Hur många dör av åska

Den på denna plats artikeln äger källor, dock den behöver fler fotnoter på grund av för att behärska verifieras. (2022-06) Motivering: Bra källbelagd inom ingressen, dock flera segment saknar helt fotnoter samt är kapabel uppfattas vilket källösa. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans med för att lägga mot fotnoter ifall ni förmå, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne såsom ej verifieras kunna tas bort.

Åska (ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) existerar elektriska urladdningar inom jordens atmosfär liksom yttrar sig inom en uppflammande från ljus (blixt) samt en tydligt alternativt mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller).^[1][2] Dessa elektriska urladdningar alstrar många massiv värme beneath bråkdelar från enstaka kort tid, vilket utför för att luften sätts inom rörelse vilket existerar upphovet mot åskmullret.

Åska förekommer inom samband tillsammans med cumulonimbusmoln (bymoln), dock förmå även inträffa inom extremt sällsynta fall inom cumulusmoln (vanliga stackmoln) samt stratusmoln (dimmoln)^[3]. Urladdningen inom stackmoln blir oftast många större än inom vanliga bymoln,^[4] medan strömstyrkan inom blixtarna ifrån dimmoln vanligtvis existerar lägre än inom blixtar ifrån bymoln.

detta finns indikationer vid för att åska inom sällsynta fall förmå uppstå nära sandstormar, vulkanutbrott samt eventuellt laviner.^[3]

Luftmasseåskväder uppstår genom rum uppvärmning vid bas från solstrålning, då varm samt fuktig atmosfär pressas uppåt. detta förmå inträffa inom både kalla samt varma luftmassor.^[3]

Värmeåskväder uppstår inom varm samt fuktig luftmassa, vilket medför för att detta blir fortsatt varmt efter åskan.

Värmeåskväder existerar ofta lokala.^[3]

Frontåskväder, även frontåska, uppstår inom samband tillsammans med för att ett kallfront passerar samt följs från påtagligt kallare atmosfär. Frontåskväder förmå artikel många ihållande.^[3]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Urladdningarna beror vid kraftig elektrisk uppladdning från molnets olika delar.

Den fysikaliska bakgrunden existerar ej helt klarlagd, dock forskarna vet för att detta finns flera olika mekanismer såsom leder mot molnens elektriska uppladdning. enstaka från dessa bygger vid existensen från kosmisk strålning inom molnet samt enstaka ytterligare sådan mekanism vid piezoelektricitet.

Kraftiga vertikalvindar tillsammans varm, fuktig atmosfär, underkylda vattendroppar samt iskristaller, samt enstaka instabil atmosfär existerar ofta förekommande.

enstaka teori existerar för att lätta positivt laddade ispartiklar stiger tillsammans uppvindarna, medan tyngre, negativt laddade is/vatten-droppar (så kallade Graupel-partiklar) samt kornsnöpartiklar sjunker neråt från tyngdkraften. då kornsnöpartiklarna kommer inom förbindelse tillsammans vattendroppar inom molnets nedre delar, överförs negativ laddning.

Genom direkta mätningar besitter man kunnat konstatera för att molnets övre delar inom regel blir positivt samt dem nedre negativt laddade. eftersom cumulonimbusmoln äger massiv vertikal utbredning, förmå potentialskillnaden efterhand bli många massiv. då luftens isolerande förmåga överskrids utlöses enstaka urladdning, vanligtvis mellan molnets olika delar alternativt mellan numeriskt värde något som ligger nära eller är i närheten moln, dock någon gång även mellan moln samt jordytan – blixten ”slår ner”.

En förurladdning joniserar luften ibland inom cirka 50 meter långa steg tills den når omkring 100 meter ovan mark. Då känns attraktionen från ifrån inflytelserik objekt ifrån marken samt enstaka fångurladdning uppstår likt drar sig uppåt. Denna möter förurladdningen. Kanalen existerar idag inflytelserik samt huvudurladdningen ifrån marken mot molnet sker tillsammans med ett hastighet från ungefär hundra miljoner meter per kort tid (en tredjedel från ljushastigheten).

Normalt sker flera urladdningar inom en par tiondels sekunder ^[5]. Några från dessa urladdningar är kapabel ibland utgöras från enstaka pilblixt.

Förloppet existerar således snabbt för att ögat ej hinner särskilja dem olika momenten. ett blixtkanal, vilket är kapabel artikel 5–10 km utdragen, bildas.

detta åtföljande ljudet uppstår då uppvärmningen (cirka 30 000 °C) från luften längs urladdningsbanan orsakar kraftiga tryckförändringar. enstaka punkt vid marken nås ej från ljudet ifrån kurera blixtkanalen samtidigt. detta tar ljudet cirka 20 sekunder för att utbreda sig längs enstaka sju kilometer utdragen blixtkanal. Den vilket existerar riktigt nära enstaka blixt hör en intensivt dock relativt kortvarigt ljud samt möjligen även fräsandet ifrån fångurladdningen.

en moln existerar elektriskt fylld med energi eller spänning långt innan detta nått stadiet likt cumulunimbusmoln samt molnets nettoladdning kunna avlägsnas genom nederbörd. många intensiva åskväder brukar produceras från ett variant från cumulonimbusmoln såsom kallas supercell. dem existerar ytterst ovanliga inom land.

Åskväder förekommer dels inom enstaka samt identisk luftmassa, luftmasseåskväder, dels inom gränsen mellan numeriskt värde luftmassor, frontåskväder.

Båda fenomenen skapar starka uppvindar. Små vattendroppar förmå finnas inom underkyld form eller gestalt, ända ner mot -40 grader, dock detta behövs temperaturer vid ner mot -20 grader innan dem börjar frysa inom större omfattning.

I en mörka moln behövs både ofrysta vattendroppar samt snöflingor till för att blixtar skall utlösas. en åskväder sträcker sig ibland ända mot tropopausen, var detta avslutas inom en klassiskt städ. dem flesta åskväder inom land inträffar beneath sommaren, då resurser vid vattenånga inom atmosfären existerar god. detta förekommer även åska beneath vintern, dock dessa åskväder existerar många svagare än typiska sommaråskväder samt begränsade mot kustområden inom södra Sverige.^[6]

Luftmasseåskväder kan uppstå nära kraftig rum uppvärmning ovan nation – sommarens vanliga värmeåskväder skapas från termik, vanligtvis vid eftermiddagarna - och/eller bildas genom lodräta luftrörelser inom ett instabil luftmassa.

Även orografiskt (orsakad från topografin) betingade luftrörelser förmå producera dem uppvindar såsom behövs. identisk sak gäller på grund av stora skogsbränder.

Verkningarna av blixtnedslag kan delas in i fyra huvudtyper – termiska, mekaniska, elektriska och fysiol Blixtar kan orsaka skogsbränder, dödsfall och omfattande skador exempelvis i byggnader

Nattetid bildas ibland termik ovan uppvärmt ocean liksom kunna ge upphov mot åska. Detta existerar vanligt bland annat runt Medelhavet.

Frontåskväder uppstår genom lodräta luftrörelser nära frontpassager – vanligast inom samband tillsammans med kallfronter. Kallfrontsåskväder uppstår då den kalla luften pressar upp ett varmare luftmassa.

enstaka skiljevägg från sammanvuxna mörka moln kunna bildas längs läka fronten – liknande åskväder existerar ofta många intensiva dock kortvariga eftersom fronten existerar smal samt rör sig snabbt (50–100 km/h). Varmfrontsåskväder existerar normalt lågintensiva, glesa dock mera långvariga samt utan klart synliga mörka moln.

Åskan existerar maximalt stark runt ekvatorn. Frekvensen från åskväder existerar betydligt högre ovan landområden samt allra intensivast inom en enhet inom centrala Afrika strax söder ifall ekvatorn, samt inom en ett område som präglas av berg och bergskedjor vid Borneo vilket höjder statistiken. ett global uppvärmning anses öka antalet åskväder vid jorden.

Därför existerar blixtfrekvensen en från måtten på grund av global uppvärmning. Platsen likt får maximalt antal blixtar vid jorden existerar Maracaibosjön inom Venezuela.

^[7]

Cellen

[redigera | redigera wikitext]

Ett aktivt stormmoln består från uppvindar samt fallvindar samt varenda par från uppvind-fallvind kallas på grund av ett fängelse.

En jämförelse existerar för att betrakta cellen likt bandet inom enstaka Van dem Graaff-generator. Åskmolnet kunna bestå från flera celler. Man talar ifall multiceller.

Cellen existerar positiv laddad högst upp samt negativ laddad underst tillsammans med negativ laddningskoncentration (vid cirka -10 °C) 3–5 km upp inom atmosfären. beneath molnet finns även ett små positiv molnficka, varför denna finns existerar forskarna oense ifall.

När molnet dör försvunnen omvandlas cellen mot enstaka fallvind tillsammans med nederbörd.

Dessa regndroppar existerar elektriskt laddade, detta är kapabel höras såsom knäppar då regnet faller vid enstaka antenn mot enstaka känslig radiomottagare. Fenomenet existerar välkänt samt kallas elektrostatiskt regn.

På ett tusen kilometer utdragen åskfront finns flera celler. ett kvalificerad gissning existerar för att dem existerar sammanlänkade inom atmosfären samt inom marken.

enstaka blixt kunna rubba en temporärt jämviktstillstånd från elektriska laddningar, därför för att enstaka serie urladdningar startas samt avslutas utefter kurera fronten. Efter en antal sekunder uppstår nya urladdningar samt sålunda vidare. Fenomenet besitter filmats ifrån enstaka rymdfärja.

Blixten

[redigera | redigera wikitext]

Blixten existerar den kortvariga elektriska urladdning likt ger upphov mot åskmullret.

Den sker inom en mörka moln, mellan numeriskt värde mörka moln alternativt mellan mörka moln samt mark.^[8]

Blixten genererar såväl radio-, ljus-, UV- samt röntgen- såsom gammastrålning, vilket hjälper mot för att värma samt jonisera blixtkanalen. då väl strömstyrkan börjat öka, ökar den många snabbt vid några ett fåtal mikrosekunder.

Blixtens urladdning sker företrädesvis ifrån höga objekt. Höga objekt (även dem tillsammans ringa ledningsförmåga) omges från positiva joner, då dem attraheras från detta negativa elektriska fältet ifrån förurladdningen, vilket går inom enskilda steg, därför kallade stegurladdningar. enstaka åskledare besitter ett trygg skyddskon då den existerar enstaka högsta punkt inom en litet region, vilket dock krymper nära blixtar tillsammans lägre strömmar.

Likaså besitter höga byggnader mindre skyddskon.

Åskmoln över Hunnebostrand

ett skyskrapa besitter ett åskskyddskon såsom endast sträcker sig en 20-tal meter ifrån byggnaden. Man talar ifall ett klotformad skyddskon inom liknande fall. då väl enstaka blixtkanal existerar etablerad således existerar detta ohmska motståndet nästan försumbart.

Molnblixt samt markblixt

[redigera | redigera wikitext]

Det såsom intresserar vetenskapen idag existerar markblixten tillsammans dess sidurladdningar samt andra markfenomen.

Högspänningsledningar besitter jordledningen överst samt nära mastinstallationerna måste detta finnas väl operativ åskavledare.

Blixtens resultat vid högspänningsledningar ute inom nätet kunna uppfattas likt blinkningar alternativt helt sonika strömavbrott då skyddsutrustningen löser ut, beroende vid fanns nedslaget sker.

Emellertid existerar ej distributionen från el helt trygg.

Ibland är kapabel detta bli längre elavbrott. Mikroelektroniken existerar betydligt mer känslig samt EMP, elektromagnetisk puls, produceras från samtliga blixtkanaler.

Elektrisk utrustning existerar dock maximalt känslig på grund av dem fenomen liksom marknedslagen orsakar. IT-samhällets krav vid operativ utrustning äger gjort för att anslagen till åskforskning äger mångfaldigats.

Antalet åsknedslag varierar beroende vid klimat samt markförhållanden. Allra vanligast existerar blixtnedslagen inom östra Centralafrika, bortsett ifrån jordens grannplaneter venus samt Jupiter var ännu våldsammare åskväder rasar. Antalet blixtar existerar högre nära ekvatorn än nära polerna, dock inom gengäld existerar bara ungefär 10 andel markblixtar.

Redan nära 60 graders nordlig alternativt sydlig bredd besitter andelen ökat mot 50 procent.^[9][10]

Korona

[redigera | redigera wikitext]

Koronaurladdning existerar ett osynlig ständigt pågående urladdning beneath, samt inom en stormmoln. Någon gång kunna denna ses vilket Sankt Elmseld.

Urladdningen syns särskilt nattetid runt vassa objekt, då dessa fylls från positiva joner vilket attraheras från ett negativt laddad molnsida.

Nittio procent får någon sorts bestående men, så det är ju hur som helst inte smart att leka med ödet

dem svaga elektriska strömmarna kunna forma således kallade fångstarmar alternativt fångurladdningar. Varför detta träffar ett blixt ifrån enstaka negativ mark mot en negativt moln existerar ej helt utrett från forskarna. ett sektion vetenskapsman menar för att den lilla positiva molnfickan på denna plats agerar ett roll.

K-puls

[redigera | redigera wikitext]

K-puls, alternativt pilurladdning, existerar enstaka urladdning likt förekommer inom ett redan uppkommen blixtkanal. Mekanismen besitter registrerats tillsammans med hjälp från höghastighetskamera. tillsammans kameror ser detta ut såsom ett pil vilket går ner ifrån molnet. Pilurladdningen upptäcktes från numeriskt värde japanska åskforskare; Kobayashi samt Kitagawa.

då ett huvudurladdning äger skett töms molndelen vid elektroner samt blir positivt laddad. Sedan pumpas detta in nya elektroner tillsammans med fördröjning inom området ifrån kringliggande delar från molnet, vilka fortsätter ner inom blixtkanalen igen uppifrån samt ner samt kallas pilurladdning.

Marknedslag

[redigera | redigera wikitext]

En tredjedel från jordens blixtar går ifrån moln mot mark.

Markblixtens mekanismer existerar mer kända än molnblixtens. Vissa trakter inom landet existerar mer åskrika än andra. detta handlar angående områden var luftturbulenser, termik, enklare bildas vid bas från geologiska förhållanden liksom olika slags landformationer, mot modell inlandsklimat var luften pressas upp från topografin, samt även inom områden vilket äger många nederbörd.

inom vissa områden träffar åskan oftare ner. SMHI besitter omfattade statistik vid dessa samt är kapabel förklara för att markens konduktivitet omfattar ytor tillsammans med jordbruksmark tillsammans med mera. en träd existerar en objekt liksom ofta träffas från blixten samt existerar en god modell vid "varma" samt "kalla" blixtar.

Blixtnedslag inom träd

[redigera | redigera wikitext]

De flesta blixtar existerar kalla samt genererar många ström beneath vykort period. Beroende vid trädets kondition kunna den kalla blixtens skador vid trädet titta ut vid olika sätt. Ibland klarar sig trädet förbättrad, då blixten besitter gått vid utsidan från regnblöt bark.

enstaka vanlig blixtskada existerar ett spiralformad fåra såsom gått ned inom trädet. Trädet överlever, dock kunna senare angripas från sjukdomar samt ändå dö.

Sprängskador förmå även inträffa. Fuktig bark kunna exempelvis sprängas samt barktrasor förmå ibland efter nedslaget hänga inom grenverket, samt trädet dör, vid bas från barkskador. existerar kärnvirket fuktigt samt blixten kraftig klyvs trädet; detta förmå mot samt tillsammans med helt sprängas sönder.

Ibland handlar detta angående enstaka positivblixt (se nästa avsnitt), vilket gått ifrån molnets översida ner inom marken.

Den varma blixten existerar långvarig samt förmå antända virke, inredning samt vegetation, samt kunna även leda mot för att detta börjar pyra inom en trädens rotsystem. Slutresultatet från ett varm blixt är kapabel bli brand, möjligen enstaka skogsbrand.

Kraftiga blixtar plöjer ibland små diken runt detta träffade trädet. Alltså medför blixten många kraftiga jord-strömmar.

Inte sålunda sällan träffar blixten hål vid VVS-ledningar nere inom marken, nära blixtnedslaget.

Typer från blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

När blixten förgrenar sig ovanför målet samt synbarligen träffar ner inom flera många nära objekt samtidigt kallas detta på grund av ett gaffelblixt.

En positiv blixt existerar ett ovanlig blixt, vilket träffar ifrån molnets positiva ovansida ner inom marken. dem brukar artikel bland dem kraftigaste blixtarna samt en vanligt scenario existerar för att åskmolnets övre delar deformeras från vinden, sålunda för att blixtens närmaste väg blir mot marken. dem existerar vanliga inom åskväder beneath vintern då tropopausen ligger lägre.

Man talade mot slutet från 1960-talet ifall superblixten, alltså många kraftiga samt ovanliga åsknedslag. Dessa superblixtar finns bland positiva blixtar. Den positiva blixten besitter nära något tillfällen uppträtt vilket "blixt ifrån ljus himmel" var åskmolnet varit skymt från bergskanter, den positiva blixten existerar den farligaste från blixtarna.

Blixtnedslag samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Enligt fakta ifrån NASA överlever 80–90 andel från dem liksom träffas från blixten.^[12] Strömmen ifrån nedslaget leds framför allt från blodkärlen samt den stora frågan existerar ifall strömmen bör passera detta känsliga hjärtat. Oftast sker detta ej. Hos fyrfota varelse existerar dödsrisken större från just detta skäl, sannolikheten på grund av hjärtpassage existerar många större.

Blixten kunna döda människor liksom söker skydd ifrån regnet genom för att stå beneath växt. dem således kallade fångurladdningarna besitter även dödat människor. detta elektrostatiska fältet kunna existera kännbart sekunden innan blixten träffar ned. Håret är kapabel utflykt sig nära torr åska.

Stora spänningsskillnader inom marken uppstår nära nedslagsplatsen.

Dessa är kapabel skada enstaka människa temporärt genom förlamning genom således kallad stegspänning. detta finns modell vid hur enstaka hel assemblage från resenär fallit då blixten slagit ner inom närheten. dem vilket stått vid ett tramp alternativt jämfota äger klarat sig förbättrad. Fyrfota varelse dödas ofta från starka markspänningar (stegspänningar) då strömmen passerar hjärttrakten.

Globalt beräknas 6 000–24 000 personer dödas från blixten årligen, beroende vid hur statistiken tolkas.^[13][14]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet dödas inom medelvärde ett individ från blixten vartannat tid. inom start från 1900-talet plats människor inom land ofta ute samt arbetade vid fälten.

Då dödades cirka 30–40 människor från åska varenda tid. detta äger även föreslagits för att spillning ifrån boskap förmå öka markens konduktivitet.

Sidourladdningar

[redigera | redigera wikitext]

Sidourladdningar uppstår därför för att vanliga objekt såsom skorsten, husvägg etcetera existerar dåliga åskledare. Därför förgrenar sig blixten då den träffar markföremålet.

Blixten hoppar ibland från ifrån inflytelserik objekt samt tar ett närmare väg mot mark. Blixten existerar därför kortvarig för att laddningar koncentreras inom vassa objekt utefter vägen. Detta ställer krav vid åskledarnas konstruktion, likt måste äga flera djupa jordspett, chef tillsammans god konduktivitet samt mjuka böjda hörn.

vid identisk sätt vilket stegurladdningar orsakar spänningsskillnader inom marken, är kapabel detta uppstå spänningar mellan marken samt isolerade metallföremål inom detta ögonblick blixten avleds inom form eller gestalt från jordströmmar. äger föremålet upphöjd kapacitans mot mark förmå strömpulsen bli avsevärd.

Urladdning skapad från induktion

[redigera | redigera wikitext]

Blixten existerar en elektromagnetiskt fenomen, vilket innebär för att gnistor kunna uppstå genom induktion inom ledningar inom närheten från en åsknedslag utan för att direktträff förekommer.

då ett sådan distribution blir många kraftfull kallas denna på grund av EMP. Normalt brukar en överspänningsskydd skydda IT-utrustning nära lägre spänningspulser, dock människor besitter dödats från liknande spänningar.

De kostsammaste skadorna vid elektronisk utrustning sker via induktion.

Skydd mot blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

För för att skydda sig mot åsknedslag existerar detta oftast bäst för att artikel inom enstaka byggnad, särskilt ifall detta existerar ett större byggnad.^[15] Däremot bör man undvika balkonger samt verandor.^[15] Man bör dra ut kontakter ur el-, telefon- samt antennuttag samt stänga dörrar samt fönster.^[15] ej heller stå nära belysning, elektrisk utrustning, system för vatten alternativt eldstäder.^[15] för att prata inom mobiltelefon anses inom sig ej utgöra någon ökad fara på grund av för att bli träffad från blixten, beneath förutsättning för att ej laddningskabeln används.^[16] Vissa byggnad besitter åskledare vilket leder blixten ner inom marken.

Man är kapabel även titta mot för att detta finns ett jordfelsbrytare samt installera överspänningsskydd.^[17]

Utomhus bör man särskilt undvika öppna fält, vätska alternativt för att artikel beneath växt då detta åskar.^[15] Nästan samtliga likt dör från åsknedslag äger sökt skydd undan regnet beneath en växt, menar Vernon Cooray, professor nära avdelningen till elektricitetslära samt åskforskning nära Uppsala universitet.^{[källa behövs]} Man bör även undvika för att hålla inom utrustning samt redskap likt kunna öka risken, exempelvis paraply, golfklubba, spinnspö samt flygande drake.^[15][16]

Metallstrukturer (en sålunda kallad Faradays bur) ger en god skydd.

detta kunna artikel enstaka automobil alternativt enstaka byggnad från armerad betong. för att köra alternativt åka järnvägsfordon, fordon, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig etcetera existerar tryggare än öppna färdmedel såsom tvåhjulig, roddbåt, ridhäst etcetera. om fordon existerar säkra mot åskan äger väckt samtal efter för att enstaka människa träffats från blixten då den satt inom bilen.

Forskarna menar för att bilen likt åskskydd existerar tryggare än för att befinna sig utomhus, dock för att faktorer likt för att äga nedvevad fönsterruta samt samtidigt luta sig mot bilens väggar alternativt nyttja mobilladdare ökar riskerna. nära en åsknedslag inom enstaka automobil förmå även ett uselt konstruerad bensintank fatta flamma, bilen kunna drabbas från punktering, vindrutan är kapabel spräckas våldsamt samt kablar kunna bli strömförande.

detta existerar däremot många små fara för att omkomma efter en åsknedslag inom bilen.^[18] Moderna fordon är kapabel dock äga således resehandling tunn plåt för att dem riskerar för att börja brinna nära åsknedslag.^[19]

En flygplanskropp fungerar vilket ett Faradys box. Plåten existerar förstärkt vid dem platser ett blixt skulle behärska träffa.

detta äger skett tragedier, var skador vid bränsletankarna misstänkts äga orsakats från kraftiga blixtar. Haveriexperter äger hittat sådana skador vid vissa flygplansvrak. ett sällsynt kraftig positiv blixt skulle behärska artikel enstaka trolig orsak. en luftfarkost utlöser ofta blixten samt träffas från intern molnblixt från typ IC, såsom kunna artikel upp mot 40 gånger kraftigare än ett CG-blixt ifrån moln mot mark.

Större luftfarkost äger väderradar, var man är kapabel titta vilken sektion inom en mörka moln vilket existerar farlig för att färdas igenom. Flygplanstillverkarna lägger ner många tillgångar vid för att utföra flygplanen därför okänsliga liksom möjligt på grund av blixtens träffar. Blixten inom sig existerar inget större bekymmer, värre existerar detta tillsammans den nedisning, turbulens samt dem stora hagel, vilket kunna inträffa inom samband tillsammans med åskväder.

Skydd från elnätet

[redigera | redigera wikitext]

På ett elektrisk chef inom enstaka kraftledning skapas ett strömpuls åt varenda håll ifrån punkten var huvudurladdningen når ledaren. nära kraftledningsstolparna reflekteras dem delvis samt resten fortsätter. Spänningen beror vid kraftledningens impedans. angående huvudurladdningen träffar ner inom stolpen, är kapabel dess potential öka sålunda många för att detta blir överslag ovan isolatorerna såsom håller faslinorna.^[20] till för att undvika nedslag inom faslinorna, äger man ofta ett alternativt numeriskt värde jordlinor ovan faslinorna.^[21] till för att skydda utrustning besitter man överspänningsskydd såsom gnistgap samt ventilavledare.^[22]

Sifferuppgifter angående blixtnedslag

[redigera | redigera wikitext]

Blixtlokaliseringsantenner såsom känner från elektromagnetiska rytmiska slag ifrån blixturladdningar finns utplacerade inom en internationellt nät såsom används på grund av för att registrera då samt plats en åsknedslag sker.^[23] inom medelvärde pågår detta internationellt 1800 åskväder nära varenda enskilt situation samt dessa genererar cirka 45 blixtar inom sekunden.^[24] ett tredjedel från dessa träffar mot jordytan samt ett överväldigande sektion från nedslagen inom jordytan existerar negativa.

Den största förekomsten från åska sker runt ekvatorn, dock detta kunna åska överallt. vid norra samt södra hemisfären existerar åskan säsongsmässig. vid vissa platser förmå åskan vandra således intensivt för att meteorologerna manar människor för att ej vandra ut inom onödan.

Blixten vilket fenomen

[redigera | redigera wikitext]

Strömmen inom enstaka blixt existerar 5 000 - 400 000 ampere, ett typisk blixt 30 000 ampere.

enstaka blixt såsom avslutas efter 100µs' kallas på grund av kallblixt. existerar detta ett varmblixt således sjunker strömmen inledningsvis mot 100 A efter cirka 100 µs samt avslutas helt efter cirka 1/10 sek. Blixten besitter då attribut likt existerar antändande. en sådant åsknedslag förmå existera upp mot ett kort tid.

Det anses för att åskan orsakar varannan brand inom Sverige.^{[källa behövs]}

Spänningen inom enstaka blixt existerar 10 miljoner - 100 miljoner volt, inom snitt 30 miljoner volt (från moln vid 1,5 km höjd mot mark)

Förurladdningen sker genom steg, stegurladdning existerar cirka 50 meter, dessa förgrenar sig inom sicksack tillsammans 50 µs intervaller.

Förurladdningen förmå förgrena sig nära dessa punkter samt forma flera spår.

SMHI använder sig från nästa till för att definiera blixtens styrka:^[19]

• Stark blixt: 100 miljoner volt, 150 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.
• Normal blixt: 30 miljoner volt, 20 000 ampere, 2 multipla huvudurladdningar.
• Svag blixt: 10 miljoner volt, 2 000 ampere, 1 huvudurladdning.

Förurladdning möter fångurladdning

[redigera | redigera wikitext]

På cirka 100–200 meters höjd träffas förurladdningen från ett alternativt flera fångurladdningar, enstaka fångurladdning liksom ej får förbindelse tillsammans med blixtkanalen kunna skada ett människa allvarligt då den äger enstaka ström vid 100–200 A.

Förloppet existerar komplicerat då flera efterföljande blixtar är kapabel vandra lite olika vägar inom huvudkanalen. Förurladdningen är kapabel även startas ifrån marken beneath dem omständigheter då markföremålet existerar många högt exempelvis enstaka TV-mast. Fenomenet ses ofta likt en grenverk från urladdningar riktade omvänt uppåt. Tiden till huvudurladdningen existerar för att inom 5 µs når ett typisk blixt upp mot 30 000 A varvid den avtar nära cirka 100 µs.

Antal urladdningar inom identisk kanal existerar 1–10, inom medelvärde 4. en blixtnedslags syfte existerar ej förutbestämt utan förurladdningen söker sig mot sin motpol slumpmässigt. detta existerar inledningsvis då ett fångurladdning når fram liksom blixtkanalen etableras samt blir bestämd.

Den positiva blixten existerar genomsnittligt sex gånger därför kraftfull samt varar tio gånger därför länge liksom ett negativ blixt.

Andelen positiva blixtar existerar lägre än 5 andel, vinteråskväder äger den högsta procenthalten från positiva blixtar. detta existerar även lägre mot åskmolnets höjdpunkt vintertid. Den positiva blixten äger ytterligt sällsynta toppnoteringar vilket tangerar enstaka halv miljon Ampere.

Luften vilket isolator

[redigera | redigera wikitext]

Luftens elektriska hållfasthet existerar tre miljoner volt per meter.

Detta varierar tillsammans lufttryck, luftfuktighet, kvantiteten laddade samt inflytelserik partiklar inom luften, samt nederbörd. Då förurladdningen letar sig fram ibland mot sin motpol fullfölja dessa små resistansfluktuationer för att oss får ett krokig blixt. allmänt nära högspänningsöverslag existerar för att elektronerna letar sig fram samt bygger upp sin personlig elektrisk chef.

Processen självgenererar genom för att den ökande strömmen ökar joniseringen inom blixtkanalen. Minsta motståndets princip gäller då beneath enstaka speciell premiss.

Det existerar för att blixtvägen byggs upp stegvis beneath extremt högohmiga förhållanden. Forskarna menar för att snabba elektroner vilket bildas ifrån kosmisk strålning existerar spänningsöverslagets inledande steg.

detta existerar ej bara inom luften oss äger spänningsöverslag. Fenomenen går enstaka bit ner inom marken var fulguriter bildas metallrör punkteras etc. Blixtströmmen nöjer sig ej tillsammans markens konduktivitet utan önskar jonisera sin väg inne inom marken.

Energin förändras mot allra största delen mot värme inom blixtkanalen samt nära nedslagspunkten.

Åsksäsongen inom landet varar ifrån femte månaden i året mot september då cirka 100 000–300 000 blixtar träffar ner årligen var. Detta hindrar ej för att oss ibland förmå lyssna åska beneath en snöoväder.

En åskdag definieras meteorologiskt såsom ett dygn såsom oss är kapabel lyssna åskan.

Hur nära existerar åskan?

[redigera | redigera wikitext]

Man lär små små människor för att man förmå ta reda vid hur "nära åskan är" genom för att räkna antalet sekunder mellan blixt samt ett starkt och högt ljud ofta av åska samt dividera tillsammans 3 – resultatet existerar detta ungefärliga avståndet inom kilometer mot blixten.

en åskväder anses existera farligt nära ifall dundret hörs mindre än 3 sekunder efter blixten.

Beräkningen grundar sig vid för att ljusets hastighet inom atmosfär existerar sålunda massiv för att tiden detta tar till ljuset ifrån blixten för att nå ögat existerar helt försumbar (några mikrosekunder) medan ljudets hastighet inom atmosfär existerar cirka 340 meter per kort tid, detta önskar yttra drygt enstaka tredjedels kilometer per kort tid.

Detta ger dock bara kunskap angående avståndet mot den senaste urladdningen samt då ett åskfront utan vidare är kapabel artikel hundratals kilometer utdragen således ger detta ingen likt helst ledning ifall något avstånd mot "åskan", alternativt fanns nästa urladdning kommer för att inträffa.

Åskmolnen besitter även kraftiga skyfall, fallvindar, kastvindar, hagel samt tromber vid sin repertoar, hur åskmolnets elektricitet inverkar vid just dessa existerar ej känt.

Forskning ifall åska

[redigera | redigera wikitext]

Ett äldre term till studiet från åska existerar brontologi.^[25]

Ett delvis nytt paradigm äger börjat växa fram var detta hävdas för att åskan existerar nödvändigt på grund av atmosfären. Upptäckten från jonosfärurladdningar besitter belyst denna nya perception.

Den positivt laddade jonosfären existerar inom sig enstaka elektrisk krets tillsammans jordklotet likt minuspol.

Känslig elektronik är också i riskzonen när det åskar

Drivkraften kommer ifrån solen. Även andra moln existerar elektriska, exempelvis cumulus congestus existerar avsevärt elektriskt.

Åskcellens elektriska krets begränsas ej empiriskt mot atmosfärslager den återverkar via visslare ända upp inom exosfären. Markblixten slutar ej inom marken, utan åskfenomenet verkar producera resonanser var själva jordklotet existerar enstaka elektrisk kavitet (svängningskrets).

Spännande frågeställningar öppnar sig till framtidens åskforskare.^[26]

Två elementär forskningsmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Artificiell beskrivning från blixtar inom laboratorium, studier vid fältet genom infångning från blixten samt studier från befintliga åskväder. detta existerar svårt för att forska upp inom molnen samt detta existerar fråga ifall många snabba förlopp därför existerar flera ämnen ifall åskan obesvarade.

Högspänningslaboratoriet

[redigera | redigera wikitext]

Ett högspänningslaboratorium används till allmän undersökning ifall spänning, varav åskforskning endast existerar enstaka sektion.

Det går ej för att framställa således höga spänningar såsom naturens personlig elektrisk maskin, cumulumnimbusmolnet.

Tio miljoner volt används på grund av laboratorieförsök.

Det utför för att undersökning vid fältet existerar nödvändigt. Exempelvis existerar klotblixten inom laboratorium alternativt beneath åska ännu ej helt kartlagd.

Simulering från blixtträffar vid modeller samt ytterligare utrustning ger betydelsefull vägledning ifall apparaturs tålighet till åskskador.

detta existerar viktigt tillsammans med telefon utrustning var man är kapabel mäta direkt beneath riktiga åskväder.

Laborationer vid fältet

[redigera | redigera wikitext]

Redan den amerikanske filosofen Benjamin Franklinsdrake fanns en fältlaboratorium vilket ledde fram mot uppfinningen från åskledaren. Idag vet oss för att hans experiment fanns livsfarligt samt senare utövare från hans metoder äger förolyckats.

Franklins drakmetod sker inom ljus inom åskrika trakter inom USA. Raketer skickas upp mot åskvädret. Raketen små frukter från växter enstaka 500 m utdragen järnlina liksom leder blixten mot mark. Forskarna sitter inom enstaka Faradays box likt existerar byggd liksom enstaka bunker samt åser åsknedslaget vid nära håll.

dem äger även framställt fulguriter vid detta sätt. Flygning sker genom stormmoln liksom användning från ballonger. Fältstudier sker även ifrån höga byggnadsverk likt ofta träffas från blixten. detta existerar således blixtens diameter äger uppmätts; cirka 2–20 cm.

Åskstudier görs via höghastighetskamera samt videokamera, radiopejling-anordningar såsom LLP-systemet.

detta finns olika former från radar såsom dopplerradar.

Filmning göres även utanför detta synliga området.^{[förklaring behövs]}

Blixtfrekvenser tillsammans mera observeras ifrån vädersatelliter samt ger betydande data angående åskan.

Forskning inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet sker grundforskning ifall åska nära Ångströmlaboratoriet inom Uppsala vid Avdelningen till elektricitetslära samt åskforskning.

detta forskas även ifall åska nära Chalmers tekniska högre utbildning inom götet, var en högspänningslaboratorium finns.

Jonosfärblixtar

[redigera | redigera wikitext]

Luften vid marken existerar ett utmärkt isolator dock ju högre upp inom atmosfären desto förbättrad chef existerar luften. Jonosfären existerar ett god chef.

Jonosfäriska blixtar upptäcktes tid 1989 slumpmässigt från John Winkler samt hans medarbetare. Gruppen testade enstaka känslig videokamera samt använde en motiv vilket fanns en avlägset åskväder nattetid. dem såg då märkliga urladdningar likt funnits beskrivna långt innan. Redan 1886 fanns ögonvittnesskildringar ifall urladdningar inom övre atmosfären. oss vet ej vilket bohuslänningar sett då dem talat angående sillablixtar.

Piloter, astronauter äger sett jonosfärurladdningar dock observationerna besitter ej lett mot insikten ifall en nytt fenomen. 1925 föreslog Wilsonkammare uppfinnare för att dem måste finnas blixtar ovanför åskmolnet.

I nuläget indelas dessa blixtar inom Röda älvor (red sprites), Blå jetstrålar (blue jets) samt Älvor (elves). Fenomen samt mekanismer existerar delvis okända.

Röda älvor

[redigera | redigera wikitext]

Så kallade Röda älvor äger ett manetliknande struktur tillsammans med tentakler riktade ned mot åskmolnet. Röda älvor ligger vid sju mot tio mils höjd.

Kroppen existerar skarlakansröd medan tentaklerna går ovan mot blått.

Tentaklerna existerar många smala, cirka 10–30 meter, samt sträcker sig ner mot cirka 4 mil, alltså betydligt högre än åskmolnets höjdpunkt.

Röda älvor syns längre än vanliga urladdningar inom den lägre stratosfären, vilket bara syns inom några erhålla millisekunder. Trots för att röda älvor saknar kontakt tillsammans med åskmolnet vet man för att dem utlöses från positiva jordblixtar vid upp mot 400 000 ampere, ett superblixt.

Blå jetstrålar

[redigera | redigera wikitext]

Blå jetstrålar (engelska Blue jets) börjar vid åskmolnets ovansida samt expanderar vilket ett jetstråle mot ett halv mils diameter, dem når cirka 8 mils höjd.

De rör sig tillsammans med cirka 100 km/s samt varar inom cirka 250 millisekunder.

Älvor

[redigera | redigera wikitext]

Älvor (engelska Elves) orsakas från för att blixten utlöser ett kraftig radiovåg. Vågen rör sig upp mot jonosfären liksom existerar inflytelserik samt inducerar enstaka små jonosfärström. Den breder ut sig inom jonosfärskiktet liksom ett expanderande fingerprydnad.

Konfrontationen mellan radiovågen samt jonosfären syns inom elektronövergångar inom syre samt kväve såsom existerar briljant, ungefär likt en många svagt norrsken. Fenomenet varar inom cirka ett millisekund.

Andra jonosfärfenomen inom samband tillsammans med åska

[redigera | redigera wikitext]

Åskan samt elektrosfärens läckström

[redigera | redigera wikitext]

Åskforskarna anser idag för att den övre delen från atmosfären kallad elektrosfären skulle ladda ur sig vid ett halvtimma angående ej jordens varenda åskväder funnits.

Elektrosfären inklusive jonosfären äger ett positiv spänning från cirka 300 000 mot 400 000 volt. Jorden existerar negativt laddad.

Det innebär för att oss besitter cirka 130 volts spänningsskillnad per höjdmeter på denna plats nära jordytan. dock åskvädren verkar behärska fungera liksom ett slags buffert mot detta strömläckage.

detta resulterar inom för att dessa tre fenomen ovanför åskmolnets positiva höjdpunkt tömmer elektrosfären vid elektroner via åskan.

Forskarna äger länge antagit för att lävågor inom samband tillsammans åskväder påverkat jonosfären, sporadiska E skikt äger satts inom samband tillsammans åska. Bevisningen existerar ej fullständig.

Sferics samt Visslare

[redigera | redigera wikitext]

Ett radiofenomen existerar även Sferics samt tweeks såsom existerar dess variant. Detta fenomen äger samband tillsammans blixtens samt dess uppbyggnadsprocess inom molnet. Sferics hörs inom enstaka VLF-mottagare upp mot 40 kHz, dem fortplantas genom jord-jonsfärens vågledare samt kunna observeras längre än 200 mil ifrån källan.^[27][28][29]

Ett egendomligt VLF-(extremlångvåg)radiofenomen framkallas även från blixten.

Ibland läcker jonosfären blixtens radiopulser (sferics) ut inom rymden. Dessa lämnar jonosfären samt dem följer jordens magnetiska fältlinjer 10 000 km alternativt mer ovanför markytan, dem återvänder mot jorden via fältlinjerna vid motsatta hemisfären var pulsen hörs såsom enstaka utdragen vissling, enstaka sålunda kallad visslare. inom bland går detta för att lyssna flera visslare inom en ping-pong-fenomen ifrån identisk ursprungsblixt.

Detta existerar en plasmafenomen inom jonosfären samt exosfären. Visslarna äger nedsänkt frekvens samt ändrar bostadsort sig neråt inom frekvens beneath några sekunder. Frekvensen existerar 10 kHz- 0,600 kHz samt dem låter likt vissling inom enstaka VLF-radio. Visslarna uppträdde inledningsvis liksom hörbara störningar inom telefoner liksom plats anslutna mot långa luftledningar.

Lyssning vid varenda dessa fenomen rekommenderas beneath gryning samt kväll. Dessa fenomen existerar kända sedan radions tidig del av ett liv.

Schumanresonanser

[redigera | redigera wikitext]

Jordklotets Schumannresonans orsakas från för att jorden samt dess atmosfär existerar enstaka elektrisk svängningskrets, såsom äger frekvensen 7,8 Hz tillsammans med övertoner vid ungefär 14, 20, 26, 33, 39 samt 45 Hz^[30].

Jordens blixtar fungerar likt gnistsändare likt får denna svängningskrets inom resonans. Resonanserna går för att detektera tillsammans med speciella instrument vilket ger nödvändig vägledning ifall åskan.

Andra typer från blixtar

[redigera | redigera wikitext]

Blixtar förmå även uppstå nära vulkanutbrott samt sandstormar inom öknen.

Orsakerna mot detta existerar ej närmare kända. Åska förekom inom jordens forntida atmosfär. vetenskapsman besitter inom laboratorieförsök kunnat generera blixtar inom gasblandningar liksom liknat denna. Resultatet existerar för att provrörsblixtarna bildar aminosyror. Den forntida uratmosfären förmå äga varit lik planeten venus nutida atmosfär.

Decimeterlånga gnistor kunna uppstå vid dem långa linor mot sportdrakar liksom flygs inom uppenbart väder.^{[källa behövs]}

Åska utanför jorden

[redigera | redigera wikitext]

Venus äger idag åskväder tillsammans med särskilt intensiva blixtar.

Också planeten Jupiter besitter åskväder samt intensiteten inom dessa förhåller sig omvänt mot solfläcksaktiviteten.

Dessa uppvisar en liknande orgelspel, en fenomen likt på grund av tankarna mot jordklotets Visslare. VLF mottagarna inom sondernaPioneer samt Voyager, detekterade även visslarfenomen inom planeten saturnus atmosfär.

Det är kapabel även nämnas för att då Jupiters satellit Io korsar Jupiters magnetfältlinjer genererar även detta ett elektrisk ström vid planeten Jupiter, likt trots för att den existerar små jämfört tillsammans med tidvattenuppvärmningen, kunna ge enstaka konsekvens vid mer än 1 triljon watt.

Denna ström flyter mellan Io samt Jupiter. Spänningsskillnader mellan planeter samt andra kroppar inom solsystemet vet man väldigt lite angående, även angående Io samt Jupiter-exemplet ger antydningar angående för att liknande måste finnas.

Då dödades cirka 30–40 människor av åska varje år

Likaså jordmagnetismen samt dess orsaker existerar mot massiv sektion okända.

Mytologi

[redigera | redigera wikitext]

Åskan existerar ett naturkraft vilket väckt respekt samt förhoppningen för att behärska blidka blixten besitter gjort för att åskan beskrivit liksom enstaka gudomlig kraft.

inom detta nordiska stenålderssamhället fanns åskviggen ett föregångare mot Tor. Tordön existerar en fornnordiskt mening till åska. Tor betyder åska (guden existerar döpt efter naturfenomenet)^[31] samt dön betyder dån, buller.^[32]

I egyptisk tro ägde åskviggen sin motsvarighet inom himmelsguden Min. inom dessa tidiga religioner tillsammans flera gudar, polyteism, såsom bland annat finns inom områden tillsammans med många åska, brukar fenomenet ofta förknippas tillsammans ett åskgud vilket Zeus, Jupiter, liksom Tor, Indra, Chac tillsammans flera.

Moderna myter

[redigera | redigera wikitext]

En modern legende existerar för att gummistövlar skyddar mot blixten. vilket man små frukter från växter vid fötterna existerar från mindre innebörd inom sammanhanget. för att äga något vid fötterna istället på grund av för att vandra barfota är kapabel ändå minska risken till spänning inom kroppen angående blixten träffar ner inom närheten.^[33]

Mobiltelefon ökar ej risken för att träffas från blixten, dock metallföremål nära örat kunna medföra för att blixten koncentreras inom huvudet nära enstaka träff.^[33]

En ytterligare legende existerar för att blixten inte någonsin träffar ner vid identisk lokal numeriskt värde gånger.

Sannolikheten existerar förvisso allmänt nedsänkt även angående detta existerar fullt möjligt. en experiment besitter påvisat för att en en hög byggnad eller struktur vid bergstoppen Säntis inom Schweiz träffas hundratals gånger angående året från blixten.^[33]

Att människor ständigt dör då dem blir träffade från blixten existerar enstaka legende.

Omkring 80 andel överlever ett möte (2021).^[33]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]