Gustaf adolfs torg 5 göteborg
Gustaf Adolfs torg, Göteborg
Gustaf Adolfs torg ligger inom stadsdelen Nordstaden inom centrala götet nära Stora Hamnkanalen. detta kallades Stora torget alternativt Stortorget fram mot 1854 då Bengt Erland Fogelbergsstaty från stadens grundare, monark Gustav II Adolf, placerades vid torget. Fram mot 1848 ägde torget användes likt salutorg dock inför planerna vid för att placera Gustav Adolfs-statyn var flyttades den funktionen mot Kungstorget.[1]
År 1900 uppmättes torget mot 4 640 kvadratmeter[2] samt tid 2012 mot cirka 6 300 kvadratmeter.[3]
Idag omges torget från Börsen, Stadshuset, Wenngrenska huset samt stadshuset.
detta senare inrymmer såväl kommunledning likt stadsledningskontor. stadshuset existerar ursprungligen ritat från Nicodemus Tessin d.ä. samt stod uppenbart 1672. Dess tillbyggnad likt stod genomskinlig 1936 existerar ritad från Gunnar Asplund samt anses internationellt artikel en från dem finare exemplen vid tidig funktionalism.[4]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 1854 kallades platsen på grund av Stora torget alternativt Stortorget.
Efter uppförande från Gustav II Adolfsstatyn kom torget för att istället kallas på grund av Gustaf Adolfs torg. Något formellt beslut angående namnbytet nära den tidpunkten besitter ej kunnat hittas, dock detta existerar klarlagt för att Gustaf Adolfs torg existerar den äldsta namnformen[5] varför stadsfullmäktige 1959 fastslog namnet. andra namnformer samt stavningar vilket förekommit existerar exempelvis Gustav Adolfstorg, Gustaf Adolfstorg samt Gustaf Adolfs Torg.[6]
Historik samt utseende
[redigera | redigera wikitext]Byggnader nära torget
[redigera | redigera wikitext]Torget äger länge varit relaterat till göteborg administrativa centrum tillsammans stadshuset (1672), Börsen (1849) samt Stadshuset (1749).
Denna ställning eller tillstånd existerar idag ej lika självklar, bland annat då tingsrätten flyttat sin aktivitet ifrån stadshuset. detta allra inledande stadshuset, detta gamla stadshuset inom Nya Lödöse, enstaka lätt träbyggnad, flyttades mot dåvarande Stora Torgets sydöstra hörn samt renoverades 1624-1625 till 554 riksdaler.
Gustaf Adolfs torg ("Gustaf Adolf's square") is a town square located in central Gothenburg, SwedenHuset flyttades redan 1625 mot ett område utanför stadsporten (senare Kungsporten) såsom accishus.[7] detta efterträddes från en nytt tornprytt stadshus inom virke, byggt mellan 1624 samt 1626 samt beläget nära torgets sydöstra del.[8] nära ett många grundlig brand den 10 femte månaden i året 1669 förstördes detta helt, samt planerandet till en nytt stadshus startade direkt.
Kanaler, broar samt gator runt angående torget
[redigera | redigera wikitext]Fyra gator löper längs dess sidor – Köpmansgatan vid norra sidan längs tillsammans Börsen, Torggatan vid västra sidan längs tillsammans stadshuset, Norra Hamngatan vid södra sidan från torget längs tillsammans med Stora Hamnkanalen samt Östra Hamngatan vid östra sidan längs tillsammans Nordstan.
Torget samt områdena däromkring översvämmades helt beneath 1600-talet nära hårda kraftiga oväder samt då älvvattnet steg. inledningsvis omkring kalenderår 1700, efter för att gatorna höjts tillsammans med cirka 2,4 meter ovan den ursprungliga marknivån, plats faran till översvämning nära högvatten inom stort sett avvärjd.[9]
Mitt inom Östra Hamngatan gick förr Östra Hamnkanalen samt var den träffade Stora Hamnkanalen fanns flera broar.
Sedan kanalen lades igen 1936[10] existerar Stora Hamnkanalen överbyggd tillsammans med Lejonbron (förr även kallad "Röda Bron" ifrån 1638, då den rödmålades samt försågs tillsammans med fyra järnlejon från bildhuggaren Hans Swant)[11] likt knyter ihop torget samt Hamngatorna tillsammans Brunnsparken. Torget stensattes 1629, samt mellan 1624 samt 1631 byggdes stenbryggor vilket tilläggsplatser till båtar, allt mot ett utgift från 786 riksdaler.[12]
Beläggning samt utsmyckning
[redigera | redigera wikitext]I mitten från 1600-talet fanns lindar planterade vid torget.[13]
Den 8 november 1817 ritade stadsarkitekt Jonas Hagberg en vattenhämtningsställe på grund av torget, den därför kallade "Gustaf Adolfsfontänen".
Fontänen uppfördes år 1817-1818. Dricksvattnet fanns självrinnande samt leddes dit ifrån Kallebäcks källa inom urholkade ekstockar. Detta vattenhämtningsställe ersattes senare från vattenkastare från järn. Vattenhämtningsstället revs 1865 då den hotade för att störta ner inom Östra Hamnkanalen.[14]
I samband tillsammans stensättning från Norra Hamngatan, beslöts 1850 för att även stensätta torget tillsammans med tuktad berg inom gatans förlängning.
tid 1852 stensattes bota torget tillsammans tuktad berg.
Gothenburg’s political centredetta fanns ifrån dem gamla fästningsverken såsom man hämtade råstenen, vilken höggs större samt spetsigare än den inom övrigt nyttja tuktade stenen, vilken köptes dels ifrån stenbrott inom stadens att vara nära något, såsom Redbergslid, dels ifrån Partille samt Lerum.[15]
De inledande parkeringsautomaterna inom götet sattes upp 1955 utanför Börshuset vid Gustaf Adolfs torg.
Taxan fanns 25 öre på grund av ett halvtimma.[16]
Gustav II Adolfs staty
[redigera | redigera wikitext]Gustav II Adolfs staty existerar enstaka bronsstaty från Bengt Erland Fogelberg, avtäckt vid torget den 18 november 1854. Statyn likt existerar relaterat till göteborg äldsta offentliga verk föreställer Gustav II Adolf pekande tillsammans med motsats till vänster grabb ned mot torget samtidigt såsom denne tittar inom fjärran å andra hållet, samt avbildar detta tänkta situation då kungen bör äga uttalat "Här bör staden ligga!", samt vid en symboliskt strategi representerar statyn därmed tillblivelsen från staden götet.
Statyn såsom existerar gjuten inom brons existerar placerad vid enstaka upphöjd sockel inom marmor, liksom står ovanpå en postament inom granit inom form eller gestalt från trappsteg[17]. vid sockeln finns inskriptionen:
| ” | Åt | „ |
[18].
Flaggstänger
[redigera | redigera wikitext]Till Jubileumsutställningen inom götet 1923 placerades tre paradflaggstänger nära torgets östra sektion. Dessa plats inledningsvis provisoriska samt ersattes 1932 från 23 meter höga "venetianska" mästare inom stål. uppsättningen fordrade för att man pålade tio meter ner samt göt enstaka betonggrund på grund av för att behärska fästa järnbalkarna såsom höll flaggstängerna.
Postamenten inom brons - tre meter höga - utfördes efter enstaka koncept från dåvarande chefen på grund av relaterat till göteborg konstmuseum, professor Axel Romdahl, ritades från arkitekt R O Swensson tillsammans med relief formgivna från konstnären broder Chronander. dem ursprungliga flaggorna tillverkades från Flaggfabriken National inom götet, samt ägde måtten 14,4 x 10 meter.[19].
Postamenten göts inom brons vid Herman geolog Konstgjuteri inom huvudstaden något vilket man förmå studera nederst vid detta sydligaste postamentet mot torget, var detta står ingraverat: Herman geolog Fud huvudstaden 1932.
Flaggstängerna äger reliefer vilket anspelar vid götet samt dess saga, köp, sjöfart samt tradition.
Den nordligaste flaggstången visar vid relieferna mot torget uppifrån samt ner; Polstjärnan, Karlavagnen, en Ostindiskt skepp, samt Fiske tillsammans nät[20].
vid sidan mot Östra Hamngatan ser man överst en amfibieflygplan, lastkranar, en lastfartyg tillsammans med enstaka bogserbåt samt underst en fiskenät inom en fiskstim.[21]
Den mellersta flaggstången visar mot torget den grekiska gudinnan Athena (som fanns vishetens, hantverkets samt krigets gudinna) tillsammans med enstaka sköld vilket visar relaterat till göteborg stadsvapen samt nederst bl.a.
ett lyra samt enstaka teatermask såsom symboler till konstverk [20]. vid relieferna mot Östra Hamngatan syns den grekiske guden Mercurius (handelns samt köpenskapens gud) samt beneath honom syns en ymnighetshorn liksom existerar enstaka emblem på grund av överflöd samt rikedom.[21]
Den sydligaste flaggstången visar mot torget ett solen samt beneath denna en solur (som saknar sin stång samt alltså numera trasigt), samt sentensenMIG LEDER SOLEN, EDER SKUGGAN.
beneath denna ser man byggnadsverk inom götet såsom Skansen Kronan, Gathenhielmska huset, Gustavi domkyrka, Kronhuset, Örgryte gamla kyrka, Chalmerska huset, Skansen Lejonet samt nederst Egnahemshus samt en Landshövdingehus[20]. Mot Östra Hamngatan ses bland annat stora hamnkranar samt SKF:s fabriker inom Gamlestaden. [22]
Den nordligaste flaggstången.
Den mittersta flaggstången.
Den sydligaste flaggstången.
Verksamheter
[redigera | redigera wikitext]På tomten var Börsen ligger idag nedsänkt tidigare detta därför kallade Kaulbarska huset vilket fått sitt namn efter landshövdingenJohan von Kaulbars.
Huset ägde brunnit samt återuppbyggdes 1746. Ägaren plats då kommissarien Jöns Holsts änka, såsom senare gifte ifall sig tillsammans med landshövding von Kaulbars. Efter ännu enstaka eldsvåda 1758 lät Kaulbars vid nytt bygga upp huset, denna gång inom berg. Kaulbars fanns tillsammans med samt grundade relaterat till göteborg frimurarloge samt beneath år 1776-1788 inrymde byggnaden frimurarsamhället.[23] inom start från 1800-talet ägde krogen Engborgs källare etablerat sig inom källaren.
mDen drevs från Johan Engborg samtidigt vilket Maria Winberg drev Winbergskans krog ovanpå.[23] Tillsammans fungerade dessa båda verksamheter inom start liksom stadens småskaligt hotell. inom takt tillsammans med för att supandet ökade degraderades verksamheten.[24][25] Huset revs 1844.[26][27]
Gamla Brandstationen nedsänkt nära Gustaf Adolfs torg fram mot mitten från 1800-talet.[28]
Torget plats enstaka gång övningsplats på grund av garnisonens trupper samt borgerskapets militärkorps.
Vaktombytena plats populära attraktioner, dock 1889 drogs stadsvakten in samt högvakten 1895.[10]
Offentliga bestraffningar utfördes länge nära torget. inom start från 1700-talet kunde den skyldige bli dömd mot kåkstrykning (spöstraff) nära kåken (spö- alternativt skampålen) likt fanns placerad utanför Länshäktet nära Sillgatans (nuvarande Postgatans) sammanträde tillsammans torget.[29][30] Spöpålen blev tagna försvunnen 1850 inom samband tillsammans med för att detta gamla Länshäktet revs.[31]
Marknader
[redigera | redigera wikitext]Gustaf Adolfs torgs inledande julmarknad öppnade 16 månad 1920.[32] enstaka julgran äger ofta stått placerad vid torget, dock även julbock äger förekommit.
därför plats fallet exempelvis 1958 tillsammans enstaka cirka fem meter upphöjd bock.[33]
Rådhuset tillsammans med tillbyggnaden mot höger.
Gustaf Adolf stiftelsen
[redigera | redigera wikitext]Efter för att Gustaf Adolfs-statyn avtäckts, uppstod tanken vid ett Gustaf Adolf stiftelse, motsvarande den liksom tjugotvå tid tidigare grundats inom Tyskland.
inom månad 1854 utfärdades en upprop mot "välsinnade församlingsmedlemmar" inom götet. dem uppmanades för att medverka mot bildandet från "en evangelisk förening, vilket borde att koppla eller förena med något sig mot den sedan den 3 september reorganiserade Gustaf Adolfs-stiftelsen inom Tyskland." på baksidan uppropet fanns domprosten Thomander, kyrkoherden inom Christinæ tyska kyrka C.
Prehn samt grosshandlaren A.G. Levgren. Tillkom gjorde biskop Bruhn, kamrer O. Bahrman samt Handelstidningens huvudredaktör, Sven Adolf Hedlund samt andra. dem sammanträdde den 13 juni 1855 inom "Gymnasii Sollennitets Sal". Biskopen uppläste dem kommitterades förslag mot stadgar, vilka enhälligt godkändes, varefter Gustaf Adolf Stiftelsen inom Göteborg förklarades grundad.[34][förklaring behövs]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Göteborg : ett överblick nära 300-årsjubileet 1923, relaterat till göteborg Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, publicerad från Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, götet 1923, s.
90
- ^Statistisk Årsbok till Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén till relaterat till göteborg stads kommunalstatistik 1902, s. 6
- ^Eniro kartor, Rita & Mät
- ^Nicholas Adams (2014) Gunnar Asplund's Gothenburg - The Transformation of Public Architecture in Interwar Europe, The Pennsylvania State University Press, 978-0-271-05984-6
- ^Carl Sigfrid Lindstam (1962) Göteborgs gatunamn, [II:a upplagan], red., relaterat till göteborg gatunamnsberedning, s:167
- ^Carl Sigfrid Lindstam (1986) Göteborgs gatunamn, relaterat till göteborg Kommuns Namnberedning, ISBN 91-7810-577-3, s:148
- ^Berättelser ur relaterat till göteborg äldsta saga 1603-1680, Hugo Fröding, 1908 s.
98
- ^Fröding, Hugo (1908). ”XXXI. Rådhuset”. Berättelser ur relaterat till göteborg äldsta saga 1603-1680. "1". Göteborg: Wald. Zachrissons förlag.Upptäck lokala företag, sök efter vänner och familj samt kolla tomtgränser, historiska flygfoton, cykelvägar m
sid. 192
- ^Wimarson, (1923), s. 82f
- ^ [ab] Carlson, Gösta; Falklind, Hans (1987). Sekelskiftets götet inom färg. sid. 12. ISBN 91-970916-1-8
- ^
- ^Fröding, Hugo (1908). Berättelser ur relaterat till göteborg äldsta saga 1603-1680.
sid. 98
- ^Gatan, Thomas Reckmann, Gatubolaget, götet 2011, s. 100
- ^ Källorna inom Kallebäck. Pripps bryggerier. 1976. sid. 10
- ^Wimarson, (1923), s. 90f
- ^Parkering inom götet genom en halvt sekel, Peggy Sundvall, Gatubolaget, götet 2006, s. Includes the old and new City Halls, the City Council and the Commodity Exchange
8f
- ^GP - Gustav II Adolf tittar fram efter restaurering
- ^Statyer berättar - 76 verk inom Göteborg, (2004), sidan 12
- ^Garellick, Robert (2004). Bilden från götet, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut. götet. sid. 14. ISBN 91-631-4036-5
- ^ [abc] Baserat vid bild
- ^ [ab] Bild
- ^Bild
- ^ [ab] ”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307043345/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/315402. Läst 6 mars 2016.
- ^Fredberg, C R A (1921). Det gamla götet sektion II. sid. 471
- ^Fröding, Hugo (1922). Berättelser ur relaterat till göteborg saga beneath Nyare tiden.
sid. 102
- ^Lönnroth, Gudrun, red (2003). Hus på grund av bostad inom relaterat till göteborg stadskärna. relaterat till göteborg Stadsbyggnadskontor & relaterat till göteborg Stadsmuseum, Grafikerna Livréna inom Kungälv, götet. sid. 37. ISSN 1404-9546. ISBN 91-89088-12-3
- ^Holmström, Richard & Roth, Stig & Flygare, Arvid, red (1960). Göteborg (III:e uppl.).
Malmö: Allhems Förlag.
In its centre stands the large statue of the city founder King Gustav II Adolf (1594 – 1632), the oldest public work of art in Gothenburgsid. 45
- ^Lignell, Harald, red (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. Göteborg: Bokförlaget skandinavisk Litteratur, Ludw. Simonson tryckeri. sid. 109
- ^Fredberg, C R A (1921). Det gamla götet sektion II. sid. 466
- ^Dahl, Olga (1989). Den sanna historien angående Tegelbruksmorden inom götet 1715-16.
götet. sid. 24
- ^Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska noteringar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan).
Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri
- ^ Göteborgsbilder 1850-1950. 1952. sid. 447
- ^På Plåten : götet vid foto beneath en sekel, Ingrid Wirsin, Viveca Lärn, Claes Hylinger, Tre skrivna verk Förlag, götet 1999 ISBN 91-7029-393-7, s. 176
- ^Gustaf Adolf stiftelsen inom götet - 1855-1955, götet 1955, s.
1ff
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- 100 utmärkta byggnad inom Göteborg.. [Arkitekten samt staden] ; [3]. Gustaf Adolfs Torg
Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, relaterat till göteborg stadsmuseum inom samarbete tillsammans Göteborgs-posten. 2001. sid. 4-5. Libris8379794.
A central square with many impressive buildings like the city hallISBN 91-85488-54-2
- Scander, Ralf; m.fl (1982). Kronologiska noteringar angående viktigare händelser inom götet 1619-1982
- Göteborg. STF-landskapsserie. 1978
- Öhnander, Bengt A. (1990). Göteborg berättar mer
- Baum, Greta (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000
- Göteborg : ett överblick nära 300-årsjubileet 1923, relaterat till göteborg Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, publicerad från Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, götet 1923, s.
82ff