Alkoholer och vätebindningar kemi fakta
En sådan molekyl består av en etankedja där två (di på grekiska) väteatomer är utbytta mot OH-grupperAlkoholer
Alkoholer, från arabiska الكحول (transkriberat liksom al kohoul[1]), existerar organiska ämnen var enstaka alternativt flera hydroxylgrupper (OH) existerar bundna mot kolatomer inom ett kolkedja. Den enklaste alkoholen existerar metanol, CH3OH, tillsammans med enbart enstaka kolatom samt enstaka OH-grupp.
detta kurs såsom oftast kallas alkohol inom vardagsspråk existerar etanol, C2H5OH. Mer särskilt äger alkoholer OH-gruppen alternativt OH-grupperna bunden mot ett alifatiskt bunden kolatom, d.v.s. enstaka kolatom såsom ingår inom ett relaterad till organiska föreningar utan ringstrukturer kolkedja. angående kolkedjan existerar enstaka alkan bestående från n kolatomer, besitter alkoholen summaformeln CnH2n+2-m(OH)m.
Även alkener, alkyner, cykloalkaner samt andra organiska föreningar är kapabel forma alkoholer, såsom etenol, cyklohexanol samt 2-kloretanol.
Alkoholer som har fler än en OH-grupp kallas flervärda alkoholerFöreningar tillsammans ett hydroxigrupp bunden mot aromatiskt bundna kolatomer, såsom ett bensenring kallas däremot ej alkoholer utan fenoler, bensendioler samt således vidare.
En kolkedja förmå äga mer än ett hydroxigrupp bunden mot sig samt kallas då enstaka tvåvärd alkohol alternativt diol, trevärd alkohol alternativt triol o.s.v. enstaka vanlig tvåvärd alkohol existerar etandiol ("glykol"), samt trevärd propantriol ("glycerol").
enstaka speciell samling från flervärda alkoholer existerar sockeralkoholerna. dem kemiskt närbesläktade sockerarter existerar flervärda alkoholer likt även besitter ett keton- alternativt aldehydgrupp.
Alkoholer existerar vanligen förekommande inom naturen. flera alkoholer äger grundlig mekanisk användning.
Det ovanliga vattnetEtanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholhaltiga drycker. Metanol existerar starkt giftig nära förtäring alternativt hudkontakt.
Struktur
[redigera | redigera wikitext]Alkoholer tillsammans med flera kolatomer är kapabel äga enstaka från tre olika strukturer. Dessa tre typer existerar huvudsakliga, sekundära samt tertiära, vilket åsyftar antalet kolatomer såsom binder mot den kolatom liksom binder mot OH-gruppen.
inom huvudsakliga alkoholer binder den OH-bindande kolatomen mot endast ett ytterligare kolatom. Alkoholer tillsammans med enstaka alternativt numeriskt värde kolatomer existerar ständigt huvudsakliga alkoholer, samt metanol existerar en specialfall, då kolatomen ej binder mot någon ytterligare kolatom. inom sekundära alkoholer binder kolatomen mot numeriskt värde andra kolatomer.
Den minsta sekundära alkoholen existerar 2-propanol (trivialnamn isopropanol) tillsammans med tre kolatomer. inom tertiära alkoholer binder kolatomen mot tre andra kolatomer. Den minsta tertiära alkoholen existerar 2-metyl-2-propanol (trivialnamn tert-butanol). R inom strukturerna nedan betecknar enstaka kolvätegrupp. Alkoholens fysikaliska attribut såsom smältpunkt attribut påverkas från strukturen.
Trivialnamnet vid sekundära alkoholer börjar ibland vid iso- (för isomer), t.ex. isopropanol.
| Primära alkoholer | Sekundära alkoholer | Tertiära alkoholer |
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]En alkohols namn kommer från för att man lägger mot -ol mot namnet vid detta kolväte såsom oxideras mot just den alkoholen.
Skrivning 2009-03-31 på Syror och baser, redox-kemi, gasernas och lösningarnas kemi; Prov 2008-04-07 i redoxkemi och organisk kemi; Prov 2008-04-01 i redoxkemi och organisk kemi; Prov 2007-03-14 i Metall- och elektrokemi; Prov 2006-03-01 i Metall- och elektrokemi; Alla →; Gasernas kemi (fysikalisk kemi) 12 uppgifter på gasers egenskaperinom handeln förekommer även trivialnamn vid alkoholer, såsom glykol.
Om enstaka organisk förening besitter ett funktionell team liksom besitter högre prioritet inom nomenklaturen, anges alkoholgruppen endast tillsammans med prefixet "hydroxi"-, exempelvis hydroxisyror vilket 2-hydroxipropansyra ("mjölksyra"), hydroxiketoner etcetera.
Lågfärg
[redigera | redigera wikitext]Förbränning
[redigera | redigera wikitext]När alkoholer förbränns bildas likt regel ett azurblå låga.
då större alkoholmolekyler förbränns behövs många syre på grund av för att förbränningen bör behärska ske efter detta normala skeendet. eftersom detta ej ständigt finns passage mot detta nödvändiga antalet syremolekyler sker enstaka ofullständig förbränning (CO + C + H2O) istället till ett ordinär förbränning (en från orsakerna mot kolmonoxidförgiftning) inom vilken kolmonoxid bildas.
Glykol kan därför också kallas för etandiolEfter den ofullständiga förbränningen bildas tillsammans tillsammans dricksvatten svart beläggning från rök, liksom glöder samtidigt såsom den avger enstaka gulaktig färg.[2]
Reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Oxidation
[redigera | redigera wikitext]Oxidation från huvudsakliga alkoholer ger aldehyder samt karboxylsyror, beroende vid hur långt oxidationen drivs.
Exempelvis ger kemisk reaktion med syre från metanol metanal (formaldehyd) respektive metansyra (myrsyra), samt kemisk reaktion med syre från etanol ger etanal (acetaldehyd) respektive etansyra (ättiksyra).
Vid kemisk reaktion med syre från sekundära alkoholer bildas ketoner. då tertiära alkoholer oxideras bryts molekylen sönder inom mindre delar.
Estrar
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans tillsammans med karboxylsyror är kapabel alkoholer forma estrar.
Estrar existerar ofta ämnen tillsammans med kraftiga aromer alternativt färger, likt kunna inträffa naturligt, samt vilket ofta används såsom lukt- alternativt smakämne inom bland annat sötsak, till fruktsmaker.
Kända alkoholer samt deras egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Kända alkoholer inkluderar dem numeriskt värde enklaste envärda alkoholerna metanol samt etanol.
Varje vattenmolekyl kan delta i fyra vätebindningar: Den kan "skänka bort" två väteatomer, och den kan ta emot två väteatomerMetanol, CH3OH, såsom även kallas metylalkohol alternativt träsprit, existerar många giftigt samt uppstår nära torrdestillation från virke. Etanol, CH3CH2OH, likt även kallas etylalkohol alternativt helt enkelt alkohol alternativt sprit, besitter verkan likt rusdryck samt bildas nära jäsning från sockerarter.
Den enklaste tvåvärda alkoholen existerar etandiol, C2H4(OH)2, liksom även kallas etylenglykol alternativt bara glykol. Etandiol existerar många giftigt, samt framställs vanligen genom för att etenoxid, framställd från eten genom enstaka katalytisk reaktion, får reagera tillsammans vätska.
Den enklaste trevärda alkoholen existerar propantriol, C3H5(OH)3, liksom även kallas glycerol alternativt sockeralkohol.
Då kallas alkoholen envärdPropantriol framställs genom förtvålning från fetter.
Enklare alkoholer liksom metanol, etanol samt propanol (CH3CH2CH2OH) samt några flervärda alkoholer såsom etandiol (glykol) samt propantriol (glycerol) existerar lättlösliga inom vätska samt existerar nära rumstemperatur färglösa vätskor, medan tyngre alkoholer existerar vanligen fasta.
Metanol, etanol samt propanol besitter ett karakteristisk doft samt brinner tillsammans med ljus, azurblå låga.
Även ifall alkoholer innehåller OH-grupper samt chans mot vätebindningar finns, förmå alkoholer då existera svårlösliga.
De många vätebindningarna ger upphov till ytspänningett faktor mot detta existerar utdragen kolkedja. Dominerar kolkedjan reduceras polariteten samt även vattenlösligheten.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Alkoholer är kapabel bland annat användas såsom desinfektionsmedel samt existerar även utmärkt lösnings- samt rengöringsmedel, speciellt inom avfettningssammanhang.
Etanol används såsom tillskott inom bilbränsle då detta ansetts artikel mer miljövänligt än bensin. dem vanligast förekommande blandförhållandena existerar E10 samt E85, detta önskar yttra tio respektive 85 procents tillsättning från etanol. E10 existerar vanlig bensin samt E85 kallas oftast bara etanol.
Etanol förekommer inom spritdrycker, alkoholhaltig, maltdryck samt andra alkoholdrycker, samt inom mindre mängd inom vissa livsmedel.