fobroad.pages.dev









Hur många år lever en fiskmås

Fiskmås

Den denna plats artikeln handlar angående arten Larus Canus. För ett havsfågel liksom även benämns "fiskmås", titta Gråtrut.

Fiskmås (Larus canus) existerar ett bevingat djur vilket tillhör familjen måsfåglar likt häckar ovan stora delar från Europa samt Asien samt merparten existerar flyttfåglar.

Den påminner ifall gråtruten dock existerar betydligt mindre samt slankare.

Ibland flyttar de också in i städerna

vilket adult inom sommardräkt besitter den grå ovansida samt existerar inom övrigt ljus, tillsammans citrongul näbb samt ben, samt svarta vingspetsar tillsammans vita slantar. Juvenilen existerar spräcklig samt denna klädsel ruggas sedan inom rundor tills den anlägger adult klädsel beneath sitt tredjeplats levnadsår.

Fiskmåsen häckar inom ett mängd olika biotoper inom närheten från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig dock återfinns även inom stadsmiljö.

Den häckar både inom större kolonier samt liksom enstaka par. Fiskmåsen lägger vanligtvis enstaka kull ifall året såsom inom snitt innehåller tre vanligtvis för fortplantning hos djur. Paret ruvar samt tar grabb angående ungarna tillsammans. Fiskmåsen existerar ett allätare liksom ofta söker att ge liv inom närheten från människan samt förmå flyga långa sträckor ifrån häckningsplatsen på grund av för att födosöka.

Den tar sjömat samt fiskavfall, skalade djur, daggmask, hushållsavfall, insekter såsom flygmyror, små frukter från växter samt utsäde.

Fiskmåsen äger en många stort utbredningsområde samt världspopulationen existerar massiv varför den kategoriseras likt livskraftig (LC).[1] Nordamerikanska arten kortnäbbad fågel behandlades fram tills nyligen vilket enstaka sektion från fiskmåsen, dock urskiljs numera vanligen vilket personlig art.

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen häckar ovan stora delar från Europa samt Asien, allmänt mellan 50:e samt 70:e breddgraden.

Fiskmåsen häckar de i kolonier och som ensamma par

Den häckar inom kurera Skandinavien samt förekommer såväl nära kusterna liksom inne inom landet. ovan absoluta merparten från sitt utbredningsområde existerar den ett flyttfågel dock förekommer året ifall, lokalt, främst utmed kusterna, från södra Skandinavien, Storbritannien, Baltikum, Polen, Tyskland, Nederländerna samt land i västeuropa, samt utmed landremsa vid havet från sydvästra Kanada.

Individantalet vid dessa vinterlokaler skiftar beroende vid hur kall vintern existerar.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen delas idag in inom tre underarter tillsammans nästa utbredning:[5]

Tidigare behandlades den nordamerikanska kortnäbbade måsen (Larus brachyrhynchus) liksom underart mot fiskmåsen samt vissa fullfölja detta fortfarande.[1] Ursprungligen beskrevs den vilket personlig art, dock kategoriserades 1931 liksom underart mot fiskmåsen.

Sedan 2021 urskiljs den återigen från dem tongivande taxonomiska auktoriteterna Clements et al. samt International Ornithological församling (IOC).[8][5]Sveriges ornitologiska förenings taxonomiska kommitté följde efter 2022. Artstatusen motiveras utifrån enstaka kombination från genetiska,[9][10] lätesmässiga[11] samt morfologiska skillnader.

detta finns ett enda trygg insamling från den inom Europa, vilket skedde vid Azorerna inom februari–mars 2003.[12]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen häckar nära vätska inom läka land ända upp inom fjällvärlden.[13] Skogsbygderna inom exempelvis Dalsland samt detta inre från Norrland koloniserades ursprunglig beneath ett expansion likt inleddes beneath 1930-talet.

vid vintern ändrar bostadsort merparten från den svenska populationen, dock några stannar kvar utmed Sveriges södra kuster.

Den tar fisk och fiskavfall, musslor, daggmask, hushållsavfall, insekter, bär och utsäde

Antalet övervintrande fåglar beror vid hur varma vintrarna existerar.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen äger tre åldersklasser. Dess längd existerar 40–46 centimeter samt vingspannet 100–115 centimeter.[14] Vikten varierar mellan 394 samt 586 gram.[15] Den påminner angående gråtruten dock existerar betydligt mindre samt slankare.

Den äger även smalare näbb, rundare skalle samt enstaka spänstigare, snabbare rymning än gråtruten. Könen existerar lika dock förmå könsbestämmas genom för att honan existerar något mindre.[14] Bland annat skiljer sig näbblängden åt var honans näbb existerar något mindre. Hos nominatformen gäller för att honornas näbb existerar mindre än 88,5 millimeter samt hanarnas existerar större än 91,0 millimeter.[16]

I adult klädsel existerar den grå vid ovansida från vingarna samt vid ryggen.

bröst, undergump, övergump samt stjärt existerar vita. Svarta yttre handpennor tillsammans med massiv ljus fläck s.k. "slant".

110-125

Den äger ljust gulgröna ben samt citrongul näbb. Huvudet existerar vitt vid sommaren samt gråstreckat vid vintern, då även näbben blir grönare inne nära näbbroten, samt den får en mörk streck såsom skiljer från den gula näbbspetsen.[14]

Den juvenila fiskmåsen äger ett brungrå spräcklig illustration vid ovansidan, undersidan vattrat en färgblandning av grått och vitt, samt den äger en dämpad färg mellan grått och brunt brett bröstband såsom går upp på baksidan nacken.

Dess ben samt näbben existerar rosa utom näbbspetsen vilket existerar mörk. Den äger en brett ändband vid stjärten såsom kontrasterar mot den vita övergumpen, såsom även besitter några grå prickar. Undersidan från vingarna existerar noggrann liksom ovansidan grovt täckta med fläckar inom gråbrunt.[14]

Fiskmåsen inom sin inledande klädsel för vintern besitter ruggat mot enstaka grå rygg.

detta mesta från dem brungrå bröstbandet existerar borta samt benen äger blivit mer ljus rosa. Även näbben existerar mer tydlig färgad tillsammans rosa näbbrot samt mörk näbbspets. Den besitter ännu sitt distinkta ändband, huvudet existerar gråstreckat samt vingundersidorna fläckiga inom grått, mörk samt brunt.[14]

Fiskmåsen inom sin andra klädsel för vintern äger inget brunspräckligt kvar inom sin fjäderdräkt.

Den existerar grå vid ryggen samt ovansida från vingarna. Stjärt, övergump, undergump, vingundersidor, kroppsidor samt mestadelen från bröstet existerar helvit. Huvudet existerar gråstreckat. Benen existerar för tillfället ljust gulgröna samt näbben äger en kraftigt mörk tvärband mellan den gulgröna näbbroten samt den gråvita näbbspetsen.

Fiskmås (Larus canus) är en fågel som tillhör familjen måsfåglar som häckar över stora delar av Europa och Asien och merparten är flyttfåglar

"Slanten" existerar små samt den äger mer mörk vid handpennespetsarna samt handtäckarna upp mot vingknogen än den adulta såsom besitter mer vass avgränsning mellan detta svarta samt grå vid vingovansidan.[14]

Dräktskillnader mellan underarterna

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsar varierar inom utseende varför detta ej ständigt går för att underartsbestämma ett fiskmås liksom ej befinner sig vid sitt häckningsområde.[17] Utöver detta uppvisar canus samt heinei enstaka klinal passage inom västra Ryssland samt heinei samt kamtschatschensis är kapabel överlappa inom i nordost Sibirien.[18] Nedanstående beskrivningar gäller typiska individer till sina respektive underarter:

  • L.

    l. canus existerar den ljusaste samt minsta underarten samt balanserar likt adult 290–480 gram.[18][19]

  • L. c. heinei existerar större än nominatformen, äger grövre näbb samt balanserar liksom adult 315–550 gram.[18][19]
  • L. c. kamtschatschensis existerar den största underarten samt balanserar likt adult 394–586 gram.

    Den skiljer sig dräktmässigt ifrån nominatformen beneath andra vintern, då den äger en mörk ändband vid stjärten noggrann vilket brachyrhynchus. Vissa individer äger gråprickig övergump samt somliga individer besitter en lika kraftigt ändband andra vintern vilket nominatformen äger inledande vintern.[18][19]

Skillnader gentemot kortnäbbad mås

[redigera | redigera wikitext]

Kortnäbbad fågel existerar många lik fiskmåsen, dock existerar något mindre tillsammans vilket namnet avslöjar relativt kreditkort näbb.

Jämfört tillsammans nominatformen från fiskmås äger den även mörkare grått vid rygg samt vingovansida. Fiskmåsen äger vidare mer mörk vid vingspetsarna samt mer mitt vid huvudet vintertid. Näbben existerar även gulare samt kunna olikt kortnäbbad fågel äga en mörk grupp även sommartid. Dräktmässigt skiljer den sig främst ifrån nominatformen canus då fågeln existerar juvenil alternativt beneath inledande vintern.

Kortnäbbad fågel existerar då många mörkare tillsammans med enstaka brungrå fjäderdräkt. beneath inledande vintern ljusnar dräkten något rnen förblir kontrastlös samt saknar tydliga svarta alternativt vita partier. Ung fiskmås besitter då klart avgränsat smalt mörk grupp vid stjärten, tydliga brunaktiga spetsar vid undre vingtäckarna samt allmänt vitare mage tillsammans med mer spridd bandning samt fläckning, särskilt vid sidorna.

Vidare uppvisar fiskmåsen även en svagt grupp tvärs ovan armpennorna samt mörka yttre handpennor underifrån. inom ansiktet existerar den ljus runt näbbroten samt inom pannan, var ung kortnäbbad fågel existerar typiskt brunstreckad. Även beneath inledande sommaren besitter kortnäbbad fågel enstaka ljusbrun grundton var fiskmåsen från nominatformen existerar ljus.

andra vintern äger kortnäbbad fågel ännu kvar en suddigt mörk ändband vid stjärten, medan fiskmåsens existerar helvit. vid sittande bevingat djur syns även för att kortnäbbad fågel besitter svarta teckningar vid några från tertialerna.[20][18]

Läten

[redigera | redigera wikitext]

Fiskmåsen lockar tillsammans med välkända gnälliga "gia".

nära bekymmer hörs ihärdiga "gli-u gli-u...". detta galande revirlätet beskrivs såsom "ke ke ke kliiih-a...


  • hur  flera  kalenderår lever  ett fiskmås

  • kliiih-a... kej-a kej-a kej-a kej-a kej-a ke ke".

    En tidigare underart i nordvästra Nordamerika är idag utropad som egen art – kortnäbbad mås Larus brachyrhynchus (Vår Fågelvärld 1:2022:28)

    samtliga läten existerar mer ljusröstade än gråtrutens motsvarande.[14]

    Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Fiskmåsen häckar inom ett mängd olika biotoper inom närheten från vätska likt exempelvis stora sjöar, mindre skogstjärnar samt utefter landremsa vid havet. Utmed kusterna samt nära stora insjöar häckar den ofta inom stora kolonier.

    Den återfinns även inom stadsmiljö, dock ej inom identisk utsträckning liksom gråtruten.

    Kolonihäckande fåglar placerar bona korrekt glest vid marken tillsammans med omkring enstaka fyra meters lucka. Ensamhäckande par förmå placera sitt bo lite varstans, vid hustak, inom träd alternativt vid en större stenblock vid ett gård.

    Boet existerar enstaka skålformad konstruktion från växtmaterial.[13]

    Fiskmåsen häckar inledande gången nära tre mot fem års ålder.[13] Den lägger inom snitt tre vanligtvis för fortplantning hos djur likt paret ruvar inom mellan 23 samt 28 dygn.[13] Föräldrarna tar sedan gemensamt grabb angående ungarna, såsom blir flygfärdiga efter cirka 35 dygn.

    Vanligtvis lägger den sin enda kull inom start mot mitten från femte månaden i året.

    Fiskmåsen existerar enstaka allätare liksom ofta födosöker inom närheten från människan samt kunna flyga långa sträckor ifrån häckningsplatsen till för att hitta att födas. Den tar vattendjur samt fiskavfall, skalade djur, daggmask, hushållsavfall, insekter likt

    flygmyror, små frukter från växter samt utsäde.[13]

    Fiskmåsen samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Status samt hot

    [redigera | redigera wikitext]

    Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus på grund av fiskmås inom bred fras, detta önskar yttra inkorporerande kortnäbbad fågel.

    Den sammanlagda populationen äger en många stort utbredningsområde vid ovan 10 000 000 km² samt världspopulationen uppskattas mot mellan 1 700 000 samt 4 400 000 individer.[1] vid bas från detta kategoriserar IUCN arten likt livskraftig (LC).[1] Arten existerar dock lokalt hotad samt inom Turkmenistan utrotad.[1]

    Status inom Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    I land äger fiskmåsens utbredning samt populationstäthet varierat.

    vid 1930-talet utvidgade arten samt koloniserade bland annat skogsbygderna inom Dalsland samt detta inre från Norrland. detta svenska beståndet från häckande fiskmåsar besitter uppskattats mot mellan 100 000 samt 200 000 par.

    Naturvårdsverket uppskattade inom femte månaden i året 2008 för att trenden på grund av den svenska populationen ur en 30-årsperspektiv existerar stadig. Senare studier visar dock för att den numera reducerar inom antal, därför resehandling för att den upptas likt nära hotad (NT) vid Artdatabankensrödlista ifrån 2020.[21][2]

    Namn

    [redigera | redigera wikitext]

    Det vetenskapliga namnetLarus canus betyder "grå mås".

    Den äldsta kända nedskrivingen från termen "fiskmås" härstammar ifrån 1582, dock detta trivialnamn existerar tillsammans med massiv sannolikhet många äldre. Redan 1330 finns fiske maka omnämnd, dock detta existerar osäkert ifall detta existerar fiskmås alternativt någon ytterligare måsfågel vilket åsyftas. termen "mås" äger germanskt ursprung.

    vid fornsaxiska hette den mĕu, vid medelnederländskamĕwe, vid tyska mŏwe samt vid engelska mew.[22][23]

    Bygdemål

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns flera dialektala namnformer till fiskmåsen inom olika landskap vilket feskanåpa inom Småland,[24]feskemåns inom Värmland,[25]fiskmåke inom Närke,[24]fiskmåns alternativt fiskmååns inom Västergötland,[24]gjuse vid Öland,[26]lövgjuse inom Östergötland[26] samt måga inom norra Bohuslän[27].

    andra dialektala namn existerar måk, måke, (fisk)måse, måge, homåka, gale samt glimås.[23]

    Folktro

    [redigera | redigera wikitext]

    Måsen förekommer ofta inom folktron, dock existerar detta ofta omöjligt för att känna till angående detta just existerar fiskmåsen liksom avses.

    En vanlig sägen existerar för att måsen existerar själen ifrån ett avliden människa, samt då ofta ett skeppsbruten.

    Detta existerar troligen orsaken mot för att fiskmåsen vid flera håll ej besitter fått dödas.[26] Den besitter även fungerat såsom orakel. Exempelvis trodde man inom delar från land i norden för att detta blev en uselt skördeår ifall den häckade långt ifrån stort insjövatten, samt inom Torslunda inom Skåne sade man för att detta blev en gott kalenderår angående fiskmåsen följde nära efter harven alternativt plogen.

    vid flera håll tolkades detta vilket för att detta skulle bli oväder ifall fiskmåsarna ifrån havet flög in ovan nation.

    På Tjörn sade man förr för att fiskmåsen skriker: "Se silla! Ta a! Ta a! Ta a!"[26]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcdef] BirdLife International 2018 Larus canus .

      Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 22 månad 2023.

    2. ^ [ab] Artfakta angående fiskmås, ArtDatabanken.
    3. ^Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning från fiskmås – Larus canus” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. http://tun.fi/MX.27748. Läst 22 mars 2022. 
    4. ^ [ab] J.

      F. Clements, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The Clements Checklist of Birds of the World(en): v2021 Downloadable Checklist, läst 2021-08-11

    5. ^Sverigelistan tillsammans underarter, BirdLife landet, läst 2024-02-18
    6. ^Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar inom Tk:s lista”. Vår Fågelvärld (5).

      https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020. 

    7. ^F Gill, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi:10.14344/IOC.ML.12.1.
    8. ^Sternkopf, V. 2011. Molekulargenetische Untersuchung in der Gruppe der Möwen (Laridae) zur Erforschung der Verwandtschaftsbeziehungen und phylogeographischer Differenzierung.

      Fiskmås

      Inaugural dissertation zur Erlangung des akademischen Grades doctor rerum naturalium (Dr. rer. nat.) an der Mathematisch- Naturwissenschaftlichen Fakultät der Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.

    9. ^Zink, R.M., Rohwer, S., Andreev, A.V. samt Dittman, D.L. 1995. Trans-Beringia comparisons of mitochondrial DNA differentiation in birds. Condor 97: 639–649.
    10. ^Adriaens, P.

      samt Gibbins, C.' 2016, Identification of the Larus canus complex. Dutch Birding 38: 1–64.

    11. ^Alfrey, P. & Ahmad, M. (2007) Short-billed Gull on Terceira, Azores, in February-March 2003 and identification of the Mew Gull complex, Dutch Birding, vol.29, nr.4, sid:201-212
    12. ^ [abcde] Roland Staav samt Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan).

      Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 

    13. ^ [abcdefg] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier uppgifter.

      ISBN 978-91-7424-039-9 

    14. ^Brazil, Mark (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
    15. ^Ornithologische Arbetsgemeinschaft (2004)Biometry, colouring and movements of Common Gulls (Larus canus canus and L. c. heinei = L. c. major) captured and ringed in Schleswig-Holstein and Hamburg, Zusammenfassungen Corax - grupp 19, www.umwelt.schleswig-holstein.de ifrån <web.archive.org>, läst 2013-03-09
    16. ^Moores, Nial (2004) Far East Asian Common Gulls: A anställda View of Variation in the Extreme, Birds Korea, <www.birdskorea.org>, läst 2013-02-28
    17. ^ [abcde] Olsen, K.

      M. & Larsson, H. (2004) Gulls of europe, Asia and North America, Christopher Helm, Helm Identification Guides, A & C Black, London, ISBN 0-7136-7087-8

    18. ^ [abc] sektion Hoyo, J., et al., eds. (1998) Handbook of the Birds of the World vol.3, sid:621, Lynx Edicions, ISBN 84-87334-20-2
    19. ^Moskoff, W.

      and L. R. Bevier (2021). Short-billed Gull (Larus brachyrhynchus), utgåva 1.1. In Birds of the World (S. M. Billerman, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, fräsch, USA. https://doi.org/10.2173/bow.mewgul2.01.1

    20. ^Artdatabankens rödlista 2020 PDFArkiverad 8 månad 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    21. ^Svenska Akademiens ordbok: mås - läst 2013-03-09
    22. ^ [ab] Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, huvudstaden, Sveriges ornitologiska förening
    23. ^ [abcdef] Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon, s 139, [1]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962
    24. ^ [ab] Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon, s 136, [2]Gleerups, skogsdunge 1862–1867, faksimilutgåva malm 1962
    25. ^ [abcdef] Tillhagen, Carl-Herman (1978) Fåglar inom folktron, LT:s förlag, huvudstaden, ISBN 91-36-01184-3
    26. ^C.

      A. Hansson (1889) Zoologiska noteringar ifrån norra Bohuslän, ur: Översigt af Kongl. Vetenskapas-Akademiens Förhandlingar, nr.5, huvudstaden, sid:318

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Sibley, David Allen (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society
    • Wahlberg, Tage (1993) Kunskapen ifall fåglar: varenda häckande arter inom Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren.

      ISBN 91-29-61772-3

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]