna plats skriver ni reaktionsformeln:

De flesta salter är kapabel lösning inom vätska. Vattnets kemiska attribut delar upp saltet vilket fullfölja för att dem positiva samt negativa jonerna flyter fritt omkring inom vattnet.

detta kallas på grund av ett jonlösning samt vid bas från jonerna leder jonlösningen elektricitet.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Om vattnet ej är kapabel åtgärda upp saltet kallas detta till en svårlösligt salt.

Den negativa jonen är kapabel bestå från flera sammansatta grundämnen. Sammansatta negativa joner sitter hårt ihop tillsammans molekylbindningar samt går ej isär även ifall dem blandas tillsammans vätska.

inom enstaka sådan jonlösning finns detta positiva joner samt sammansatta negativa joner.

Exempel vid negativa sammansatta joner:

När ni skriver kemiska formler tillsammans sammansatta joner existerar detta enklast för att bara titta laddningen samt tänka sig för att den negativa jonen sitter ihop samt ej delar sig.

Det är antalet valenselektroner som ger atomen dess egenskaper

angående detta, inom ett kemisk förening, behövs fler negativa joner på grund av för att detta bör bli ett neutral laddning sätter ni den sammansatta jonen inom ett parentes samt markerar antal negativa joner mot motsats till vänster ifall parentesen.

2 SO₄ = (SO₄)₂

Exempel 4: Magnesium reagerar tillsammans med nitrat.

sålunda på denna plats skriver ni reaktionsformeln:

Saltet inom tabellen heter magnesiumdinitrat.

Bild: alusruvi / Pixabay License

Fördjupning: 

Uppgifter: 

VÄRLDSBERÖMDA SALTER

En genomskinligt mineral existerar ett slags struktur då atomerna inom en kurs existerar regelbundet strukturerade, helt alternativt delvis.

Salter, såsom ej existerar inom vattenlösningar, existerar inom kristallstruktur. denna plats följer några vanliga salter:

Natriumklorid, NaCl

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Kallas även koksalt samt existerar helt nödvändigt på grund av kroppen. till lite alternativt på grund av många krydda inom maten förmå artikel ohälsosamt.

Detta krydda användes förr ofta mot för att förlänga matens hållbarhet.

Natriumvätekarbonat, NaHCO₃

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Mer känt vilket bikarbonat samt finns inom bakpulver. detta finns även inom pulverbrandssläckare då många koldioxid utvecklas samt släcker branden.

Kalciumkarbonat, CaCO₃

Kalksten existerar en vanligt samlingsnamn på grund av flera karbonater.

Genom att utifrån tillföra energi går det att excitera en elektron

Kalciumkarbonat används inom byggnadsmaterial vilket betong samt cement. Skelett, tänder samt skal vid olika blötdjur existerar även uppbyggda från detta salt.

Kalciumsulfat, CaSO₄

Bild: Istock

Mer känt liksom gips. Vanligt såsom byggnadsmaterial samt på grund av för att göra stabil brutna armar samt ben.

Ammoniumklorid, NH₄Cl

Bild: nataliaaggiato / Pixabay License

Ett annat namn existerar salmiak liksom finns inom sötsak.

detta existerar även enstaka komponent inom batterier vilket ej går för att ladda upp.

Kaliumnitrat, KNO₃

Bild: By Photo: Myrabella /  CC BY-SA 3.0

Detta krydda innehåller ett massiv sektion syre samt existerar därför ett komponent inom svartkrut. Idag används detta på grund av för att erhålla iväg fyrverkerier.

Kopparsulfat, CuSO₄

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Väldigt giftigt samt miljöfarligt.

Används till för att ett fåtal försvunnen mördarsniglar ifrån trädgården.

Fördjupning: 

Uppgifter: 

ANALYSERA JONER

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO ©

Kemi är kapabel existera en detektivarbete. för att analysera samt avslöja salters positiva samt negativa joner existerar inga bekymmer.

dock på grund av för att ta reda vid positiva samt negativa joner används numeriskt värde helt olika strategier.

Positiva joner

När vissa positiva joner utsätts till upphöjd temperatur avger dem synligt ljus inom olika färger (våglängd). Därför används salter inom fyrverkerier samt bengaliska eldar. detta existerar dem positiva jonerna vilket ger egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser.

dem negativa jonerna ger inga synliga färger således dem påverkar ej resultatet. till för att undersöka dem positiva jonerna inom en krydda tar ni lite krydda samt strör ovan ett låga. Lågan ifrån metan brinner tillsammans med enstaka azurblå låga utan några gula alternativt orangea flammor. Därför existerar metan perfekt mot denna undersökning.

Negativa joner

För för att undersöka negativa joner behövs olika typer från reagens.

ett reagens existerar en material vilket vid något sätt reagerar tillsammans med detta såsom bör testas därför för att ni förmå att fatta beslut eller bestämma något vilket kurs detta är.

Om ni besitter enstaka jonlösning tillsammans med en okänt krydda förmå ni testa för att hälla inom en annat krydda.

Alla atomer som har ett visst antal valenselektroner beter sig på ett liknande sätt

då numeriskt värde olika salter (lösta inom vatten) blandas inom identisk bägare kunna detta ibland bildas enstaka fällning. enstaka fällning existerar en svårlösligt krydda liksom vattnet ej kunna dela vid. ett fällning är kapabel titta olika ut samt äga olika färg.

Ofta existerar fällningen ljus samt utför vattnet grumligt.

Bild: OskarUggla / UgglansNO

Salter tillsammans positiva samt negativa joner likt besitter identisk storlek och/eller besitter identisk värde vid sin jonladdning förmå artikel svårlösliga. modell vid svårlösliga salter existerar silverklorid samt bariumsulfat.

På bilden nedan framträda lågprov (från vänster) koppar, natrium samt strontium.

Bild: Jonathan Sanderson / CC BY-NC-SA 2.0

Fördjupning: 

Uppgifter: 

JONER: SYROR samt BASER

Syror samt baser existerar jonlösningar.

Flera baser existerar fasta ämnen vilket behöver spädas på grund av för att bli ett jonlösning.

Kort repetition ifall syror samt baser:

pH-skalan mäter hur surt alternativt basiskt något existerar. enstaka neutral svar besitter pH 7. Lösningar beneath pH 7 existerar något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör samt ovan pH 7 existerar alkalisk.

till varenda steg vid skalan ökar/minskar surheten tillsammans gånger 10.

Baser samt syror delas upp inom starka samt svaga baser respektive syror. inom starka syror delas varenda molekyler upp inom joner då dem löses tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt frigör flera vätejoner, H⁺.

Svaga syror delas bara delvis upp mot joner nära förbindelse tillsammans vätska. identisk sak gäller även baser tillsammans skillnaden för att dem frigör hydroxidjoner OH^–. detta existerar massiv skillnad inom pH mellan svaga samt starka syror/baser.

Neutralisation – Blandar ni ett syra tillsammans med enstaka bas kommer ni för att erhålla ett neutralisation, d.v.s.

för att pH-värdet närmar sig 7.

De starka syrornas joner är:

Det existerar vätejonen, H⁺ som utför något surt. Ju fler vätejoner, desto lägre pH. vid bilden syns hur saltsyra delat upp sig. detta kallas protolys då vätejonen lämnar syran.

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO©

I bägaren finns även flera vattenmolekyler.

De starka basernas joner är:

Det existerar hydroxidjonen, OH^–, liksom utför något basiskt.

Ju fler hydroxidjoner, desto högre pH.

Syror förmå användas på grund av för att producera salter.

Här existerar numeriskt värde exempel:

1) ifall enstaka syra samt ett bas blandas kommer vätejonen samt hydroxidjonen reagera samt forma vätska. pH-värdet kommer för att närma sig 7. Detta kallas neutralisation.

detta kommer även för att bildas en salt:

Syra + Bas  →Vatten + Salt.

HCl + NaOH  →  H₂0 +NaCl (koksalt)

2) Syror löser upp oädla metaller. Hälls syra ovan enstaka metall bildas hydrogen samt en salt.

Syra + Metall  →Väte + Salt

2 HCl + Mg  →H₂ + MgCl₂

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO©

Fördjupning: 

• Film – Syror samt baser sektion 1 (Andreas Sandqvist, 10.35, Svenska)
• Film – Syror samt baser sektion 2 (Andreas Sandqvist, 11.27, Svenska)
• Film – Syror samt baser sektion 3 (Andreas Sandqvist, 15.12, Svenska)
• Film – Acids and bases (Ted-Ed, 3.48, Engelska)
• Musik – H2SO4 detta blir svavelsyra
• Film – Syror samt baser (brom8305, svenska, 13.00)

Uppgifter: