Utdömande av vite laga kraft

17.

Mottagaren från en vitesföreläggande äger en strängt ansvar på grund av för att fullgöra detta liksom anges inom föreläggandet (se ”Vitesjämkningen inom samt II” NJA 2020 s.

893 inom samt II). angående adressaten äger giltig ursäkt till sin underlåtenhet bör emellertid detta förelagda vitet ej dömas ut.

18.

Giltig ursäkt är kapabel bland annat föreligga ifall adressaten besitter varit fysiskt hindrad för att utföra ett åtgärd likt kräver enstaka personlig bidrag alternativt angående adressaten ej förfogar ovan egendomen på detta sätt likt föreläggandet kräver.

Vidare kunna exempelvis hinder på bas från naturhändelser samt bristande på nödvändiga, ekonomiska tillgångar innebära för att adressaten äger giltig ursäkt på grund av sin underlåtenhet för att följa föreläggandet.

(Se Lavin, a.a., kommentaren mot 6 § beneath rubriken Prövning från själva gärningen.)

19.

Ett vite bör ej heller dömas ut ifall syftet eller målet tillsammans vitet äger tappat bort eller missat sin innebörd (se 9 § inledande stycket viteslagen).

Regeln tar mot modell sikte på situationer då den åtgärd vilket anges inom föreläggandet från enstaka alternativt ytterligare anledning blivit obehövlig, exempelvis på bas från ett naturhändelse alternativt omständigheter vilket orsakats från tredjeplats man (se a. prop. s. 55).

20.

Ett vite får jämkas angående detta finns särskilda skäl (se 9 § inledande stycket viteslagen). inom förarbetena framhålls dock vikten från viteshotets effektivitet samt för att jämkning ej bör existera detta normala inom uppgift angående utdömande från vite (se a. prop. s. 56).

21.

Föreläggandet existerar adresserat mot B.N. inom hans roll såsom verksamhetsutövare. Redan från hans egna fakta framgår för att denne äger varit verksamhetsutövare beneath viss sektion från den period då brister inom gödselhanteringen besitter konstaterats. Föreläggandet är kapabel därför riktas mot honom inom den rollen. till bedömningen från denna fråga saknar avtal mellan B.N.

samt hans son be-tydelse.

22.

För för att föreläggandet bör existera lagligen grundat behövs detta även för att B.N. äger haft faktisk samt rättslig chans för att följa detta. inom för tillfället aktuell sektion från föreläggandet ordineras detta ej för att detta bör vidtas några åtgärder på fastigheten utan endast för att vissa handlingar bör lämnas in.

Enbart den omständigheten för att B.N. ej existerar fastighetsägare kunna mot den bakgrunden ej anses innebära för att han saknar faktisk alternativt rättslig förmåga för att följa föreläggandet. ej heller vilket liksom äger framkommit inom övrigt kunna anses innebära för att B.N. äger varit hindrad för att följa detta.

Vitesföreläggandet existerar därmed lagligen grundat.

23.

B.N. äger ej följt föreläggandet inom den angivna tiden. dem omständigheter liksom denne besitter anfört inom målet ifall för att detta existerar hans son vilket existerar fastighetsägare samt verksamhetsutövare samt för att sonen bör ta grabb angående gödseln i enlighet med enstaka överenskommelse mellan dem visar ej för att B.N.

äger varit hindrad för att ge in register kring hur gödseln äger tagits omhand. B.N. besitter därför ej haft giltig ursäkt till sin underlåtenhet för att följa föreläggandet.

24.

Av uppgifterna inom målet framgår detta ej heller för att syftet eller målet tillsammans med vitet besitter tappat bort eller missat sin innebörd alternativt för att detta finns några särskilda skäl på grund av jämkning.

25.

Med förändring från Mark- samt miljööverdomstolens dom bör därför detta förelagda vitet dömas ut inom enlighet tillsammans mark- samt miljödomstolens dom.

1.

Målet gäller utdömande från vite. inom målet aktualiseras dels frågan angående enstaka individ besitter haft faktisk samt rättslig tillfälle för att följa en vitesföreläggande, dels frågan ifall han besitter haft giltig ursäkt på grund av för att ej utföra detta.

2.

Vid inspektioner vid ett fastighet inom Ängelholm beneath 2014–2017 konstaterades för att gödselplattan ej klarade från för att hantera den mängd gödsel vilket förvarades var samt för att gödselvatten därför rann ut inom något som ligger nära eller är i närheten mark. Fastigheten ägdes från B.N.

fram mot den 9 oktober 2017 då den överläts genom gåva mot hans son.

3.

Med stöd från 26 kap. 9 § MB avgjorde Miljö- samt tillståndsnämnden inom Ängelholms samhälle den 14 månad 2017 för att förelägga B.N. för att likt verksamhetsutövare vidta vissa åtgärder. Föreläggandet innebar bl.a. för att B.N. inom viss period skulle komma in tillsammans med handlingar såsom styrkte hur gödsel samt gödselvatten ägde tagits angående grabb ifrån fastigheten.

Föreläggandet plats förenat tillsammans en löpande vite ifall 10 000 kr per sju dagar. B.N. delgavs föreläggandet.

Beslutet angående föreläggande fick laga kraft.

4.

Miljö- samt tillståndsnämnden ansökte därefter ifall för att mark- samt miljödomstolen skulle förplikta B.N. för att erlägga 10 000 kr inom vite i enlighet med föreläggandet avseende perioden 3–9 april 2019. inom begäran angavs för att gödseln fanns borttagen ifrån gödselplattan dock för att B.N.

ej ägde inkommit tillsammans några handlingar.

5.

B.N. motsatte sig begäran samt invände för att denne ägde upphört tillsammans med sin ekonomisk verksamhet.

6.

Mark- samt miljödomstolen biföll begäran ifall utdömande från vite. Mark- samt miljööverdomstolen besitter upphävt domen samt avslagit begäran. i enlighet med Mark- samt miljööverdomstolen ägde B.N.

giltig ursäkt på grund av sin underlåtenhet för att efterkomma föreläggandet.

7.

B.N. besitter inom HD inom huvudsak anfört för att denne ej äger fastigheten, för att hans aktivitet upphörde 2015 samt för att hans son i enlighet med enstaka överenskommelse mellan dem bör ta grabb angående all gödsel.

8.

En verksamhetsutövare bör utföra dem säkerhetsåtgärder, iaktta dem begränsningar samt vidta dem försiktighetsmått inom övrigt likt behövs till för att förebygga, hindra alternativt motarbeta för att verksamheten medför skada alternativt olägenhet till människors välmående alternativt miljön.

varenda likt bedriver alternativt besitter bedrivit ett aktivitet alternativt vidtagit enstaka åtgärd såsom medfört skada alternativt olägenhet på grund av miljön ansvarar mot dess skadan alternativt olägenheten äger upphört till för att denna avhjälps inom den omfattning detta kunna anses skäligt i enlighet med 10 kap.

MB. (Se 2 kap. 3 samt 8 §§ MB.)

9.

Enligt 26 kap.

9 § MB får enstaka tillsynsmyndighet inom detta enskilda fallet besluta ifall dem förelägganden samt förbud liksom behövs på grund av för att miljöbalken samt föreskrifter, domar samt andra beslut vilket äger meddelats tillsammans med stöd från balken bör följas. en beslut angående föreläggande samt förbud får i enlighet med 14 § identisk avsnitt förenas tillsammans vite.

Lagen (1985:206) angående viten existerar då tillämplig.

10.

Ett vitesföreläggande bör existera riktat mot ett alternativt flera namngivna fysiska alternativt juridiska personer (adressater). då en vitesföreläggande innebär ett skyldighet till adressaten för att vidta enstaka viss åtgärd, bör detta från föreläggandet framgå nära vilken tidpunkt alternativt inom vilken tidsfrist åtgärden bör vidtas.

(Se 2 § inledande stycket viteslagen.)

11.

I vissa fall framgår detta från den tillämpliga bestämmelsen mot vem föreläggandet bör riktas. ifall detta ej fullfölja detta, får den saken bestämmas utifrån syftet eller målet tillsammans vitesföreläggandet samt tillsammans beaktande från vem alternativt vilka vilket äger bäst förutsättningar för att fullgöra detta likt föreläggandet avser.

angående detta finns flera tänkbara adressater, ankommer detta vid den utfärdande myndigheten för att besluta ifall föreläggandet bör riktas mot samtliga dessa personer alternativt ifall detta lämpligen bör begränsas mot någon alternativt några från dem. en föreläggande får ej riktas mot någon såsom är kapabel antas sakna faktisk alternativt rättslig chans för att följa föreläggandet (se 2 § andra stycket viteslagen).

12.

Kravet vid för att adressaten bör äga faktisk samt rättslig chans för att följa föreläggandet innebär bl.a. för att vite ej får föreläggas ifall detta existerar känt för att adressaten existerar fysiskt hindrad för att följa föreläggandet, exempelvis vid bas från sjukhus- alternativt anstaltsvistelse. Vidare måste adressaten äga tillräcklig faktisk rådighet ovan den egendom liksom avses tillsammans med föreläggandet samt ett rättslig tillfälle för att efterkomma detta.

detta får alltså ej finnas några författnings-bestämmelser alternativt myndighetsbeslut såsom frånkänner adressaten korrekt för att råda ovan egendomen inom detta avseende vilket föreläggandet förutsätter. (Se prop. 1984/85:96 s. 48.)

13.

En domstol liksom bör testa en yrkande ifall utdömande från vite bör granska angående detta finns lagliga förut-sättningar för att lägga vitesföreläggandet mot bas till enstaka dom.

Vidare bör domstolen testa ifall adressaten inom objektiv fras äger brutit mot föreläggandet samt ifall överträdelsen inom därför fall besitter varit ursäktlig. Prövningen bör även omfatta frågan angående syftet eller målet tillsammans vitet äger tappat bort eller missat sin innebörd samt ifall detta föreligger särskilda skäl till jämkning.

14.

Mottagaren från en vitesföreläggande äger en strängt ansvar till för att fullgöra detta såsom anges inom föreläggandet (se ”Vitesjämkningen inom samt II” NJA 2020 s.

893 inom samt II). detta åligger adressaten för att visa för att överträdelsen äger varit ursäktlig. inom övrigt existerar detta sökanden såsom bör visa dem omständigheter likt bör läggas mot bas på grund av bedömningen. (Se ”Stilo-fåtöljen” NJA 2015 s.

512.)

15.

En förutsättning till för att en vite bör behärska dömas ut existerar för att beslutet ifall vitesföreläggande besitter fått laga kraft. inom målet ifall utdömande från vite utgör dem ställningstaganden likt nedsänkt mot bas till detta lagakraftvunna beslutet utgångspunkt till prövningen. Den vilket önskar ifrågasätta dessa utgångspunkter äger alltså för att inom inledande grabb bestrida föreläggandet.

16.

Det sagda innebär bl.a.

för att domstolen inom en uppgift angående utdömande från vite normalt äger för att utgå ifrån för att den liksom vitesföreläggandet besitter riktats mot existerar korrekt adressat samt för att denne äger haft faktiska samt rättsliga möjligheter för att efterkomma föreläggandet. enstaka omprövning från dessa problem att diskutera aktualiseras framför allt inom den situationen för att den likt föreläggandet riktats mot fullfölja gällande för att detta efter för att föreläggandet utfärdades besitter skett omständigheter likt innebär för att denne ej längre är kapabel anses existera riktig adressat alternativt från annat skäl besitter tappat bort eller missat chansen för att efterkomma föreläggandet.

Domstolen är kapabel även ompröva den utfärdande myndighetens bedömningar angående dem framstår liksom tydlig felaktiga.

17.

Därutöver förmå ett evaluering från adressatens möjligheter för att efterkomma en föreläggande bli aktuell inom ramen till enstaka prövning från ifall adressaten besitter haft giltig ursäkt på grund av för att ej äga följt föreläggandet.

detta handlar då emellertid inom regel ej ifall liknande absoluta samt permanenta hinder likt innebär för att dem elementär förutsättningarna på grund av vitesföreläggandet brister utan inom inledande grabb ifall tillfälliga samt oförutsedda omständigheter, exempelvis sjukdom, likt utför för att adressaten ej är kapabel lastas till för att ej inom föreskriven tidsperiod äga efterkommit föreläggandet (jfr 32 kap.

8 § RB ifall laga förfall).

18.

B.N. överklagade ej beslutet angående för att utfärda vitesföreläggandet. Beslutet fick därmed laga kraft. inom målet angående utdömande från vite utgör dem ställningstaganden likt nedsänkt mot bas på grund av detta lagakraftvunna beslutet utgångspunkt till prövningen.

19.

I målet bör främst prövas angående föreläggandet plats lagligen grundat samt ifall detta besitter efterkommits. inom prövningen ingår även för att värdera ifall detta besitter skett omständigheter såsom innebär för att B.N. besitter saknat möjligheter för att följa föreläggandet alternativt för att denne äger haft giltig ursäkt.

20.

Föreläggandet ägde författningsstöd. detta framgick tillräckligt klart vilken åtgärd vilket skulle vidtas samt inom vilken period detta skulle ske. detta står uppenbart för att B.N. ej besitter följt föreläggandet inom den angivna tiden.

21.

B.N. plats fastighetsägare samt verksamhetsutövare beneath den tidsperiod då bristerna inom gödselhanteringen ursprungligen konstaterades.

Överlåtelsen från fastigheten mot hans son skedde vykort tidsperiod innan föreläggandet utfärdades. detta plats därför ej tydlig felaktigt för att rikta föreläggandet mot honom.

22.

B.N. besitter inom detta uppgift åberopat ett överenskommelse tillsammans sin son ifall gödselhantering. Varken avtal alternativt detta vilket B.N.

inom övrigt äger fört fram talar tillsammans med någon styrka på grund av för att denne saknade chans för att följa föreläggandet alternativt på grund av för att han äger haft giltig ursäkt på grund av för att ej utföra detta.

23.

Av uppgifterna inom målet framgår detta ej för att syftet eller målet tillsammans med vitet besitter tappat bort eller missat sin innebörd alternativt för att detta finns några särskilda skäl på grund av jämkning.

24.

Det förelagda vitet bör därför dömas ut.