Vad händer i en rötkammare

Reningsverk

Reningsverk existerar enstaka anläggning var avloppsvatten renas innan detta släpps ut inom naturen (recipienten). Avloppsvattnet distribueras tillsammans hjälp från avloppsledningar samt kloaker mot reningsverket. inom en traditionellt avloppsreningsverk sker reningen inom tre steg: Mekanisk, biologisk samt kemisk rening.

Mekanisk rening

[redigera | redigera wikitext]

Den mekaniska reningen syftar mot för att avlägsna allt fast ämne ur avloppsvattnet likt skulle behärska störa processen inom dem senare stegen inom reningsverket.

Rensgaller

[redigera | redigera wikitext]

I rensgallret avskiljs fasta objekt såsom pappersrulle, plastpåsar, kondomer tillsammans med mera.

detta fasta avfallet skrapas sedan från ifrån rensgallret samt körs mot deponi alternativt förbränning. vid senare kalenderår besitter detta blivit vanligt för att tvätta renset vid ställe på grund av för att minska kvittblivningsvolymen, eftersom deponiavgifterna existerar enstaka kostsam sektion inom driftskostnaderna.

Sandfång

[redigera | redigera wikitext]

För för att minska slitaget vid pumpar samt ytterligare utrustning vid reningsverket sålunda skiljer man från småsten, småsten samt andra hårda partiklar. inom sandfånget håller man ett kontrollerad vattenhastighet därför för att all småsten samt småsten sedimenterar dock bara ett mindre mängd biologiskt ämne.

vid flera reningsverk tvättas även den avskilda sanden till för att minska kvantiteten organiskt ämne mot deponi samt minska luktproblem då sanden deponeras.

Försedimentering

[redigera | redigera wikitext]

I försedimenteringen låter man dem största biologiska partiklarna sedimentera. Slammet vilket bildas pumpas försvunnen mot slamhanteringen.

Vanligtvis existerar sedimenteringsbassängen även försedd tillsammans ytskrapor såsom samlar in fett samt olja vilket samlas vid ytan.

Biologisk rening

[redigera | redigera wikitext]

Den biologiska reningen syftar mot för att tillsammans med hjälp från mikroorganismer avbryta ner samt koncentrera organiskt ämne likt existerar löst inom avloppsvattnet samt liksom ej kunna sedimenteras försvunnen direkt.

Rötkammare, är en sluten tank för rötning av till exempel rötslam från reningsverk

Genom för att mikroorganismerna lever samt förökar sig genom för att förbruka lösta näringsämnen inom avloppsvattnet sålunda är kapabel man sedan avskilja mikroorganismerna, inom mot modell enstaka eftersedimentering. Även separation från kvävenärsalter sker vid biologisk väg var närsalterna inom flera steg förändras mot kvävgas, genom nitrifikation samt denitrifikation.

Små mängder bensin, motorolja alternativt andra gifter förmå dock försämra reningsverkets reningsförmåga genom för att giftet dödar mikroorganismerna.^[1]

Aktivt slam

[redigera | redigera wikitext]

I stora luftningsbassänger får bakterier samt protozoer avbryta ner biologiskt ämne.

inom den efterföljande sedimenteringsbassängen avskiljs slammet, ett sektion från slammet pumpas igen mot luftningsbassängerna till för att behålla enstaka bakteriestam inom processen, detta kallas returslam.

Genom en anaerob (syrelös) process kallad rötning omvandlas det organiska materialet i slammet i en rötkammare till utrötat slam, slamvatten och rötgas

återstående slam pumpas mot slamhanteringen, detta kallas överskottsslam. detta renade vattnet leds mot detta kemiska reningssteget. Luftningen, likt existerar den maximalt energikrävande processen vid reningsverket, behövs på grund av för att mikroorganismerna bör behärska förbruka detta organiska materialet likt finns upplöst inom vattnet, aerob. Luften trycks vanligen ned inom poolen tillsammans stora kompressorer samt blåses ut likt bubblor genom perforerade rör, gummimembran alternativt keramiska ämne.

Ett vanligt förekommande sedimenteringsproblem existerar sålunda kallad slamsvällning, såsom förmå orsakas från filamentbildande (trådformiga) bakterier.

Rötningsprocessen är känslig för inblandning av syre och för hög halt/mängd av starkt sura eller alkaliska ämnen då dessa kan störa eller helt döda processen

Dessa påverkar slammet därför för att detta ej blir tillräckligt kompakt nära sedimenteringen, samt kunna leda mot för att slam följer tillsammans med utgående dricksvatten samt överbelastar efterföljande filtreringssteg. Detta bekymmer är kapabel leda mot för att kostnaderna till rening från närsalter samt organiskt ämne ökar, samt för att förlusten från den aktiva biomassan (bakterier samt protozoer) ut ur systemet är kapabel försämra den biologiska reningen.

Ett försök tillsammans för att behandla returslam tillsammans med ozon på grund av för att bekämpa filament skedde beneath 2006–2007 nära Himmerfjärdsverket inom huvudstaden. Resultaten blev ovan förväntan samt den nya ozontekniken installerades beneath 2008 såsom ordinarie behandling inom avloppsreningsverket, till för att ett fåtal bukt tillsammans filamenten vilket ställer mot tillsammans med sedimenteringsproblem.

Kväverening

[redigera | redigera wikitext]

Aktivslamprocessen förmå innefatta kväverening, t.ex. vid kommunala reningsverk var avloppsvattnet innehåller många kväve. Kväverening sker genom för att kvävet inom detta inkommande avloppsvattnet (framförallt ammoniumkväve, NH₄) genom nitrifikation samt denitrifikation omvandlas mot kvävgas (N₂).

Nitrifikation kräver syresatta förhållanden, samt denitrifikation kräver syrefria förhållanden. Nitrifikationssteget existerar därför luftat.

Kvävereningen kunna konfigureras/designas vid olika sätt: nitrifikation följt från denitrifikation, alternativt denitrifikation följt från nitrifikation (det senare kallas fördenitrifikation).

inom denitrifikationssteget behövs organiskt kol.

I äldre tider så eldades rötgasen upp i fackla utan att någon energi togs tillvara, endast i syfte att bli kvitt

nära processutformningen nitrifikation → denitrifikation konsumeras många från detta inom avloppsvattnet naturligt förekommande organiska kolet inom nitrifikationssteget, samt ett extern kolkälla behövs då inom denitrifikationssteget. nära fördenitrifikation återförs vattnet ifrån nitrifikationssteget mot denitrifikationssteget.

nära fördenitrifikation kunna detta organiska kolet inom vattnet utnyttjas inom denitrifikationen, dock metoden ger ej lika upphöjd separation från kväve vilket nitrifikation följt från denitrifikation.^[2]

Driftparametrar

[redigera | redigera wikitext]

Uppehållstid

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver hur utdragen period liksom vattnet behandlas inom poolen.

Uppehållstid (h)

V = volym vid luftningsbassängen (m³)
Q_in = inkommande flöde (m³/h) returslamflödet ej medräknat.

Slambelastning

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver förhållandet mellan tillförd mängd organiskt ämne BOD₇ per dygn samt befintlig mängd mikroorganismer (slammängd) inom luftningsbassängen.

tillsammans andra mening sålunda existerar detta en mått vid hur många näring likt tillförs varenda mikroorganism per dygn.

kg BOD₇/(m³ SS dygn)

V = volym vid luftningsbassängen (m³)
Q = dygnstillrinningen (m³/d)
BOD_{7 in}=BOD₇-halt inom tillströmning mot luftningsbassängen (kg BOD₇/m³)
SS_m=medelslamhalten inom luftningsbassängen.

kg SS/m³

Aktivslamprocessen uppdelas vanligen inom tre grupper tillsammans med avseende vid slambelastningens nivåer i enlighet med nästa ^[3]

Högbelastad = 0,7–1,5 kg BOD₇/(m³ SS dygn)
Normalbelastad = 0,3–0,7 kg BOD₇/(m³ SS dygn)
Lågbelastad = 0,05–0,3 kg BOD₇/(m³ SS dygn)

BOD-belastning

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver förhållandet mellan tillförd mängd organiskt ämne BOD₇ per dygn samt volymen vid luftningsbassängen.

V = volym vid luftningsbassängen (m³)
Q = dygnstillrinningen (m³/d)
BOD_{7 in}=BOD₇-halt inom tillströmning mot luftningsbassängen (kg BOD₇/m³)

För enstaka normalbelastad aktivslamprocess ligger BOD-belastningen vid mellan 1 samt 1,5 kg BOD₇/(m³ dygn)^[3]

Slamålder

[redigera | redigera wikitext]

Slamålder

V = volym vid luftningsbassängen (m³)
Q_ut = utgående avloppsvattenflöde ifrån biosteget.
Rötgasen består av koldioxid, metan och mindre mängder svavelväte
(m³/h)
Q_o = överskottsslamflöde (m³/h)
SS_m= medelslamhalten inom luftningsbassängen.
SS_o= solidsubstanshalt inom överskottsslammet.
SS_ut= solidsubstanshalt inom utgående vatten.

För enstaka normalbelastad aktivslamprocess sålunda ligger slamåldern vid cirka 3–4 dygn, högbelastade anläggningar äger enstaka slamålder vid mellan 0,5 samt 1,5 dygn.

på grund av för att genomföra all kväveavskiljningen direkt inom aktivslamprocessen behövs ett slamålder vid 10–15 dygn. nära slamåldrar ovan 20 dygn behövs ingen stabilisering från överskottsslammet^[3].

Biobädd

[redigera | redigera wikitext]

I ett biobädd renas avloppsvattnet beneath aeroba förhållanden. Reningen sker genom för att avloppsvattnet får sippra genom enstaka bädd från berg alternativt plastkroppar liksom existerar täckta från enstaka hinna från mikroorganismer.

Detta presenteras i en ny avhandling som läggs fram av den allra första disputerade inom området resursåtervinning på Högskolan i Borås, Solmaz Aslanzadeh

Driftparametrar

[redigera | redigera wikitext]

BOD-belastning

[redigera | redigera wikitext]

Beskriver förhållandet mellan tillförd mängd organiskt ämne BOD₇ per dygn samt volymen vid biobädden.

V = bäddvolym (m³)
Q = dygnstillrinningen (m³/d)
BOD_{7 in}=BOD₇-halt inom tillströmning mot biobädden (kg BOD₇/m³)

BOD-belastningen på grund av ett högbelastad biobädd existerar normal cirka 1 kg BOD₇/(m³ dygn)^[3] på grund av enstaka bädd tillsammans med stenfyllning samt cirka 2–3 kg BOD₇/(m³ dygn) till plastfyllning.

Kemisk rening

[redigera | redigera wikitext]

Efter mekanisk samt biologisk rening återstår nästan varenda fosfater ifrån bland annat avföring, tvättmedel samt avloppsvatten ifrån industrier.^[4] till för att erhålla försvunnen dessa tillsätter man kemikalier vilket mot modell järnklorid alternativt aluminiumjoner, vilket existerar vanligast för att man använder, vilket binder fosfaterna.

detta bildas då enstaka fällning liksom sjunker mot bottnen inom enstaka sedimentationsbassäng.^[5] Slammet ifrån den kemiska reningen pumpas mot slamhanteringen var detta efterbehandlas tillsammans tillsammans slam ifrån övriga processer.

Slamhantering

[redigera | redigera wikitext]

Syftet tillsammans slamhanteringen existerar för att minska volymen vid slammet, hindra spridning från smittoämnen samt för att minska luktproblemen vid detta fasta ämne vilket måste deponeras alternativt vid annat sätt återanvändas.

Slambehandlingen inleds normalt tillsammans med ett förtjockning på grund av för att öka torrsubstanshalten. Den vanligaste typen från förtjockare existerar sedimenteringsförtjockaren. Förtjockningen reducerar betydligt volymen från slammet liksom bör behandlas. Därefter vidtar själva stabiliseringen från slammet till för att avbryta ner organiskt ämne därför för att slammets volym reducerar samt förhindra förruttnelseprocesser inom slamlagret.

numeriskt värde primära metoder till stabilisering förekommer.

Det förekommer även att lantbruksgårdar bygger rötkammare för att röta gödsel och annat organiskt avfall, till exempel vall

Anaerob stabilisering

[redigera | redigera wikitext]

Genom enstaka anaerob (syrelös) process kallad rötning omvandlas detta organiska materialet inom slammet inom enstaka rötkammare mot utrötat slam, slamvatten samt rötgas. Rötgasen består från koldioxid, metan samt mindre mängder svavelväte. inom äldre tider därför eldades rötgasen upp inom fackla utan för att någon energi blev tagna tillvara, endast inom avsikt för att bli kvitt den potentiellt explosiva gasen.

inom modernare reningsverk sålunda strävar man efter för att tillvarata energiinnehållet inom rötgasen. detta enklaste sättet existerar helt enkelt för att förbränna gasen inom enstaka värmepanna liksom förser verket tillsammans processvärme samt värme mot verkets byggnader. ifall gasen renas därför för att den förmå användas till för att driva ett förbränningsmotor sålunda är kapabel man tillsammans med enstaka fast installerad motor driva enstaka elektrisk maskin vilket förser verket tillsammans med enstaka sektion från nödvändigheten från elenergi.

Den renade gasen förmå även distribueras samt användas likt fordonsbränsle (biogas).

Aerob stabilisering

[redigera | redigera wikitext]

Vid aerob stabilisering (slamluftning) sker omvandlingen från organiskt ämne inom närvaro från syre.

Rötning under kontrollerade former i en rötkammare ger således cirka 75 gånger mer biogas per tidsenhet! Detta är av stor vikt för biogasproduktionens ekonomiska förutsättningar

Processen existerar enklare för att driva än rötningen dock ger ej tillfälle för att tillvarata den energirika rötgasen. Processen drivs vanligtvis inom liknande pooler eller vattentankar likt aktivslamprocessen.

Avvattning

[redigera | redigera wikitext]

Det stabiliserade slammet avvattnas sedan ett sista gång på grund av för att minska slamvolymen.

Vattnet liksom skiljs ut ifrån slammet kallas rejektvatten samt återförs mot den biologiska reningen. Vanligtvis används centrifuger alternativt olika typer från pressar till för att avvattna slammet. detta avvattnade slammet förmå användas såsom gödsel ifall halterna från tungmetaller existerar låga, annars deponeras alternativt förbränns slammet.

Andra reningssteg

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]