fobroad.pages.dev






Fakta om gris för barn

Gris, også kalt tamsvin eller bare svin, har sitt opphav i villsvinet, og holdes som husdyr for å produsere svinekjøtt

Gris

Gris, svin, tamsvin existerar den domesticerade formen från vildsvin, kategoriserad antingen vilket artenSus domestica alternativt underartenSus scrofa domestica. Grisen existerar en allätande, partåigt hovdjur likt främst hålls till produktion från fläskkött. Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring kalenderår 9&#; inom Anatolien samt Kina.[2][3]

Hanen kallas galt (tidigare även fargalt samt orne), honan kallas sugga alternativt so, gylta kallas ett svin vilket fött ungar högst ett gång[4].

Gris plats ursprungligen namnet vid svinets ungar, samt då ett sugga föder kallas detta för att denna grisar. Numera kallas ungar hos svin kultingar (rotbesläktat tillsammans kalv). ett svin inom backe likt växer sämre än dem andra kallas på grund av pelle.

Detta kallas att hon grisar

Nosen kallas tryne samt svansen kallas knorr (efter sin vanligen rundade form[5][6]).

Förutom till köttproduktion används svin på grund av för att leta efter tryffelsvampar, särskilt inom land i västeuropa samt således kallade minigrisar hålls såsom sällskapsdjur.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen kategoriseras oftast vilket underart från vildsvinet.

Vildsvinet fick sitt vetenskapliga namn Sus scrofa från Carl von Linné , samt från detta följer för att detta formella namnet till tamgris existerar Sus scrofa domesticus.[7][8] Dock klassificerade Johann Christian Polycarp Erxleben tamgrisen såsom personlig art samt gav den detta vetenskapliga namnet Sus domesticus liksom kvar används från vissa auktoriteter.[9][10] Exempelvis kategoriserar American samhälle of Mammalogists den likt enegen art.[11]

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen besitter vanligtvis en stort samt kraftigt skalle, tillsammans utdragen näsa såsom kallas tryne samt existerar förstärkt tillsammans en speciellt prenasalt ben samt enstaka rundel brosk inom spetsen.[12] Trynet används till för att gräva inom jorden nära födosök samt existerar en många kännsligt sinnesorgan.

tandformeln till vuxna svin existerar , vilket ger totalt 44 tänder. dem bakre tänderna existerar anpassade på grund av för att krossa. Hos hanen förmå hörntänderna utvecklas mot betar, likt kontinuerligt växer samt vässas genom för att ständigt slipas mot varandra.[12]

Den äger fyra klövförsedda tår vid varenda tramp, var dem numeriskt värde större centrala tårna små frukter från växter merparten från vikten, medan dem numeriskt värde yttre främst används vid mjukt underlag.[13]

De flesta svin äger glest styva hår exempelvis på en borste likt täcker huden, även ifall ulliga raser likt Mangalitsa förekommer.[14]

Grisar äger både apokrina samt merokrina svettkörtel, även angående dem senare verkar existera begränsade mot trynet samt dorsonasala området.[15] vilket hos andra "hårlösa" däggdjur (som elefanter, noshörningar samt mullvadsråttor), använder ej grisen termiska svettkörtlar på grund av för att kall luft kroppen.[16] svin besitter även sämre förmåga än flera andra däggdjur för att avleda värme tillsammans med dem våta slemhinnorna inom munnen genom för att flämta.

Deras termoneutrala region existerar 16 mot 22°C.[17] nära högre temperaturer svalkar sig svin genom för att vältra sig inom lera alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig via evaporativ kylning, även ifall beteendet även kunna tjäna andra funktioner, vilket skydd mot solbränna samt ektoparasiter samt till för att doftmarkera.[18]

Grisar existerar enstaka från bara fyra kända däggdjursarter liksom besitter mutationer inom nikotinacetylkolinreceptorn liksom skyddar mot ormgift.

Mungos, honungsgrävling, igelkott samt svin äger varenda förändringar från receptorfickan vilket förhindrar ormgiftetα-neurotoxin ifrån för att bindas. dem representerar fyra separata, oberoende mutationer liksom utvecklats genom parallell evolution.[19]

Grisar besitter små lungor inom förhållande mot kroppsstorlek samt existerar därför mer mottagliga än andra tama vilt på grund av dödlig bronkit samt lunginflammation.[20]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring kalenderår 9&#; inom Anatolien samt Kina.[2][3]

Utvecklingen från tamsvinsraser inleddes inledningsvis beneath senare delen från talet samt dem flesta raserna utvecklades beneath talet.[källa&#;behövs] Förr drevs svin inom Centraleuropa in inom skogarna därför för att dem kunde förtära ek- samt bokollon.

vid således sätt blev grisarnas animalisk föda särskilt lämpligt på grund av rökning dock suggorna parade sig ofta tillsammans galtar från vildsvin samt skillnaden mellan tam- samt vildsvin plats nästan obefintlig. Denna praxis används idag kvar inom södra Spanien samt Portugal till rasen mörk iberiskt svin.

Några raser:

Förekomst samt indelning

[redigera | redigera wikitext]

Officiell statistik ifall grisar

[redigera | redigera wikitext]

I Eurostats databas publiceras statistik angående antal svin inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics.

inom FAO:s databas publiceras statistik ifall antal svin inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Live Animals.

Antal tamgrisar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet fanns detta såsom flest svin kalenderår , då antalet vilt överskred 2&#;&#; kalenderår ägde denna siffra sjunka mot cirka 1&#; [22] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall antalet svin inom landet inom detta Statistiska meddelandet angående djur som bor i hus.

Förvildade tamgrisar

[redigera | redigera wikitext]

I olika delar från världen äger tamgrisar rymt alternativt släppts ut ifrån gårdsbesättningar. Dessa svin besitter inom bland annat Nordamerika samt Australien etablerat vilda grupperingar,[23] tillsammans alternativt utan extra inkorsning tillsammans vildsvin.

To barn født samtidig kalles tvillinger, men hva heter det egentlig når 16 grisunger blir født på samme dag? Det vet vi ikke, men det er iallefall så mange barn ei grisepurke kan føde på en gang

vid Galápagosöarna kategoriseras förvildade svin liksom en stort hot mot den inhemska faunan, vilket gäller flera förvildade alternativt halvvilda besättningar vid andra öar.[24]

Svinskötsel

[redigera | redigera wikitext]

Svinskötsel, svinavel, svinuppfödning, existerar fostran från tamsvin, framför allt till griskött, dock även till industrifett, ister samt svinläder.

De flesta svin föds upp inom Europa samt Kina. dem ges varierat foder, ibland sopor ifrån livsmedelsindustri samt hushåll. Unggaltar brukar kastreras till för att undvika doft nära tillagning – den således kallade galtlukten – dock även honor är kapabel lukta.

svin, tamsvin

Galtlukten uppkommer vid bas från numeriskt värde hanliga hormoner, androstenon samt skatol. Kastreringen existerar smärtsam samt äger varit omdebatterad, idag finns en "vaccin" – immunokastrering – liksom ges numeriskt värde gånger beneath uppfödningstiden. Grisen vaccineras tillsammans med ett motsvarighet mot tillväxthormonet GnRH såsom verkar genom för att minska androstenon sålunda för att skatolet hinner brytas ned inom levern, vilket utför för att lukten ej uppkommer.[25][26] inom dem flesta länder klipper man svansen, därför kallad svansklippning alternativt svanskupering, på grund av för att dem ej bör hugga från varandras svansar, dock inom vissa länder, exempelvis inom land, existerar detta förbjudet.

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]

De utvecklar liknande hjärtsjukdomar samt sjukdomar hos blodcirkulationssystemet såsom människor, varför dem ofta används likt försöksdjur. Grisen vilket organdonator på grund av människan existerar ännu en forskningsområde[27] medan grisens roll liksom insulin-producent på grund av behandling från diabetes äger ersatts från andra metoder.

Även köttets struktur liknar strukturen hos människans varför nyslaktade svin används inom rättsmedicin till för att analysera sår ifrån skjut- samt stickvapen.

Grisar hålls ofta inom stora besättningar samt enstaka sjukdom är kapabel spridas snabbt. Vanliga typer från sjukdomar existerar tarminfektioner samt luftvägsinfektioner, medan ovanligare symptom, liksom skaksjuka förmå bero vid virusinfektioner liksom påverkat centrala nervsystemet.[28]

Olika former från svinpest samt mul- samt klövsjuka existerar bland dem allvarliga samt smittsamma sjukdomar såsom drabbar svin samt kontrolleras inom lag.[29] Dessa sjukdomar existerar ovanliga inom landet, dock utspridda inom flera länder samt därför en ständigt hot.

Exempelvis existerar PRRS många utbrett inom land, dock en eruption inom landet stoppades [30]

Människor kunna bli sjuka från för att förtära fläskkött tillsammans med vissa typer från infektion var djuret bara varit bärare utan symptom. Salmonella samt trikiner existerar några modell på baksidan rekommendationen för att tillaga fläskkött väl.[31]Svininfluensa existerar ett ytterligare typ från sjukdom såsom kunna spridas mot människan efter mutation.

Slaktsvin

[redigera | redigera wikitext]

Grisar existerar viktiga inom köttproduktionen eftersom dem växer snabbt, samt uppemot 75 andel från vikten kommer mot nytta. enstaka svin balanserar cirka 1,5 kilo nära födseln, samt cirka kilo nära slakt nära 6–7 månaders ålder (Sverige),[32] alternativt kilo nära slakt nära cirka 4,5 månaders ålder (Finland).[33]

Kött ifrån svin kallas fläskkött alternativt särskilt efter styckningsdetalj, mot modell karré alternativt skinka.

Vanligtvis föds i genomsnitt ungefär kultingar (ungar) per kull

Grisar inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Judendom samt islam betraktar svinet såsom en orent varelse (haram), medan detta snarare besitter motsatt ställning eller tillstånd inom den germanska kulturkretsen. Trots detta existerar dock orden svin alternativt svin enstaka vanlig förolämpning vid germanska tungomål, fastän även positiva omdömen kunna innehålla kombinationer tillsammans med svin, mot modell gullegris.

för att grisen besitter således olikartad symbolik beror vid för att tamsvinet ägde enstaka huvud innebörd inom detta europeiska bondesamhället, medan andra civilisationer företrädesvis födde upp andra vilt.

I den nordiska mytologin förekommer därför svin tillsammans ett helt ytterligare symbolisk innebörd än vad dem besitter inom andra kulturer.

Gudinnan Freja inom den nordiska mytologin ägde Syr (forngerm. på grund av sugga) likt tillnamn. Grisen Särimner slaktades varenda kväll samt återuppstod. detta existerar dock ej bara den gamla germanska kulturen liksom haft svin vilket gudomar. Kelterna ägde ett svingudinna, Ceridwen, likt representerade visheten, samt vid Kanarieöarna plats grisen enstaka regngud.

Som tecken besitter grisen använts länge. Inom kinesisk astrologi existerar grisen detta tolfte samt sista djuret från dem tolv zodiakdjuren. inom detta gamla Egypten fanns ett sugga likt åt sina kultingar enstaka emblem till stjärnornas dagliga återfödelse. vid Malta finns enstaka avbildning ifrån yngre stenåldern föreställande enstaka ammande sugga tillsammans med tretton kultingar.

i enlighet med legenden skulle Aeneas, Julius Caesars påstådda förfader samt Roms grundare, hitta ett ammande sugga tillsammans trettio kultingar likt en indikator för att han funnit Latium. ett antik romersk staty likt anspelar vid denna legend finns vid Glyptoteket inom Köpenhamn.

Då är det viktigt att bonden ser till att alla suggor får rätt antal kultingar i förhållande till antal spenar

Även inom heraldiken finns svin. Ätterna Svinhufvudsläkten förde en grishuvud såsom vapen, samt således även vissa från dem svenska släkter vilket hetat Grijs. enstaka släkt svin besitter givit stadsdelen Grisbacka inom Umeå sitt namn.

Inom skönlitteraturen förekommer ofta svin. Sagan ifall Tre små svin framställer djuret liksom oskyldigt samt hotat; vid en likartat sätt framställs huvudpersonen inom barnboken Fantastiska Wilbur (Charlotte's Web) från E.B.

vit ifrån , var titelfiguren existerar ett smart spindel vilket räddar den värnlösa grisen Wilbur ifrån för att bli slaktad. inom George OrwellsDjurfarmen får grisen Napoleon däremot symbolisera tyranni samt diktatur, dock existerar antagonisten Snowball även enstaka svin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Groves, Colin P. (). ”On the nomenclature of domestic animals”. Bulletin of Zoological Nomenclature 52 (2): sid.&#;– doi/&#;Biodiversity Heritage Library
  2. ^ [ab] Giuffra E, Kijas JM, Amarger V, Carlborg O, Jeon JT, Andersson L.

    The ursprung of the domestic pig: independent domestication and subsequent introgression., April , (engelska).

  3. ^ [ab] Hirst, K. Kris. ”How the Wild en vildsvinshane eller en oförädlad manlig gris Became the Sweet Domestic Pig” (på engelska). ThoughtCo. Läst 10 juni &#;
  4. ^%C3%A5ng/gylta]
  5. ^””En lycklig svin äger knorr vid svansen””.

    %C3%A5-svansen Läst 19 femte månaden i året &#;

  6. ^”SAOB: knorr”.

    Purke er hunndyr av gris, råne er hanndyr som ikke er kastrert

    ?unik=K_jG88&pz=5. Läst 19 femte månaden i året &#;

  7. ^”Taxonomy Browser”. . ?name=Sus+scrofa+domestica.&#;
  8. ^Gentry, Anthea; Clutton-Brock, Juliet; Colin P. Groves (). ”The naming of wild djur species and their domestic derivatives”. Journal of Archaeological Science 31 (5): sid.&#;– doi/ Bibcode:&#;JArScG.

    %20Arch%&#;

  9. ^Corbet and Hill (), referred to in efternamn, D. E.; Reeder, D. M., eds. (). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press.

    Men det kan också vara färre eller fler, upp till närmare 25 kultingar kan det bli

    ISBN OCLC

  10. ^Gentry, Anthea; Clutton-Brock, Juliet; Groves, Colin P. (). ”Proposed conservation of usage of 15 mammal specific names based on wild species which are antedated bygd or contemporary with those based on domestic animals”. Bulletin of Zoological Nomenclature sid.&#;28– doi/&#;
  11. ^”Explore the Database”. . #species-id=&#;
  12. ^ [ab] ”Sus scrofa (wild boar)”. Animal Diversity Web.

    &#;

  13. ^Lockhart, Kim. ”American Wild Game / Feral Pigs / Hogs / Pigs / Wild Boar”. .


  14. fakta angående svin till barn

    15. &#;

  15. ^”Royal visit delights at the Three Counties Show”. Malvern Gazette. 15 June &#;
  16. ^Sumena, K.B.; Lucy, K.M.; Chungath, J.J.; Ashok, N.; Harshan, K.R. (). ”Regional histology of the subcutaneous tissue and the sweat glands of large vit Yorkshire pigs”. Tamilnadu Journal of Veterinary and djur Sciences 6 (3): sid.&#;– (3)/pdf.&#;[död&#;länk]
  17. ^Folk, G.E.; Semken, H.A. (). ”The evolution of sweat glands”. International Journal of Biometeorology 35 (3): sid.&#;– doi/bf PMID Bibcode:&#;IJBmF.&#;
  18. ^”Sweat like a pig?”. Sweat like a pig?.

    Australian Broadcasting Corporation. 22 April &#;

  19. ^Bracke, M.B.M. (). ”Review of wallowing in pigs: Description of the behaviour and its motivational basis”. Applied djur Behaviour Science (1): sid.&#;1– doi/im&#;
  20. ^Drabeck, D.H.; Dean, A.M.; Jansa, S.A. (1 June ). ”Why the honey badger don't care: Convergent evolution of venom-targeted nicotinic acetylcholine receptors in mammals that survive venomous snake bites”. Toxicon sid.&#;68– doi/n PMID &#;
  21. ^”Pros and nackdelar of Potbellied Pigs”. Pros and nackdelar of Potbellied Pigs.

    ?article_id=3.&#;

  22. ^*/EArkiverad 27 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine.
  23. ^Jordbruksverket (). Jordbruket inom siffror år . ISBN X. Läst 2 januari &#;Arkiverad 30 november hämtat ifrån the Wayback Machine.
  24. ^Noréus, Stina (). Förvildade djur som bor i hus – möjligheter samt hot.

    sid.&#;2 (4). Läst 28 april &#;

  25. ^P4 Gotland (2 månad ). ”Förvildade svin kunna bli hot mot orkidéerna vid Gotland - P4 Gotland”. . Läst 28 april &#;
  26. ^”Immunokastrering från svin genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) - Epsilons samling på grund av studentarbeten”. . Läst 31 femte månaden i året &#;
  27. ^”Hur kommer oss för att hantera galtlukt inom framtiden?”.

    Sveriges Grisföretagare. ?p= Läst 12 femte månaden i året &#;

  28. ^”Framsteg på grund av transplanterade grisorgan”. Läst 12 femte månaden i året &#;
  29. ^”Gris - hälsoläge”. Statens veterinärmedicinska anstalt. Läst 12 femte månaden i året &#;
  30. ^”Epizootier hos gris”. Statens veterinärmedicinska anstalt.

    Läst 12 femte månaden i året &#;

  31. ^”Porcine fortplantnings- and Respiratory Syndrome (PRRS)”. Statens veterinärmedicinska anstalt. Arkiverad ifrån originalet den 12 femte månaden i året :// Läst 12 femte månaden i året &#;
  32. ^”Zoonoser hos gris”. Statens veterinärmedicinska anstalt. Läst 12 femte månaden i året &#;
  33. ^”Uppfödning samt specialisering”.

    Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober ://&#; LivsmedelsSverige&#;: Odling samt uppfödning:Gris

  34. ^[1] Finfood&#;: Matens väg, blad 8

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Watson, Lyall, The Whole Hog: Exploring the Extraordinary Potential of Pigs, London ()

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]