Vad har hänt i grekland

Greklands historia omfattar från tradition grekerna samt dem områden liksom stått beneath deras övervakning samt detta territorium såsom idag utgör detta moderna Grekland. Genom historien äger grekernas effekt varierat högt avsevärt samt den grekiska historien omfattar följaktligen olika områden beneath olika epoker.

De inledande indoeuropéerna liksom bosatte sig inom Grekland gjorde detta runt 3 000 f.Kr. detta vilket är kapabel sägas artikel den inledande grekiska kulturen existerar den minoiska kulturen likt uppstod vid Kreta runt 2 600 f.Kr. Efter den minoiska kulturen utvecklades den mykenska kulturen runt 1 400 f.Kr., samt denna kom för att utvecklas även vid detta grekiska fastlandet.^[1] Moderna DNA-studier bekräftar för att dagens greker delar ett massiv sektion från sitt DNA tillsammans med minoiska samt mykenska kvarlevor.^[2]

När den grekiska civilisationens påverkan fanns såsom störst kontrollerade dem allting mellan Egypten samt Indusdalen.

Sedan dess äger stora grekiska minoriteter existerat inom denna distrikt (till modell inom Turkiet, Italien, Libyen samt Levanten) samt flera greker äger idag emigrerat mot länder likt USA, Australien samt land. dem flesta grekerna återfinns dock ännu inom dagens demokratiska republik (självständig sedan 1821) samt vid Cypern (självständigt sedan 1960).

Den grekiska historien rymmer viktiga arkeologiska fynd ifrån förhistorisk tid; den antika världens filosofiska samt estetiska största bedrifter; den långa bysantinska historien; tiden mellan Konstantinopels fall samt den moderna grekiska statens barnafödande då landet kontrollerades från venetianare samt turkar; samt detta därpå nästa frihetskriget följt från vägen mot dagens demokratiska republik.

Se även: Tidsaxel ovan Greklands historia

Paleolitisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från stenålders undersökning inom Grekland.

Forskningshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Fynd ifrån paleolitikum inom Grekland rapporterades redan 1867, dock den mer organiserade forskningen genomfördes ursprunglig mellan 1927 samt 1931, från den österrikiska arkeologen Adalbert Markovits.

Utgrävningen från Seidi-grottan vid södra stranden från stort insjövatten Copais nära Haliartos inom Boiotien, såsom innehöll paleolitiska lämningar ifrån sista tiden från senpalelitikum, grävdes ut beneath kriget 1942, beneath ledning från den tyska arkeologen Rudolf Stampfuss.^[3] Mer strukturerad undersökning startade inledningsvis beneath 1960-talet inom Epirus, Makedonien, Thessalien samt Peloponnesos från engelska, amerikanska samt tyska forskargrupper.

Studier från den paleolitiska perioden startade sent inom Grekland. Den arkeologiska forskningen intresserade sig på grund av den senare förhistorien neolitisk period, bronsålder samt klassisk period. Stora framsteg äger gjorts beneath dem senaste år. Den arkeologiska dokumentationen genom regionala undersökningar dock även genom systematiska vetenskapliga insatser samt ibland genom räddnings-grävningar.

Nya grottor samt klippöverhäng, äger grävts ut samt viktiga platser inom detta öppna landskap äger även grävs ut.

Petralona och Apidema

[redigera | redigera wikitext]

Apidima-grottan inom besatthet, inom södra Grekland, besitter gett fynd från numeriskt värde individer inom grottan. Apidima 2 existerar daterad mot äldre än 170 000 tid.

Detta fossil äger neandertalliknande morfologi. Apidima 1 daterades för att existera äldre tillsammans med enstaka ålder från mer än 210 000 kalenderår. Fossilet äger enstaka blandning från moderna mänskliga samt primitiva attribut. Artikelförfattarna menar för att deras effekt pekar mot för att den moderna människan besitter invandrat mot sydöstra Europa nära flera tillfällen.^[4][5]

De allra första spåren från mänsklig bosättning inom Grekland trodde man tidigare plats inom Petralonagrottan inom Chalkidiki inom Makedonien samt såsom daterades mot omkring 1 miljon års ålder dock dateringen plats osäker samt dem senaste moderna dateringar anger 150 000 mot 300 000 tid.

Fynden ifrån Grekland förmå delas upp inom fynd ifrån tidigpaleolitikum 500 000–100 000 BP, ifrån mellanpalolitikum 100 000–35 000 BP samt slutligen senpaleolitikum 35 000–11 000 BP. Fynden existerar ett fåtal ifrån den äldsta perioden medan detta finns fler ifrån mellanpaleolitisk period samt senpaleolitisk tidsperiod.

massiv geologisk handling tillsammans med intensiva tektoniska störningar inom detta grekiska området samt Egeiska havets varierande nivå äger förstört spår från bebyggelse helt inom vissa regioner från Grekland.

Tidigpaleolitikum

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta daterade fynden från mänsklig närvaro inom Grekland vilket besitter hittats inom enstaka säkert, stratifierat kontext hittades nära Marathousa 1 inom Megalopolis tillsammans ett ålder från cirka 500–400 ka.^[6] dem allra första fynden inom Medelhavsområdet dateras mot cirka 1,4 miljoner års ålder samt detta finns ett lucka grundlig 1 miljon kalenderår inom detta grekiska materialet.

Författarna bortsåg då ifrån Petralona vilket besitter ett osäkrare datering.

Mellanpaleolitikum

[redigera | redigera wikitext]

240 fyndplatser ifrån Greklands mellanpaleolitikum fullfölja för att denna period besitter flest registrade fynd från tre perioderna; dem flesta fyndplatserna ligger inom Epirus samt vid dem intilliggande Joniska öarna liksom tillsammans äger 100 fyndplatser, följda från besatthet, Argolid samt Elis regionerna inom Peloponnesos .

Under bronsåldern utvecklades flera framstående kulturer i Grekland, från den minoiska på Kreta till den mykenska på fastlandet

90% från fynden existerar gjorda vid öppna platser utanför grottor, dock bara enstaka platser besitter grävts ut. detta likt besitter utförts fanns inom huvudsak räddningsgrävningar.^[7]

Senpaleolitikum

[redigera | redigera wikitext]

De flesta från dem kända fynden ifrån denna tidsperiod äger hittats vid Peloponnesos (Mani, Argolid, Elis) samt Epirus, medan fynd ifrån denna period existerar erhålla inom Makedonien samt Thessalien.

numeriskt värde grottor vid Peloponnesos, Klissoura samt Lakonis, besitter gett fynd från stenredskap liksom pekar mot övergången mellan mellan- samt senpaleolitikum. enstaka tredjeplats grotta, Kephalari, innehåller troligen även ett övergångsindustri,

Neolitisk tid

[redigera | redigera wikitext]

• 7 000 f.Kr.

  Jordbruket etableras inom Grekland.^[1]

Bronsåldern

[redigera | redigera wikitext]

Bronsåldern inom Greklands saga brukar läggas mellan cirka 3600–1050 f.Kr. Den brukar delas upp inom underperioder efter dem variationer vilket fanns inom den egeiska världen: kulturen vid Kreta kallas minoisk, den vid dem egeiska öarna kykladisk samt den vid fastlandet samt halvön Peloponnesos hellaisk.

Ibland talar man dessutom ifall kulturen inom norr likt den makedonska. fanns samt enstaka från dessa delas sedan in inom tre perioder: tidig-, mellan- samt sen-.

Men vad var det egentligen som hände under antiken? Hur var det att leva då? Och har titeln diktator alltid haft en negativ betydelse?

Minoisk bronsålder

[redigera | redigera wikitext]

• 3600–2000 f.Kr. - Den tidigminoiska perioden
• 2100–1600 f.Kr. - Den mellanminoiska perioden
• 1550–1050 f.Kr. - Den senminoiska perioden

Helladisk bronsålder

[redigera | redigera wikitext]

• 3600–2100 f.Kr. - Den tidighelladiska perioden
• 2100–1550 f.Kr.

  - Den mellanhelladiska perioden

• 1550–1050 f.Kr. - Den senhelladiska alternativt mykenska perioden

Kykladisk bronsålder

[redigera | redigera wikitext]

• 3500-2000 f.Kr. - Tidigkykladisk tidsperiod
  • 2900-2400 f.Kr. - Tidigkykladisk II
  • 2400-2000 f.Kr. - Tidigkykladisk III
• 2000-1550 f.Kr.
  Genom historien har grekernas inflytande varierat högt avsevärt och den grekiska historien omfattar följaktligen olika områden under olika epoker

  - Mellankykladisk tid

• 1550-1050 f.Kr. - Senkykladisk tid

Antiken

[redigera | redigera wikitext]

Omkring tid 2000 f.Kr. vandrade dem inledande grekiska stammarna in norrifrån samt spred sig ovan Grekland. Bland dem inledande plats akajerna dem främsta. Dessa följdes snart därefter från bl.a.

joner samt eoler (sammanlagt kom dem grekiska stammarna samt understammarna för att uppgå mot ca 200 st). dem stod varandra nära både språkligt samt kulturellt samt detta plats dem vilket skapade den mykenska kulturen likt ägde sin blomstring vid 1500-talet f. Kr.

Berömd ifrån denna tidsperiod existerar striden angående Troja, känd bland annat genom Iliaden.

Troja plats enstaka grekisk ort vid Mindre Asiens kust samt striden torde äga gällt herraväldet ovan handeln vid Egeiska havet mellan denna ort samt Mykene. vid 1100-talet f.Kr. avtog akajernas kraft samt den mykenska kulturen gick beneath då ett ytterligare grekisk huvuddel, dem krigiska dorerna, trängde ner ovan Grekland ^[8] .

Akajer, joner samt eoler trängdes undan bland annat mot Attika, öarna inom egeiska havet samt mot Mindre Asien.

Efter detta mykenska förfallet började Grekland åter blomstra beneath 800-talet f.Kr. Dorerna introducerade järnhanteringen, varpå städerna började utvecklas mot konkurrerande stadsstater. Utvecklingen ledde snart mot överbefolkning, samt kungarna, likt regerade inom städerna, skickade omkring 800-500 f.Kr.

grupper från sin befolkning mot för att etablera kolonier vid olika platser inom Medelhavet, bland annat inom Mindre Asien, runt Svarta havet (Evxinos Pontos), vid Sicilien, inom Italien samt inom östra Spanien. Denna expansion skedde inom konflikt tillsammans med fenicierna likt etablerade kolonier längs Afrikas kust, vid Sicilien, Sardinien samt inom Spanien.

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Det bysantinska riket

[redigera | redigera wikitext]

Se även bysantinsk bildkonst.

Det Bysantinska riket, även kallat Bysans, existerar från tradition (från 1500-talet) namnet vid romarriket beneath medeltiden, detta önskar yttra den universella kristna statsbildning såsom senare fick sitt centrum inom Mindre Asien samt ägde Konstantinopel (dagens Istanbul; ifrån start Byzantion) vilket huvudstad samt såsom uppstod nära Romerska rikets delning 395 inom ett västlig samt östligt sektion mellan Theodosius I:s båda söner Honorius samt Arcadius samt bestod fram mot 1453.

beneath senantiken, inom samband tillsammans med västromerska rikets upplösning (200-400), benämns detta bysantinska riket ofta Östromerska riket alternativt Östrom.

Den bysantinska kulturen plats ett blandning från den romerska staten, den grekiska kulturen, den hellenistiskakosmopolitismen samt religiösa strömningar ifrån Orienten. beneath Theodosius inom (r.

379–395) blev kristendomen rikets officiella statsreligion medan romersk polyteism tillsammans med flera bannlystes ^[9][10] tillsammans följden för att flera tempel samt andra religiösa objekt förstördes^[11]. beneath kejsaren Herakleios (r. 610–641), adopterade imperiets ledning samt armé grekiska inom stället till latin^[12].

Riket nådde sin höjdpunkt beneath Justinianus inom efter enstaka återerövring från landområden såsom tillhört detta historiska Roms västra medelhavskust. Efter attentatet vid kejsaren Maurikios inleddes en långvarigt konflikt tillsammans med sasaniderna, vilket utarmade rikets finansiella tillgångar. Den ekonomiska nedgången öppnade inom detta längre perspektivet vägen till imperiets upplösning ^[13][14].

Efter nederlaget mot seldjuker inom slaget nära Manzikert tid 1071 föll dock Bysans auktoritet samt efter detta fjärde korstågets plundring från Konstantinopel, liksom följde erövringen från staden 1204, återhämtade sig inte någonsin riket. Dess undergång skedde slutligen tillsammans med Konstantinopels fall på grund av Osmanska riket1453.

Modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Osmanska tiden

[redigera | redigera wikitext]

Konstantinopel föll slutligen till Osmanska riket 1453 (se Konstantinopels fall).

Därmed upphörde Bysantinska riket - Östrom - samt hellenismen hotades för att utplånas, efter för att den grekiska kulturen varit således ledande inom Medelhavsländerna samt västvärlden. Patriarken från Konstantinopel fortfor för att existera överhuvud ovan dem östligt ortodoxa kyrkorna, samt genom detta förhållande skulle centrum på grund av den ortodoxa kristligheten gå förlorad ifrån detta grekiska inflytandet.

Grekisk-ortodoxa kyrkan plats emellertid ett massiv maktfaktor inom samhället.

Under osmanskt styre fick grekerna ett tämligen vittgående frihet. inom grekiska områden tillsattes lokalbefolkning vid administrativa poster (fanarioter), samt tilläts bedriva affär inom massiv skal, såväl nationellt liksom internationellt.

1770 utfördes detta inledande upproret mot Osmanerna, dock detta slogs tillbaka.

Rebellerna sökte därefter skydd undan straff samt upptäckt inom bergen, var dem utvecklade gerillatekniker. Femtio kalenderår senare, den 23 mars 1821, gav ärkebiskop Germanos från Patras meddelande för att revolutionen mot turkarna börjat, tillsammans med för att hissa ett flagga vid Hagia Levraklostret vid Peloponnesos. Detta fanns ej endast upptakten mot revolution, utan även mot den storgrekiska nationalismen, Megáli Idea, liksom strävade efter för att återskapa Bysantinska riket, tillsammans med varenda dess besittningar, inom form eller gestalt från enstaka grekisk nationalstat, enosis.

enstaka partnerskap mellan Ryssland, land i västeuropa samt Storbritannien ställde sig på baksidan detta grekiska upproret, samt flera frivilliga soldater ifrån dessa länder strömmade mot på grund av för att hjälpa inom striderna, däribland Lord Byron. kritisk till Greklands frihet fanns segern ovan den osmanska flottan inom viken utanför Navarino vid västra landremsa vid havet från Peloponnesos den 20 oktober 1827.

Fredsvillkoren uppställdes från den rysk-fransk-brittiska alliansen, samt inledningsvis nära freden inom Adrianopel samt Londonprotokollen 1830 förklarades Grekland på grund av enstaka självständig stat såsom monarki.

Självständigt 1830

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att detta ägde beslutats för att Grekland skulle artikel enstaka monarki, återstod problemet för att hitta ett lämplig monark.

Slutligen enades trippelalliansen ifall Otto från Bayern, liksom endast plats 17 tid. monark Otto fanns enstaka hänförd beundrare från allt grekiskt, dock hans medförda kamarilla desto mer protysk. detta blev kamarillan likt tog ledning, samt grekernas frihet beskars hårt jämfört tillsammans hur detta ägde varit beneath turkarna.

Detta ledde mot för att bergen fortfor för att artikel samlingsplats på grund av rebeller liksom övade gerillakrig samt närde drömmar ifall revolt. Den rysk-fransk-brittiska alliansen fordrade för att Grekland skulle artikel konstitutionellt, dock monark Otto sköt upp antagandet från enstaka författning.

I september 1843 ledde missnöjet mot en folkligt uppror, såsom tvingade monark Otto för att avsätta kamarillan, anta enstaka författning samt forma en parlament.

Krimkriget 1853 förändrade utsikterna mot enosis, då den rysk-fransk-brittiska alliansen sprack, samt turkarna fick hjälp från britterna samt fransmännen. Samtidigt ägde landet praktiskt taget blivit bankrutt.

Kung Otto tvingades abdikera nära revolutionen 1862, samt efterträddes från Vilhelm från land, vilket antog kunganamnet Georg inom från Grekland, hellenernas monark.

nära Berlinkongressen 1878 ökade Greklands territorium, tillsammans Joniska öarna, samt dem fick välja mellan Cypern samt Thessalien - dem valde Thessalien. Grekland fanns sedan indraget inom inledande Balkankriget 1912 samt andra Balkankriget 1913 samt inom inledande världskriget. monark Georg inom blev dödad 1913, samt efterträddes från sin son Konstantin inom från Grekland.

Konstantin inom ägde ifrån sitt trontillträde strävat efter för att införa helt monarki, vilket ledde mot för att fraktionerna inom landet plats flera, samt rymde allt ifrån dem likt önskade ett konstitutionell monarki, mot republikaner samt mot kommunister. för att samla dessa motstridiga element skulle visa sig omöjligt på grund av varenda parter beneath utdragen tidsperiod framöver.

Motsättningarna gällde även hur landet skulle ställa sig inom utrikespolitiken, var monark Konstantins protyska linje förlorade mot Elefterios Venizelos konstitutionella monarkism samt partnerskap tillsammans ententen. dem politiska förvecklingarna ledde mot enstaka nationell kris, samt utmynnade inom för att monarkin avskaffades 1917 då monark Konstantin abdikerade.

Venizelos lyckades ej samla landet, samt förlorade valet 1920. Efter ett folkomröstning, återkallades monark Konstantin. Sedan utbröt konflikt mot turkarna beneath Kemal Atatürk angående Anatolien, liksom skulle tillfalla grekerna i enlighet med Sèvresfördraget, samt Grekland förlorade. monark Konstantin tvingades än enstaka gång abdikera, dock för tillfället mot förmån till sin son, Georg II från Grekland.

dock redan 1923 utförde människor enstaka revolution, likt avskaffade monarkin. Republiken varade inom 11 kalenderår. beneath bota den tiden skakades landet från häftiga strider mellan republikaner samt monarkister (populisterna).

Efter en kuppförsök hölls 1935 enstaka folkomröstning angående monarkins återinförande, vilket återförde Georg II vid tronen.

Redan året därpå skedde ett fräsch statskupp, från generalen samt monarkisten Ioannis Metaxas, vilket därifrån mot sin död 1941 plats såsom premiärminister, diktator från Grekland, beneath kungen.

Redogör kortfattat för hur romarna besegrade fenicierna (Kartago) och blev de nya härskarna i Medelhavet

Greklands samtidshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Ingången mot Ioannis Metaxas diktatur, den 4 augusti 1936, brukar ses liksom ett gräns mot den grekiska samtidshistorien. Diktaturen präglades dels från förbud mot kommunism samt krossande från arbetarrörelsen, dels från enstaka vid ytan period från stabilitet samt finansiell tillväxt.

Den 28 oktober 1940 invaderades Grekland från Benito Mussolinis Italien (grek-italienska kriget). dem grekiska styrkorna, beneath Alexandros Papagos, kunde dock slå igen dem italienska styrkorna samt driva igen dem mot Albanien. Detta militära sammanbrott gjorde för att Adolf Hitler skickade sina styrkor för att invadera Grekland innan britterna hann etablera sig var.

inom april–maj 1941 invaderades samt ockuperades Grekland från dem tyska styrkorna samt dem brittiska styrkor liksom nyligen anlänt ifrån Nordafrika evakuerades. Grekland delades in inom ockupationszoner mellan dem italienska, bulgariska samt tyska trupperna. 1943 kapitulerade Italien samt då ockuperades all landet från tyska styrkor. Ockupationen ledde mot för att enstaka från dem allierade stödd motståndsrörelse utvecklades.

Det moderna Greklands nuvarande utsträckning fick landet 1947. beneath andra världskriget utbröt en inbördeskrig inom Grekland mellan olika fraktioner från motståndsrörelsen mot ockupationsmaktern, liksom varade mot 1949.

Romarna bedrev handel med hela den då kända världen (sett ur ett europeiskt perspektiv)

Striden stod mellan dem kommunistiska ELAS samt regeringstrogna grupper. 1946 fick dem senare uppbackning från den reguljära armén. då Papagos tillkallades, samt Trumandoktrinen gav avsevärt stöd ifrån USA, slogs kommunisterna ner. Segern ledde mot för att Grekland gick tillsammans med inom Nato.

Efter inbördeskriget lyckades inget område vinna majoritet samt därmed egentligen styra landet.

Mellan 1944 samt 1952 ägde landet 25 ministärer samt nio övergångsregeringar. Vändpunkten kom då generalen ifrån andra världskriget, Alexandros Papagos, 1952 tillsammans sitt konservativa område blev premiärminister tillsammans med ett tämligen massiv majoritet. han samt efterträdaren Konstantinos Karamanlis lyckades ett fåtal bukt tillsammans med den katastrofala ekonomin.

1963 besegrades dem konservativa från Georgios Papandreou till en liberalt område.

1967 utförde militären, understödd från USA samt beneath Georgios Papadopoulos, ett statskupp, samt landet styrdes därefter från ett militärjunta, vilket ledde mot internationell isolering. Kungen försökte förgäves återta kontrollen tillsammans ett motkupp, samt tvingades därefter vandra inom exil.

1973 avskaffades formellt monarkin, dock kungen äger ej abdikerat. 1974, efter för att äga iscensatt ett statskupp vid Cypern beneath Cypernkrisen 1974 bröt militärjuntan samman. Utan för att monarkin återinfördes, hemkallades Konstantinos Karamanlis vilket regerings- samt statschef 24 juli, samt bildade enstaka samlingsregering. Demokratin återinfördes, samt Grekland inträdde inom Europarådet.

De första indoeuropéerna som bosatte

Grekland gick tillsammans inom EG 1981 samt EMU 2001.

Grekisk politik präglas ännu från den ekonomiska krisen, vilket plats såsom djupast beneath inledande halvan från 2010-talet samt började ebba ut inledningsvis mot slutet från årtiondet, då nödlånen mot landet kunde avslutas. Krisen äger fått stora sociala, humanitära samt ekonomiska följder på grund av befolkningen, inom struktur från skyhög arbetslöshet, nedgången välfärd samt social bekymmer.

Missnöjet bland väljarna ledde inom juli 2019 mot för att konservativa fräsch Demokrati tog ovan makten efter vänsteralliansen Syriza.^[15]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]