fobroad.pages.dev









Vad är skillnaden på kalorier och kolhydrater

Kolhydrat

Kolhydrater existerar enstaka assemblage näringsämnen samt en gemensamt namn till sockerarter (sackarider), såväl enstaka sockermolekyler (monosackarider) såsom sockermolekyler sammankopplade inom länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något (polysackarider). Polysackarider inkluderar disackarider såsom består från numeriskt värde sockermolekyler dock även från sockermolekyler inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, mot modell stärkelse samt sockerhaltiga kostfiber.[1]

Kolhydrater består endast från grundämnenakol, väte samt syre.

Namnet kommer från för att kolhydrater besitter den kemiska formeln Cm(H2O)n (m samt n ≥ 3)[2] samt därför förmå betraktas likt hydrater från kol.

Varför behöver vi kolhydrater?

Detta stämmer dock ej till varenda kolhydrater. detta biokemiska sättet för att definiera enstaka kolhydrat vid existerar för att den innehåller minimalt numeriskt värde alkoholer samt minimalt ett keton alternativt aldehyd. från detta följer för att dem enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.

Olika sorters kolhydrater

[redigera | redigera wikitext]

Sackarider finns inom struktur från monosackarider (enkla sockerarter), disackarider samt polysackarider.

  • Glukos, ett monosackarid.

  • Sackaros, ett disackarid.

  • Cellulosa, enstaka polysackarid såsom existerar uppbyggd från hundratal samt upp mot flera tusen glukosmolekyler.

Monosackarider

[redigera | redigera wikitext]

Till monosackariderna hör bland annat fruktos, glukos, galaktos (dessa besitter kemiska formeln C6H12O6), ribos (C5H10O5) samt deoxyribos (C5H10O4).

Kalorierna utvinns från näringsämnen i maten i form av fett, kolhydrater, protein, fibrer och alkohol som alla innehåller energi

Disackarider

[redigera | redigera wikitext]

Disackarider består från numeriskt värde sammansatta monosackarider. Dit hör bland annat rörsocker (sackaros), såsom består från glukos samt fruktos; maltos, liksom består från numeriskt värde stycken glukos; samt mjölksocker (laktos), vilket består från galaktos samt glukos. Dessa besitter kemiska formeln C12H22O11.

Polysackarider - kostfiber

[redigera | redigera wikitext]

Oligosackarider består från länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från en litet antal monosackarider, upp mot 10 stycken. dem förekommer mot modell inom glykoproteiner inom cellmembran. Polysackarider består från ännu längre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tillsammans med ända upp mot tiotusentals monosackarider.

Nedan framgår vilka omräkningsfaktorer som används mellan de olika enheterna

dem kunna existera grenade alternativt raka. modell vid polysackarider existerar stärkelse samt cellulosa.

Om kedjorna består från identisk monosackarid kallas dem till homopolysackarider alternativt homoglykaner. ifall dem består från flera olika monosackarider kallas dem till heteropolysackarider alternativt heteroglykaner.

Både stärkelse samt cellulosa existerar homoglykaner bestående från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från glukos. inom stärkelse binds glukosmolekylerna samman tillsammans raka α1-4 bindningar samt grenade α1-6 bindningar. Stärkelse existerar enstaka blandning mellan linjär amylos samt uppdelad i grenar amylopektin oftast inom förhållanden kring 20–25% amylos samt 75–80% amylopektin.

Glykogen (kallas även ”djurstärkelse”) existerar även den uppdelad i grenar, tillsammans fler avdelningar än amylopektin. Glykogen lagras inom levern till för att användas mot för att höja blodsockret mellan måltiderna.


  • vad  existerar skillnaden  vid kalorier  samt kolhydrater

  • I cellulosa binds glukosmolekylerna ihop tillsammans med β1-4 bindningar. eftersom människans matspjälkning saknar enzymer på grund av för att spjälka cellulosa räknas detta ej ständigt in inom begreppet kolhydrater. inom näringsdeklarationer sorteras detta in beneath kostfiber (icke vattenlöslig).

    Syntes från kolhydrater

    [redigera | redigera wikitext]

    Genom fotosyntes samt tillsammans med hjälp från ljus (från framför allt solen) omvandlar växter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt koldioxid mot kolhydrater.

    Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och olika sockerarter

    Kolhydrater vilket föda

    [redigera | redigera wikitext]

    Kolhydrater existerar ett från dem tre energikällorna; dem andra numeriskt värde existerar fett samt protein. 1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). föda ifrån växtriket (som vegetabilier, ätbar del, mjöl samt strösocker) innehåller inom allmänhet mer kolhydrater, medan föda ifrån djurriket (som animalisk föda samt vanligtvis för fortplantning hos djur, dock ej mejeriprodukter) nästan ej innehåller några kolhydrater alls.

    Kolhydrater spjälkas inom munhåla, mage samt tarmar främst mot glukos, liksom existerar den kolhydrat likt existerar enklast till dem flesta vilt för att nyttja vilket energikälla.

    Kolhydrater eller kolhydrater för kort, är organiska föreningar gjorda av kol, syre och väte

    Glukos är kapabel sparas genom för att omvandlas mot glykogen samt förbränns genom främst glykolys samt citronsyracykeln. Denna förbränning existerar enklare än på grund av fett samt detta går åt mindre syre, detta existerar därför kolhydrater betecknas likt snabb energi till kroppen.

    Inom vissa dieter görs detta skillnad vid snabba samt långsamma kolhydrater, baserat vid hur snabbt dem bryts ner inom matspjälkningen samt deras effekt vid insulinnivåerna inom blodet.

    Denna distinktion existerar delvis kontroversiell. allmänt sett existerar dem sammansatta kolhydraterna långsammare.

    Fortsätt läsa när vi skiljer kalorier från kolhydrater

    Snabba kolhydrater vilket strösocker (sackaros) spjälkas snabbt mot monosackarider vilket diffunderar ut inom blodet liksom glukos samt upp mot levern. då blodsockerhalten höjs snabbt ökar insulinpåslaget kraftigt vilket snart leder mot hungerkänslor. Långsamma kolhydrater innehåller ett större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då detta måste spjälkas mer.

    andra faktorer vilket påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp existerar matens beredningsform samt vilken ytterligare att födas vilket ingår inom måltiden. Glykemiskt index existerar en mått vid hur snabbt kolhydrater upptas från kroppen.

    Kolhydrater är en av de tre huvudsakliga näringsämnena (makronutrienterna), tillsammans med proteiner och fetter

    Lågkolhydratdieter går ut vid för att starkt begränsa kvantiteten kolhydrater inom kosten, inom synnerhet dem snabba.

    Kostfiber hör kemiskt sett mot kolhydraterna dock räknas normalt ej dit då man talar ifall kolhydrater inom att födas. inom näringsdeklarationer vid livsmedel anges kostfiber separat.[3] Människans matspjälkning kunna ej spjälka kostfiber, samt den förmå ej tas upp från människans tunntarm, därför når den tjocktarmen oförändrad.[3] inom tjocktarmen finns dock normalt bakterier liksom förmå avbryta ned vissa kostfiber samt dessa kunna därefter tas upp från tjocktarmen.[3] Man brukar numera räkna tillsammans för att kostfiber ger hälften sålunda många energi vilket motsvarande mängd andra kolhydrater.[3]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]