fobroad.pages.dev






Hur mycket socker innehåller vete

Vete

Vete, vanligt vete, borstvete alternativt brödvete(Triticum aestivum) existerar enstaka underart inom familjen växttäcke likt ibland räknas vilket art.[1] detta existerar den helt viktigaste vetearten inom odling idag, dock historiskt besitter andra vetesorter varit viktigare samt då man inom dagligt anförande säger vete finns detta fler arter än T.

aestivum likt kommer ifråga. titta taxonomiavsnittet.

Det finns mer än 35&#; registrerade vetesorter, likt indelas inom numeriskt värde huvudtyper: Höstvete existerar vete vilket sås vid hösten samt kräver ett köldperiod till för att växtdel.

Först måste du dock uppskatta hur mycket naturligt socker detta livsmedel innehåller

Vårvete sås vid våren samt kräver ingen köldperiod till för att växt. enstaka tredjeplats typ existerar kubbvete tillsammans med kompakta ax,[1] liksom dock vanligen räknas likt enstaka personlig art inom släktet veten. Vete existerar enstaka allohexaploid.

Odling samt användning

[redigera | redigera wikitext]

Vetet existerar ettårigt samt planteras ovan bota världen inom områden tillsammans med temperaturer ifrån 3–32 °C samt –1&#; mm nederbörd.

Odling sker inom lerjord, helst tillsammans med god kalkhalt. Vete ger god utdelning samt äger förhållandevis god motståndskraft mot växtsjukdomar. detta växer framförallt på grund av dem stärkelserika frönas skull. Fröna besitter flera användningsområden, framförallt vilket föda, dock även likt djurfoder samt bränsle. Fröna kunna tjäna vilket bränsle genom direkt förbränning, dock även efter jäsning genom förbränning från den utvunna etanolen.

likt föda kunna vetet användas liksom detta existerar, inom mald form eller gestalt (vetemjöl) mot bakning samt likt utvunnet veteprotein. Vetekornet innehåller gluten.

Vetet ger ifrån 4&#;&#;kg/ha (vårvete) mot 6&#;&#;kg/ha (höstvete) inom resultat inom Sverige.[2] detta liksom skiljer vår- samt höstvetet åt existerar då vid året detta sås, eftersom vårvetet ej kräver köldperiod.

Ofta lämpar sig dock ett samt identisk typ från vete ej till sådd beneath båda perioderna. Den största delen från världsproduktionen existerar höstvete. Vårvetet äger dock högre proteinhalt än höstvete.[1] Typiska skördetidpunkter nära Uppsala inom Svealand är: höstvete 23&#;augusti – 2&#;september, vårvete 10–13&#;september.[3]

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Vetesläktet

Det finns fyra vilda arter från vete, liksom samtliga återfinns inom region.

Linné ansåg för att vetet fanns inom fem varianter, något man idag besitter reviderat. Dessa var:

Idag anses detta finnas tre varianter från icke-vilt vete. detta finns dessutom numeriskt värde skolor från vetets taxonomi – ett baserad vid genetik samt ett traditionell.

Brödvetet uppdelas normalt inom vår- samt höstvete (Tritium aestivum subsp.

vulgare).[4] Dessutom finns växelvete (även kallade fakultativa veten) såsom kunna växer både liksom höstvete samt vårvete.[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Vetets odlingshistoria existerar ännu inom mångt samt många okänd, dock vete fanns enstaka huvudfaktor till framväxten från stadsbaserade samhällen.

detta fanns nämligen ett från dem inledande odlade växter såsom enkel kunde växer storskaligt, samt ägde dessutom fördelen för att detta gav enstaka resultat liksom gav utdragen förvaring från föda. Vete äger odlats inom region beneath minimalt 11&#; kalenderår. Den inledande kulturarten uppstod kanske på grund av omkring 9&#; kalenderår sedan genom korsning mellan vilt enkornsvete samt den närstående arten tandat bockvete (Aegilops speltoides), vilket bland annat gav upphov mot emmervete.[4] test ifrån El Ghâb inom Libanon antyder för att man redan 12&#; tid sedan kultiverade olika grässorter vilket naturligt funnits var tidigare, däribland triticum boeoticum, vildformen från enkorn.

Odlingsspår efter identisk art förekommer inom fynd ifrån nordost Syrien, omkring 11&#; kalenderår gamla.Tritium dicoccum, emmervete besitter påträffats inom såväl Jeriko samt Aswad inom Syrien inom fynd såsom existerar omkring 10&#; tid gamla.[6]

Från region spred sig veteodlingen mot Syd- samt Mellaneuropa samt odlades nära Atlantkusten omkring 5&#; f&#;Kr.

Redan beneath yngre stenåldern fanns även ett kortaxig struktur, kubbvete inom Europa.[4]

I Norden förekommer såväl emmervete, enkornsvete samt vanligt vete alternativt någon närbesläktad (kornen ifrån triticum aestivum, brödvete samt triticum compactum, kubbvete kunna ej skiljas åt inom förkolnad form) redan beneath tidigneolitikum. ifrån mellanneolitikum finns speltvete belagt.[7]

Därefter gick veteodlingen tillbaka, främst mot förmån på grund av korn.

beneath äldre järnålder utgör speltveten omkring 5&#;% från dem påträffade sädeskornen, inom Västsverige omkring 7&#;%, inom Östsverige omkring 3&#;% var även omkring 7–8&#;% brödvete förekommer. inom Norrland förekommer ej vete alls.


  • hur många sötningsmedel innehåller vete

    • beneath yngre järnålder minskade speltvetet mot 1&#;% från sädesproduktionen, inom Västsverige försvinner vetet helt medan produktionen ännu utgjorde 9&#;% från sädesproduktionen inom östra Mellansverige var veteproduktionen höll sig kvar såsom "finbröd", ofta påträffat inom gravar. Några speltveten förekom dock ej här.[8]

    Under medeltiden förekommer vete ännu främst inom Östsverige, samt då särskilt vid dem stora godsen.

    Vete, vanligt vete, borstvete eller brödvete (Triticum aestivum) är en underart i familjen gräs som ibland räknas som art

    kalenderår utgjorde höstvete omkring 8&#;% från sådden nära Tyresö slott, samt förekommer ifrån inom Billinge, Bondkyrka socken inom ganska massiv mängd. Vårvete förekom inom odlingen nära Stegeborgs slott. Sammantaget rörde detta sig dock ifall många små andel från den svenska sädesproduktionen, antagligen mindre än 1&#;%.[9]

    Under talet introducerades hårdvete inom Europa, nära identisk tidsperiod börjar även tjockvete för att kultiveras.

    beneath talet ersattes dem äldre enkornsvetet samt emmervetet inom Norden från kavelvete samt kubbvete. beneath samt talet började dem engelska formen Squarehead för att introduceras, trots sämre jäsförmåga samt frostbeständighet. Genombrottet kom dock då man inom start från talet nära Svalöv samt Weibullsholm började förädla vetesorter särskilt anpassade till nordligt klimat – ofta höstveten, bland annat detta därför kallade Thulevetet.

    Genombrottet till vetet kom vid dem skånska slättbygderna beneath slutet från talet, samt vid dem östsvenska slättbygderna vid talet då andelen vete steg ifrån omkring 5&#;% från sädesproduktionen runt mot 15&#;% från sädesproduktionen inom slutet från talet. detta innebar för att vete kunde börja användas likt mjöl inom matbröd, mot tidigare främst inom kakor samt andra högtidsbröd.[4]

    Vete började växer Amerika inledningsvis beneath talet.

    Sockerbetor och sockerrör är dock de enda växter som innehåller så mycket socker att det lönar sig att utvinna det

    nära mitten från talet blev den amerikanska veteodlingen många grundlig. eftersom jorden var kunde köpas ytterst billigt samt frakterna mot europeiska hamnar, tackar vare ångbåtarna, sjönk mot ett bråkdel mot vilket dem förut varit, blev detta vid talet en prisfall vid vete vilket växte kalenderår på grund av kalenderår ända mot inpå talet. detta billiga priset vid vete gjorde för att människor allt mer övergick mot för att baka sitt bakverk från detta sädesslag.

    Därav följde minskad efterfrågan vid ytterligare spannmål tillsammans med åtföljande prisfall även vid denna.[10]

    International Wheat Council (IWC) existerar enstaka internationell organisation liksom hjälper världshandeln från vete, liksom existerar många massiv, för att fungera väl. Vetet existerar en många viktigt födoämne.

    Ukraina existerar enstaka från dem tio största producenterna från vete.

    Vänster: vy nära Kherson. Höger: landets flagga.

    Vete såsom växt

    [redigera | redigera wikitext]

    Plantan bildar inledningsvis enstaka lös tuva från långsmala enfärgat gräsgröna växtdel. Efter några månaders tillväxt bildas dem många högre samt blombärande skotten.

    aestivum som kommer ifråga

    Blommorna existerar typiska förenklade gräsblommor. Oftast ser man ej själva blommorna. Fröna existerar nötter, likt sitter omgivna från högblad, sålunda kallade agnar. dem existerar samlade inom 3–5 småax, såsom existerar samlade inom större ax.

    Storleken hos vetestrået existerar mellan 80 centimeter samt enstaka samt enstaka halv meter, medan axet kunna bli upp mot 15 centimeter långt.[1]

    Veteaxets nötter kunna angripas från ett mask, kallad veteål.[11]

    Produktion samt statistik

    [redigera | redigera wikitext]

    Världsproduktionen

    [redigera | redigera wikitext]

    Följande tio länder/regioner stod till den största produktionen från vete:[13]

    1. Europeiska unionen – ,98 miljoner ton
    2. Kina – ,19
    3. Indien – 88,94
    4. Ryssland – 61
    5. USA – 55,84
    6. Kanada – 27,6
    7. Ukraina – 27,25
    8. Australien – 26
    9. Pakistan – 25,48
    10. Turkiet – 19,5

    Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    I landet besitter sortförädling, växtskyddsmedel samt mineralgödsel inom kombination tillsammans med för att dem minimalt produktiva jordarna tagits ur bruk medfört för att hektarskördarna från vete ökat beneath talet.

    beneath år – nedsänkt avkastningen från höstvete mellan 2&#; samt 3&#;&#;kg per hektar. tid fanns hektarskörden från höstvete 8&#;&#;kg per hektar inom Skåne län. detta innebar för att flera gårdar inom södra landet bärgade mer än 10&#;&#;kg höstvete per hektar detta året.[14] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik angående hektar- samt totalskördar inom Statistiskt information JO&#;16&#;SM, resultat från spannmål, trindsäd, oljeväxter, rotfrukt samt slåttervall.

    Den areal likt odlats tillsammans vete inom land besitter, mot skillnad ifrån övriga brödsädsgrödor, ökat beneath talet. Arealen odlad tillsammans med höstvete besitter ökat ifrån cirka &#; hektar kalenderår mot cirka &#; hektar kalenderår Arealen odlad tillsammans med vårvete besitter ökat ifrån cirka 30&#; hektar mot cirka 68&#; hektar beneath identisk period.[14] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik angående dem arealer såsom växer tillsammans vete inom Statistiskt kommunikation JO&#;10&#;SM, Jordbruksmarkens användning.

    inom Eurostats databas publiceras statistik angående veteskörd samt veteareal inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics. inom FAO:s databas publiceras statistik angående veteskörd samt veteareal inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Crops.

    Skadegörare hos vete

    [redigera | redigera wikitext]

    Vetet besitter flera skadegörare, svampar, insekter, bakterier, nematoder samt virus.

    Totalt 4 näringsämnen av 19 i vetemjöl uppnår minst en tiondel av rekommenderat dagligt intag (RDI), vilket indikerar en väldigt låg näringstäthet, och produkten visar sig även vara mycket näringsfattig när alla

    denna plats existerar några vanliga sjukdomar samt skadegörare vilket drabbar vetet:[15][16][17][1]

    Vetedvärgsjuka orsakas från en virus likt sprids från den randiga dvärgstriten.

    Sädesbladlus, vanlig fritfluga (Oscinella frit), sädesbroddsfly (Agrotis segetum) samt vetemyggor (till modell Contarinia tritici) går vid höstsäd samt åstadkommer periodvis stora skador vid grödan.

    på grund av vetemyggan existerar intervallet 10–20 tid.

    Mimikry

    [redigera | redigera wikitext]

    Flera nutida sädesslag besitter utvecklat skyddande likhet tillsammans vete, på grund av för att ej rensas försvunnen liksom ogräs. detta existerar ett struktur från mimikry vilket kallas Vavilovs mimikry.[18] Bland sädesslagen äger både råg samt havre utvecklats genom Vavilovs mimikry.

    Råg, Secale cereale, besitter utvecklats ifrån en växttäcke, vildråg, Secale montanum. eftersom råg existerar enstaka härdigare flora än vete besitter den sedan den skyddande likheten utvecklats mot fullkomligt blivit en god spannmål för att kultivera var vete ej ger resultat, mot modell inom bergsterräng.[19] Havre, Avena, besitter vid identisk sätt vilket råg utvecklats ifrån ogräs mot skyddande likhet nära vetet samt kornets blad.

    Den nutida havren kommer ursprungligen ifrån arten storhavre, Avena sterilis.[19]

    Bildgalleri

    [redigera | redigera wikitext]

    • Närbild vid mognande enkornsvete.

    • Närbild vid mogna korn från enkornsvete.

    • Grönt vete ett kalendermånad före skörd.

    • Vildvete från arten T.&#;araraticum.

    • Skördare nära vetefält inom Idaho, USA.

    • Vetekärvar inom Pennsylvania, USA ().

    • Vetefält inom land i västeuropa, från arten T.&#;aestivum, alltså brödvete.

    • Ett svenskt vetefält nära Hågelby gård inom juli

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcde] ”vete”.

      Nationalencyklopedin. %C3%A5ng/vete. Läst 9 juni &#;

    2. ^Vegetabilieproduktion [1]Arkiverad 30 augusti hämtat ifrån the Wayback Machine.
    3. ^Sven Gesslein, Växtodling 13, Uppsala,
    4. ^ [abcd] Nationalencyklopedin multimedia plus, (uppslagsord Veten)
    5. ^”Han sådde inom slutet från februari”.

      (per gram) Innehåller kcal = mycket kalorier, men långt ifrån proppfullt

      Läst 19 augusti &#;

    6. ^The Origins of Pottery and Agriculture, red. Yoshinori Yasuda, ; s&#;35
    7. ^Jordbrukets inledande femtusen tid 4&#; f&#;Kr&#;–&#;1&#; e&#;Kr., Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen samt Mats Widgren, s&#;70–72, Natur & Kultur
    8. ^Jordbrukets inledande femtusen tid 4&#; f&#;Kr&#;–&#;1&#; e&#;Kr., Stig Welinder, Ellen Anne Pedersen samt Mats Widgren, s&#;–, Natur & Kultur
    9. ^Medeltida åkerbruk&#;–&#;agrarteknik inom land ca 1&#; mot , Janken Myrdal, s&#;64–68, doktorsavhandling, Stockholms universitet.
    10. ^Grimberg, Carl. ” (Svenska folkets underbara öden / VIII.

      års män, Karl Johans samt Oskar I:s period samt Vårt näringsliv samt kommunikationsväsen beneath teknikens tidevarv )”. . Läst 25 mars &#;

    11. ^Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida&#; (Hvete-ål), [2]Gleerups, skogsdunge –, faksimilutgåva malm
    12. ^”Production of Wheat bygd countries”.

      FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation (FAO). Arkiverad ifrån originalet den 13 juli :// Läst 26 augusti &#;

    13. ^"World Map with Top Ten Countries bygd Wheat Production". Läst 29 juli (engelska)
    14. ^ [ab] Jordbruksverket (). Jordbruket inom siffror år – ISBN X. Läst 3 januari &#;
    15. ^”Skadegörare inom veteodling”.

      Jordbruksverket. Läst 13 månad &#;

    16. ^Hans Olvång (). ”Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar vid jordbruksväxter samt skadedjur vilket motverkas genom betning”. Jordbruksinformation (Jordbruksverket) (3).

      [1] Det är den absolut viktigaste vetearten i odling idag, men historiskt har andra vetesorter varit viktigare och när man i dagligt tal säger vete finns det fler arter än T

      ISSN Läst 13 månad &#;

    17. ^K. Björling (). ”Stråbassjukdomar hos vete samt korn”. Växtskyddsnotiser (Statens växtskyddsanstalt) (2). Arkiverad ifrån originalet den 20 månad :// Läst 13 månad &#;
    18. ^Pasteur , s.&#;
    19. ^ [ab] Wickler

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Pasteur, G. (). ”A classificatory review of mimicry systems”. Annual Review of Ecology and Systematics doi/&#;
    • Wickler, Wolfgang (). ”Mimicry and the evolution of djur communication” (på engelska). Nature ().

      doi/a0.&#;

    • Wolfgang Wickler () (på engelska). Mimicry in Plants and Animals. McGraw-Hill, New York. ISBN &#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]