Vad är dåligt med privatisering

Privatisering existerar den ekonomiska samt politiska process då offentligt ägda verksamheter förändras mot privata ägare.

Privatiseringar är återigen på agendan i I denna studie visar vi att privatiseringar av statliga och kommunala bolag i Sverige påverkar anställda negativt men leder till högre produktivitet i företagen

Motsatsen, då privatägda verksamheter blir offentligägda, kallas förstatligande angående staten blir huvudägare samt kommunalisering, ifall ett samhälle tar ovan liksom ägare. Privatiseringen innebär ofta för att en tidigare statligt monopol förändras mot fri konkurrens genom ett omreglering från den berörda marknaden.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Ordet privatisering kommer ifrån latinetsprivare "att beröva", "att släppa fri", alternativt "ta ifrån".

Begreppet "privatisering" såsom detta används idag kunna spåras igen mot 1930-talets Tyskland samt åter-privatiseringspolitiken.^[1]

Att överföra ägarskapet och/eller egendomen ifrån den offentliga sektorn mot privata aktörer existerar vilket likt brukar kallas privatisering.^[2]

Process

[redigera | redigera wikitext]

Privatiseringen från enstaka viss aktivitet förmå ske vid olika sätt dock inom regel innebär detta för att regeringen överför enstaka viss bransch mot privata, vinstorienterade företag.^[3]

Ofta föregås ett privatisering från för att verksamheten bolagiseras.

en sådant statligt bolag skapades mot modell tillsammans Telia respektive Vattenfall AB. enstaka bolagisering måste ej leda mot privatisering.

Privatiseringar kunna utföras vid en flertal olika sätt:

• Försäljning mot en annat företag: Företagets aktier förvärvas från en annat företag.

• Börsintroduktion: Företaget alternativt verksamheten säljs genom för att företaget börsintroduceras samt människor får tillfälle för att köpa aktier inom det.
• Budgivning alternativt genom överlåtelse mot anonyma samt särskilt utvalda investerare.

Effekter från privatiseringar

[redigera | redigera wikitext]

Förespråkarna diskuterar för att privatiseringar leder mot högre finansiell effektivitet eftersom dem privata företagens vinstintresse leder mot för att dem önskar driva verksamheten således billigt likt möjligt.^[3] Bland huvudargumenten mot privatiseringar inom landet finns även frågan angående maktfördelning mellan staten samt marknaden, var förespråkandet på grund av privatisering ofta förknippas tillsammans med en motstånd mot vad vilket framställts vilket den alltför stora samt starka socialdemokratiska välfärdsstaten.^[4]

Motståndarna mot privatiseringar brukar argumentera för att vissa samhällsfunktioner likt elektricitet, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, utbildning, tillsammans mera ej borde utsättas till marknadskrafterna.^[3]

Privatiseringar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Ett flertal privatiseringar besitter genomförts inom landet sedan 1980-talet:^[5][6]

Exempel vid privatiseringar inom andra länder

[redigera | redigera wikitext]

"Chockterapin" inom Östeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Efter Sovjetunionens sammanbrott inom slutet från 1980-talet valde man inom Ryssland för att snabbt vandra ovan ifrån planekonomi mot marknadsekonomi, ett teknik liksom sedermera kallades till "chockterapi" samt var både privatiseringar, marknader samt en prissystem infördes samtidigt.

Låt oss kort försöka granska argument för förändringen

Problemet plats dock för att detta ej fanns några operativ lagar samt institutioner inom Ryssland vid 1990-talet vilket ledde mot för att några erhålla personer roffade åt sig stora delar från dem före detta statliga företagen mot många låga kostnader. Konsekvenserna från "chockterapin" blev bland annat enstaka kraftigt sjunkande levnadsstandard samt kriminalitet.

Utvecklingen inom övriga Östeuropa liknade erfarenheterna inom Ryssland. Situationen stabiliserades inom slutet från 1990-talet.^[7]

Kina

[redigera | redigera wikitext]

Kina genomförde övergången mot kapitalismen mer successiv samt började sina reformer inom jordbrukssektorn inom slutet från 1970-talet, bönderna tilläts numera för att sälja ett små sektion från sin resultat vid marknaden.

Efter jordbrukssektor följde enstaka liknande metod inom andra branscher var företagen mot ett start fick sälja små andelar från sin produktion vid lokala marknader. sålunda småningom privatiserades dem stora statliga företagen. Även angående detta ej existerar helt klarlagt hur privatiseringarna äger påverkat Kinas ekonomiska tillväxt sålunda står detta tydligt för att landets plan äger lett mot upphöjd tillväxt.^[7]

USA

[redigera | redigera wikitext]

I delstaten Washington inom USA fick sprit enbart säljas inom statligt ägda affärer fram mot 2012.

Detta innebär för att intäkterna från spritförsäljningen gick direkt mot staten. då försäljningen privatiserades fick privata butiker vilket Walmart sälja sprit samt därmed fick staten ej heller längre direkt ta sektion från spritförsäljningens inkomster.^[3]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]