Fågel som låter som ett mynt
Fågelläte
Fågelläte existerar samlingsnamnet till samtliga ljud vilket fåglar är kapabel åstadkomma. Främst avses dem ljud såsom skapas tillsammans strupen, dock fåglar åstadkommer även andra mekaniska läten tillsammans exempelvis näbben samt vingarna.
I Artfakta finns ljudinspelningar av nästan samtliga cirka svenska fågelarterExempelvis fungerar hackspettars taktfulla trummande liksom revirhävdande samt enkelbeckasinen åstadkommer en vinande läte tillsammans med hjälp från sina vingar då den störtdyker nära spelflykt.
Fåglars läten (som åstadkoms tillsammans med strupen) delas in inom olika kategorier likt sång, lockläte, varningsläte, skuggsång samt tiggläte.
dem olika lätena används från fågeln nära olika tillfällen samt inom olika perioder inom fågelns liv. flera arter äger enstaka massiv repertoar från fågelläten likt ej bara innehåller olika visslande läten utan även stöt, brus samt skakningar, medan andra arter existerar inom detta närmaste stumma.
Ljuden är även tillgängliga i Artportalens checklista som är enkel att använda ute i fältOrdningen tättingar liksom ibland kallas på grund av just sångfåglar äger den största repertoaren läten.
Fåglars läten används bland annat på grund av för att hävda revir, nära omröstning från partner, till för att varna, till igenkänning mellan individer samt på grund av för att ge respons vid individer från identisk art.
Anatomi
[redigera | redigera wikitext]Luftstrupen vid fåglar delar sig nedtill inom numeriskt värde luftrör (bronker). inom luftstrupen finns numeriskt värde struphuvuden, en övre larynx (som saknar stämband) samt en nedre syrinx likt sitter ungefär var dem numeriskt värde bronkerna går samman inom luftstrupen.
Syrinx finns endast hos fåglar samt existerar ett broskig struktur försedd tillsammans muskler samt existerar detta kroppsdel vilket fåglar använder på grund av för att producera läten. eftersom detta ljudalstrande kroppsdel sitter inom brösthålan utgörs resonansrummet, utöver munnen, även från luftstrupen. Detta resonansrum existerar förhållandevis orörligt samt förmå liknas nära röret inom en blåsinstrument.
Denna sångare hör hemma i bokskogar och andra högstammiga och öppna skogarHos enstaka sektion fåglar existerar luftstrupen förlängd samt kunna forma en flertal slingor. Ljud skapas genom för att atmosfär pressas upp genom luftrören samtidigt likt fågeln tillsammans med hjälp från sin bröstmuskulatur böjer in dem yttre stämläpparna mot dem inre stämläpparna likt existerar små samt fasta. detta bildas då numeriskt värde röstspringor vilket existerar många formbara samt kunna åstadkomma enstaka massiv mängd ljud.
Vanligast existerar för att bara enstaka från dem numeriskt värde röstspringorna används dock vissa arter är kapabel granska dem båda, oberoende från varandra, samt kunna vid därför vis producera numeriskt värde toner vid identisk gång. Syrinx existerar även försett tillsammans med en alternativt flera vibrerande membraner vilket bidrar mot ljudproduktionen.
Olika fågelläten
[redigera | redigera wikitext]Sång
[redigera | redigera wikitext]När enstaka bevingat djur sjunger producerar den en läte likt existerar ämnat för att fungera vilket informationsutbyte. detta önskar yttra för att sången existerar enstaka meddelande mot fågelns likasinnade.
flera arter äger ett hel repertoar från sångtyper, var varenda sångtyp består från enstaka uppsättning fraser liksom inom sin tur delas upp inom stavelser likt inom varenda uttryck besitter enstaka bestämd ordning.
Sången används främst nära häckningstid till för att attrahera enstaka partner samt på grund av för att hävda reviret samt då väl äggen existerar lagda tystnar fågelsången.
Många arter äger förmåga för att imitera andra ljud än den egna artens repertoar. Vanligast existerar för att fåglar härmar andra arter dock vissa fågelarter är kapabel även imitera andra former från ljud. en svenskt modell existerar koltrasten liksom är kapabel höras imitera mobiltelefoner alternativt andra ljud inom staden.
Men dem flesta arter härmar bara individer från identisk art. detta äger demonstrerat sig för att nödvändigheten bland tättingar för att sjunga existerar ett instinkt, däremot existerar ej sången inom sig enstaka instinkt utan något vilket dem lär sig från sina föräldrar. dem flesta arter bland tättingarna lär sig sjunga beneath dem 60 inledande dagarna samt detta besitter demonstrerat sig för att detta till flera arter behövs för att denna lärande sker inom en socialt kontext tillsammans med andra likasinnade.
detta önskar yttra för att man ej är kapabel lära upp fågeln tillsammans hjälp från inspelade fraser. ifall ett ungfågel ej lärs upp för att sjunga kommer den inte någonsin för att behärska låt samt den kommer därför troligen inte någonsin för att attrahera enstaka partner samt ett fåtal ungar.
Vissa arter imiterar noggrant den låt likt deras föräldrar utsätter dem till medan andra arter snarare tar delar från fraser samt sätter ihop dem efter eget tycke inom enstaka viss gräns till hur just deras art brukar sjunga.
dem flesta arters ungar vilket utsätts till låt ifrån andra arter börjar ej imitera dem.
Lockläte
[redigera | redigera wikitext]Kanske existerar sången detta maximalt spektakulära från fågellätena dock lockläten förmå existera nog sålunda arttypiska. Ibland kallar man även dessa lockläten till överflygningsläte.
Locklätet existerar oftast begränsad samt brukar äga ett upphöjd volym. flera arter använder sig från detta då dem flyger till för att hålla ihop flocken alternativt till för att erhålla förbindelse tillsammans med likasinnade nere vid marken.[1]
Varningsläte
[redigera | redigera wikitext]De flesta fåglar besitter en läte till för att varna likasinnade då exempelvis en predator närmar sig.
Skuggsång
[redigera | redigera wikitext]Denna låt kunna bäst beskrivas vilket ett bevingat djur liksom sjunger till sig egen. Exempelvis existerar detta ej ovanligt för att övervintrande fåglar ägnar sig åt för att sjunga långt innan häckningsperioden startar. Yngre fåglar kunna ägna sig åt detta till för att öva sig inför häckningssäsongen samt även honor nyttjar skuggsång.
Försommarnatten har sin alldeles egen uppsättning av fågelrösterTiggläte
[redigera | redigera wikitext]Tiggläte existerar något såsom ungar besitter på grund av för att förmå föräldrarna för att ge dem föda. Speciellt brukar man prata ifall tiggläten då detta gäller rovfåglar samt ugglor.
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Fågelläten existerar ej något fast samt definierat.
noggrann liksom bland människor förändras fågelpopulationers läten.
Grönsångaren hör till våra långflyttande fåglar och övervintrar i tropiska AfrikaPopulationer likt från enstaka alternativt ytterligare orsak existerar åtskilda förmå förbättra olika dialekter. detta finns studier liksom visar vid för att inom vissa arter väljer honan inte någonsin enstaka partner såsom besitter identisk dialekt vid locklätet likt denna egen. detta äger även demonstrerat sig för att vissa arter från kolonihäckande fåglar är kapabel uppleva igen sin unge vid lätet.
Inspelning från fågelläten
[redigera | redigera wikitext]Historik
[redigera | redigera wikitext]Den förste för att spela in fågelläten plats tysken Ludwig Kock vilket började tillsammans detta dem inledande amerikanska inspelningarna skedde beneath ledning från ornitologen Sylvester D. Judd. utvecklades samt förfinades apparaturen på grund av fältinspelningar från vetenskapsman nära universitetet inom Cornell beneath ledning från Arthur Allen.
Spektrografi
[redigera | redigera wikitext]Idag används ibland spektrografi, alternativt sonogram likt detta även kallas, till för att att fatta beslut eller bestämma något skillnader mellan underarter bland fåglar samt inom ornitologin besitter intresset till just fågelläten bara blivit större dem senaste år.
När grönsångaren sjunger låter det som när ett mynt snurrar på en bordsskivainom samt tillsammans för att man äger börjat förstå fåglars beteende genom studier sålunda besitter man begripet för att fågelsång förmå existera ett klar markör till ett mängd olika företeelser.
Ljudligaste
[redigera | redigera wikitext]Enligt enstaka forskning publicerad skapar den vita klockkontingan detta ljudligaste fågellätet liksom någonsin uppmätts tillsammans dB.[2][3] Rekordet hölls tidigare från larmpiha tillsammans dB.[4]
Stadsfåglars förändrade sång
[redigera | redigera wikitext]Många småfåglar vilket lever inom städer äger vid bas från den bullriga miljön anpassat sina läten till för att höras förbättrad.
Vissa arter liksom lever inom städer sjunger mindre samt snabbare än likasinnade vid ruralt område. Vissa arter, liksom exempelvis talgoxe äger även anpassat tonhöjden samt sjunger vid högre frekvenser. Denna förmåga mot anpassning hos vissa arter är kapabel artikel ett förklaring mot varför vissa fågelarter klarar sig förbättrad inom stadsmiljöer än andra arter.
Fågelsång samt musik
[redigera | redigera wikitext]Fågelsång används ibland inom alternativt likt inspiration mot melodier. Den franska talskompositören Olivier Messiaen bakade in många fågelsång inom sina komponerade verk. Hans verk Catalogue d'Oiseaux innehåller flera pianosolon baserade vid fågelsång samt orkesterstycket Réveil des Oiseaux utgörs nästan enbart från fågelsång.
Det är dessutom ett bra sätt att lära sig mer om deras livFlera andra från hans kompositioner, bland annat Quatuor pour la härlig ni temps, tygproduktion in fågelsång vid liknande sätt.[5]
Fågelsång samt upplevelsevärden
[redigera | redigera wikitext]Naturljud (som mot modell porlande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ospecificerade fågelläten) upplevs allmänt likt positiva ljud medan mänskligt alstrade ljud (från mot modell bilar) allmänt upplevs såsom negativa.
Ytterst ett fåtal studier äger gjorts vid hur artspecifika fågelljud upplevs samt än färre hur fågelsång ifrån flera arter upplevs. enstaka lärande inom landet tillsammans definierade fågelljud äger funnit för att unga människor upplever stadsmiljöer vilket än mer positiva ifall dem får lyssna fågelsång ifrån flera arter (än enskilda arter).
[6] Dock finns detta tidigare studier vilket visar för att mot modell ljudet ifrån fiskmåsar kunna upplevas såsom negativa.