Hur många elektroner i väte

ATOMKUNSKAP

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO ©

Atomen består från enstaka kärna tillsammans protoner (positivt laddade) samt neutroner (neutralt laddade).

År 1671 observerade Robert Boyle att en gas bildas då järn löses i vitriololja (svavelsyra)

Runt atomkärnan finns elektroner (negativt laddade) inom olika elektronskal. Antalet protoner bestämmer vilket grundämne detta existerar. Elektronerna inom detta yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.

Bild: geralt / Pixabay License

I detta periodiska systemet finns samtliga grundämnen liksom existerar kända idag.

vilket grundämne, uppställt inom periodiska systemet, äger detta ständigt lika flera elektroner likt protoner.

I kemiska föreningar kan den (22 av 151 ord) Historik

en grundämne existerar alltså oladdat. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Därför ger/tar alternativt lånar dem elektroner tillsammans med andra atomer. angående enstaka atom ej äger lika flera protoner (positiva laddningar) liksom elektroner (negativa laddningar) kallas den jon. enstaka atom blir enstaka positiv jon angående den äger tappat bort eller missat elektroner samt enstaka negativ jon angående den äger tagit upp elektroner.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Elektronskal existerar dem energinivåer såsom elektronerna färdas inom.

Skalen börjar namnges ifrån atomkärnan tillsammans med bokstaven K. K-skalet förmå högsta innehålla numeriskt värde elektroner, L-skalet åtta. detta yttersta elektronskalet förmå högsta innehålla åtta elektroner oavsett vilken tecken detta besitter (undantag angående detta existerar K-skalet).

Sammanfattning: Antalet protoner avgör vilket grundämne detta existerar.

Antalet elektroner bestämmer ifall grundämnet existerar ett jon (laddat) alternativt oladdat. Antalet neutroner avgör vilken isotop från grundämnet detta existerar. enstaka isotop existerar enstaka variant från en grundämne. samtliga grundämnen besitter isotoper. Isotoperna från en grundämne får olika attribut.

Framförallt avgör detta angående ämnet existerar radioaktivt alternativt inte.

Fördjupning:

Hemsida – Atomer (naturvetenskap.org)

Uppgifter:

PERIODISKA SYSTEMET

Redan beneath forntiden plats vissa grundämnen kända. detta fanns dem vilket kunde hittas inom naturen alternativt vilket enkelt kunde framställas mot modell guld, silver, koppar, järn samt tenn.

Under historiens gång äger kurera tiden upptäckter från nya grundämnen gjorts, framför allt beneath 1700-talet samt 1800-talet.

vid mitten från 1800-talet skapade ryssen Dmitrij Mendelejev en struktur på grund av hur grundämnena fanns besläktade tillsammans med varandra. Detta gjorde denne innan atommodellen samt protonen fanns upptäckta.

Bild: geralt / Pixabay License

Han kallade sin modell till detta periodiska systemet. inom hans periodiska struktur fanns detta flera tomma rutor till grundämnen vilket ännu ej upptäckts.

Mendelejev kunde, förutom för att förutsäga för att detta fanns oupptäckta grundämnen, även förutsäga dessa grundämnens attribut. Idag existerar dem upptäckta samt hans förutsägelser stämde.

Det periodiska systemet existerar indelat inom perioder samt grupper. enstaka vågrät rad kallas period.

Dessa grundämnen äger identisk antal elektronskal.

En kolumn (lodrät) kallas assemblage.

Dessa grundämnen besitter identisk antal valenselektroner d.v.s. lika flera elektroner inom sitt yttersta skal. detta existerar endast valenselektronerna likt påverkas nära ett kemisk reaktion. inom enstaka team äger grundämnena liknande attribut (undantag väte). Därför brukar grundämnen inom enstaka assemblage kallas grundämnesfamiljer.

De flesta grundämnen liksom finns existerar metaller (ungefär 95 st).

dem finns mot vänster samt inom mitten från detta periodiska systemet. Ickemetallerna (18 st) finns mot motsats till vänster (undantag väte) samt några erhålla halvmetaller (7 st) finns emellan dessa.

Fördjupning:

Uppgifter:

GRUNDÄMNESFAMILJER

Grundämnen likt existerar inom identisk samling inom detta periodiska systemet besitter liknande attribut.

dem äger identisk antal valenselektroner.

Alkalimetaller

Alkalimetaller besitter enstaka kraftig reaktion tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. hydrogen bildas samt lösningen blir basisk (pH ovan 7).

Alkalimetaller reagerar även snabbt tillsammans med luftens syre samt måste förvaras inom fotogen. inom periodiska systemet finns alkalimetallerna (grupp 1) längst bort mot vänster.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Anledningen mot alkalimetallernas reaktionsförmåga existerar för att dem samtliga äger ett valenselektron.

Den önskar dem gärna bli från tillsammans med samt därför uppstår dem kraftiga kemiska reaktionerna. Alkalimetaller tillsammans med högre atomnummer reagerar kraftigare eftersom då existerar valenselektronen längre ifrån kärnan samt förmå enklare reagera.

Halogener

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Kallas saltbildare eftersom dem existerar väldigt utmärkt vid för att forma salter.

Halogener existerar även väldigt reaktiva. Allra bäst vid för att reagera tillsammans med andra ämnen existerar fluor. dem existerar samtliga ickemetaller. varenda halogener besitter sju valenselektroner. inom periodiska systemet finns halogenerna (grupp 17) näst längst bort mot höger.

Ädelgaser

Bild: Jim Nelson / CC BY-NC-SA 2.0

Dessa grundämnen besitter maxantalet elektroner inom sitt yttersta elektronskal (två alternativt åtta).

detta kallas ädelgasstruktur. detta innebär för att dem oftast ej önskar reagera tillsammans med andra ämnen. Därför finns detta ständigt ädelgas inuti glödlampor. Glödtråden får ingen chans för att reagera tillsammans luftens syre samt brinna upp. inom periodiska systemet finns ädelgaserna (grupp 18) längst bort mot höger.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Fördjupning:

Hemsida – Alkalimetall, Halogener, Ädelgaser (Wikipedia)
Film – Alkalimetaller samt halogener (Magnus Ehinger, 9.59, svenska)
Film – Ädelgaser (Magnus Ehinger, 4.13, svenska)
Film – Brainiac Alkali metals (scientist303, engelska, 3.16).
Film – Alkali metals in vatten (ironnica, engelska, 2.21).
Film –– The Halogens (Jon Dicks: Group 7, engelska, 4,.35)
Film – Noble gases (Fuseschool, engelska, 4.11)

Uppgifter:

METALLBINDNINGAR

Alla atomer eftersträvar en fullt yttersta elektronskal.

angående en tema äger fullt inom yttersta elektronskalet kallas detta för att ämnet besitter ädelgasstruktur. Ädelgaser äger redan ifrån start ädelgasstruktur samt existerar därför ovilliga för att reagera tillsammans med andra ämnen.

Bild: Artturi_Mantysaari / Pixabay License

Det finns tre olika strategier på grund av för att nå ädelgasstruktur: för att atomerna delar vid elektronerna gemensamt (på numeriskt värde olika sätt) alternativt för att dem tar samt ger elektroner mellan varandra.

Beroende vid atomernas bindning döps den kemiska föreningen olika.

Metallbindning → metaller
Molekylbindning → molekyler
Jonbindning → salter

Till modell inom vätska hålls atomerna ihop tillsammans hjälp från enstaka molekylbindning.

Alltså existerar detta rätt för att yttra vattenmolekyl. Vanligt bordssalt, natriumklorid, existerar ej ett molekyl utan en salt.

En kemisk förening existerar en omfattande mening vilket innebär för att numeriskt värde alternativt fler grundämnen sitter ihop. detta går ej för att kalla rena metaller på grund av kemiska föreningar dock flera molekyler samt samtliga salter existerar kemiska föreningar.

Metallbindningar

Metaller leder elektricitet samt värme samt därför måste detta finnas rörliga laddningar inuti metallen.

Dessa rörliga laddningar beror vid för att varenda metallatom släpper ifrån sig sina valenselektroner samt äger dem gemensamt inom en elektronmoln. samtliga metallatomer får då ädelgasstruktur.

Bild: Julen Aduriz EHU / CC BY-SA 4.0

Alla rena metaller äger metallbindning samt denna bindningstypen existerar kraftfull. detta behövs allmänt höga temperaturer på grund av för att erhålla metaller för att övergå mot flytande struktur alternativt mot gasform.

Bild: Pavlofox / Pixabay License

Fördjupning:

Uppgifter:

MOLEKYLBINDNINGAR

Molekylbindning kallas även kovalent bindning alternativt elektronparbindning.

Vid molekylbindning delar atomen vid enstaka alternativt flera elektroner på grund av för att nå ädelgasstruktur.

Hos grundämnen likt äger gasform nära rumstemperatur existerar detta vanligt för att dela vid elektroner mot modell syre, kväve, väte, fluor samt klor. Atomerna sitter då ihop numeriskt värde samt två.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

I exemplet ovan tillsammans väte nedan besitter atomkärnorna enstaka proton. varenda väteatom äger ett valenselektron.

Dessa numeriskt värde elektroner går runt båda atomkärnorna. detta innebär för att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom dem äger elektronerna gemensamt. K-skalet existerar fullt tillsammans numeriskt värde elektroner. Detta kallas molekylbindning.

När atomer besitter molekylbindning existerar detta ständigt bara valenselektronerna likt berörs.

inom den organiska kemin binds ständigt atomerna ihop tillsammans molekylbindning. Vanligtvis framträda bindningarna tillsammans streck. varenda streck motsvaras från numeriskt värde valenselektroner d.v.s. ett molekylbindning. Vätet besitter ett valenselektron samt kolet besitter fyra.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Anledningen mot för att kolet äger fyra streck alternativt fyra molekylbindningar existerar för att den får då fullt yttre skal.

Kolet lånar ett elektron ifrån fyra väteatomer samt äger fyra själv: 1+1+1+1+4 = 8.

Vätet lånar enstaka valenselektron. 1+1 = 2. samtliga atomer får ädelgasstruktur. Tänk vid för att samtliga elektroner existerar utmålade dock detta existerar bara valenselektronerna såsom existerar enstaka sektion från molekylbindningen.

Nedan existerar enstaka foto vid koldioxid vars atomer även besitter molekylbindning.

Exempel på väteliknande atomer är positronium och myonium

Syre besitter sex valenselektroner samt kol besitter fyra. Därför besitter kol samt syre två elektroner fanns vilket gård inom båda grundämnenas elektronbanor. Kolet utför detta vid båda syreatomerna. varenda får då att vara berusad eller övermättad elektronskal. vid bilden nedan ser ni hur konstruktionen ser ut.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Fördjupning:

Uppgifter:

JONBINDNING

En jon existerar ett atom likt gett försvunnen alternativt likt tagit upp ett alternativt flera elektroner till för att att nå ett mål eller resultat fullt yttersta elektronskal.

Jonbindning existerar ett bindning mellan numeriskt värde joner.

till för att ett kemisk förening tillsammans med jonbindning bör behärska bildas behövs detta för att enstaka atom önskar ge försvunnen elektroner samt för att enstaka ytterligare atom önskar ta upp dem. Den kemiska föreningen kallas till salt.

Den atom såsom ger försvunnen elektroner blir enstaka positiv jon samt den atom likt tar upp elektroner blir enstaka negativ jon.

Jonföreningar bildas oftast från grundämnen vilket står långt ifrån varandra inom periodiska systemet.

Jonföreningar existerar vanligtvis sammansatta från enstaka positiv jon samt ett negativ jon. dem är kapabel även bestå från enstaka positiv jon samt ett negativ jon vilket består från flera sammansatta grundämnen.

Ta upp alternativt ge försvunnen elektroner?

Vi börjar för att titta vid alkalimetallerna (gr.

1) vilket äger ett valenselektron. angående ett alkalimetall blir från tillsammans den får den då fullt yttersta elektronskal (eftersom K-skalet, liksom blir kvar, innehåller numeriskt värde elektroner samt då existerar detta fullt.)

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Om alkalimetallen blir från tillsammans med ett elektron försvinner enstaka minusladdning.

Den får fler positiva protoner än negativa elektroner. Alltså blir alkalimetaller positiva vilket joner. Samtliga alkalimetaller får laddningen 1+ liksom joner. Lägg dem positiva samt negativa laddningarna inom enstaka gammaldags våg sålunda ser ni för att dem positiva balanserar maximalt. detta blir överskott tillsammans enstaka plusladdning.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Grundämnena inom lag 2 besitter numeriskt värde valenselektroner.

på grund av för att ett fåtal en fullt yttersta elektronskal behöva den ge försvunnen dem. Då får atomen en överskott vid numeriskt värde plusladdningar. Därför får grundämnena inom samling numeriskt värde jonladdningen 2+.

Halogenerna (gr. 17) saknar ett valenselektron på grund av för att nå fullt yttersta skal. dem äger sju dock önskar äga åtta valenselektroner.

dem tar upp ett elektron någonstans ifrån till för att nå fullt yttersta elektronskal. Ofta sker detta nära ett kemisk reaktion mot modell då en krydda bildas. då halogener fullfölja detta får dem fler negativa elektroner än positiva protoner. Halogener blir alltså negativa likt joner. Samtliga halogener får laddningen 1- likt joner.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Grundämnena inom samling 16: mot modell syre, svavel.

Saknar numeriskt värde valenselektroner samt får oftast jonladdningen 2^–.
Grundämnena inom team 13 besitter jonladdningen 3⁺och dem inom assemblage 15 äger jonladdningen 3^–.

Övriga grundämnen existerar detta svårt för att register ut jonladdningen vid. ni får slå upp dem inom enstaka tabell.

Fördjupning:

Film – Joner (Andreas Sandqvist, svenska, 7.27)
Film – Jonbindningar (Urplay, 1.51, svenska)
Film – Jonbindningar samt jonföreningars attribut (Magnus Ehinger, 7.02, svenska)
Film – Jonbindningar (Magnus Ehinger, svenska, 5.46)
Film – Hur blir atomen enstaka jon?

(Studi, svenska, 4.03)
Hemsida – Joner (org)

Uppgifter:

ATT forma SALTER

Positiva samt negativa joner dras mot varandra samt ordnar in sig inom enstaka speciell ordning liksom kallas genomskinligt mineral alternativt kristallstruktur. detta kallar oss krydda.

inom en krydda sålunda finns detta lika flera negativa laddningar liksom positiva laddningar.

Den positiva jonen existerar oftast enstaka metall samt den negativa jonen existerar oftast ett ickemetall. Metallatomen lämnar elektroner (kan existera flera såsom lämnas) mot ickemetallen. Nedan existerar enstaka foto vid hur jonerna ordnar in sig inom detta mönster inom vanligt bordssalt.

Formelskrivning tillsammans salter

Innan ni börjar notera ett kemisk formel behöver ni känna till vilken jonladdning ämnena äger.

detta ser ni inom detta periodiska systemet alternativt inom enstaka tabell.

Att tänka på:

I enstaka kemisk förening skrivs ständigt den positiva jonen först.
Den kemiska föreningen likt bildas bör artikel elektriskt neutral.

Natrium reagerar tillsammans med klor samt bildar natriumklorid. därför på denna plats skriver ni reaktionsformeln:

Så på denna plats är kapabel detta titta ut tillsammans med ett bild:

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Exempel 2: Litiumdisulfid.

därför denna plats skriver ni reaktionsformeln:

Denna kemiska förening kallas Dilitiumsulfid alternativt bara Litiumsulfid. Observera den lilla tvåan efter Li vilket betyder för att detta existerar numeriskt värde stycken litiumatomer.

Detta rymmer maximalt två elektroner

Tvåan äger olika position före samt efter reaktionen.

Exempel 3: Kalcium reagerar tillsammans med fluor. sålunda denna plats skriver ni reaktionsformeln:

De flesta salter kunna lösning inom vätska. Vattnets kemiska attribut delar upp saltet vilket utför för att dem positiva samt negativa jonerna flyter fritt omkring inom vattnet. detta kallas på grund av ett jonlösning samt vid bas från jonerna leder jonlösningen elektricitet.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Om vattnet ej förmå åtgärda upp saltet kallas detta på grund av en svårlösligt salt.

Den negativa jonen är kapabel bestå från flera sammansatta grundämnen.

Sammansatta negativa joner sitter hårt ihop tillsammans med molekylbindningar samt går ej isär även ifall dem blandas tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. inom ett sådan jonlösning finns detta positiva joner samt sammansatta negativa joner.

Exempel vid negativa sammansatta joner:

När ni skriver kemiska formler tillsammans sammansatta joner existerar detta enklast för att bara titta laddningen samt tänka sig för att den negativa jonen sitter ihop samt ej delar sig.

ifall detta, inom ett kemisk förening, behövs fler negativa joner på grund av för att detta bör bli enstaka neutral laddning sätter ni den sammansatta jonen inom enstaka parentes samt markerar antal negativa joner mot motsats till vänster angående parentesen.

2 SO₄ = (SO₄)₂

Exempel 4: Magnesium reagerar tillsammans nitrat.

sålunda denna plats skriver ni reaktionsformeln:

Saltet inom tabellen heter magnesiumdinitrat.

Bild: alusruvi / Pixabay License

Fördjupning:

Uppgifter:

VÄRLDSBERÖMDA SALTER

En genomskinligt mineral existerar enstaka slags struktur då atomerna inom en material existerar regelbundet strukturerade, helt alternativt delvis.

Salter, såsom ej existerar inom vattenlösningar, existerar inom kristallstruktur. denna plats följer några vanliga salter:

Natriumklorid, NaCl

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Kallas även koksalt samt existerar helt nödvändigt på grund av kroppen. till lite alternativt på grund av många krydda inom maten är kapabel existera ohälsosamt.

Det är faktiskt möjligt att ha en atom som bara består av en proton (joniserat väte)

Detta krydda användes förr ofta mot för att förlänga matens hållbarhet.

Natriumvätekarbonat, NaHCO₃

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Mer känt såsom bikarbonat samt finns inom bakpulver. detta finns även inom pulverbrandssläckare då många koldioxid utvecklas samt släcker branden.

Kalciumkarbonat, CaCO₃

Kalksten existerar en vanligt samlingsnamn på grund av flera karbonater.

Kalciumkarbonat används inom byggnadsmaterial likt betong samt cement. Skelett, tänder samt skal vid olika blötdjur existerar även uppbyggda från detta salt.

Kalciumsulfat, CaSO₄

Bild: Istock

Mer känt såsom gips. Vanligt likt byggnadsmaterial samt på grund av för att göra stabil brutna armar samt ben.

Ammoniumklorid, NH₄Cl

Bild: nataliaaggiato / Pixabay License

Ett annat namn existerar salmiak liksom finns inom sötsak.

detta existerar även ett komponent inom batterier likt ej går för att ladda upp.

Kaliumnitrat, KNO₃

Bild: By Photo: Myrabella / CC BY-SA 3.0

Detta krydda innehåller ett massiv sektion syre samt existerar därför enstaka komponent inom svartkrut. Idag används detta till för att ett fåtal iväg fyrverkerier.

Kopparsulfat, CuSO₄

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

Väldigt giftigt samt miljöfarligt.

Används till för att erhålla försvunnen mördarsniglar ifrån trädgården.

Fördjupning:

Uppgifter:

ANALYSERA JONER

Kemi är kapabel artikel en detektivarbete. för att analysera samt avslöja salters positiva samt negativa joner existerar inga bekymmer.

dock på grund av för att ta reda vid positiva samt negativa joner används numeriskt värde helt olika strategier.

Positiva joner

När vissa positiva joner utsätts till upphöjd temperatur avger dem synligt ljus inom olika färger (våglängd). Därför används salter inom fyrverkerier samt bengaliska eldar. detta existerar dem positiva jonerna liksom ger egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser.

dem negativa jonerna ger inga synliga färger därför dem påverkar ej resultatet. på grund av för att undersöka dem positiva jonerna inom en krydda tar ni lite krydda samt strör ovan ett låga. Lågan ifrån metan brinner tillsammans ett azurblå låga utan några gula alternativt orangea flammor. Därför existerar metan perfekt mot denna undersökning.

Negativa joner

För för att undersöka negativa joner behövs olika typer från reagens.

enstaka reagens existerar en material liksom vid något sätt reagerar tillsammans detta liksom bör testas därför för att ni förmå att fatta beslut eller bestämma något vilket tema detta är.

Om ni äger ett jonlösning tillsammans en okänt krydda kunna ni testa för att hälla inom en annat krydda.

då numeriskt värde olika salter (lösta inom vatten) blandas inom identisk bägare är kapabel detta ibland bildas enstaka fällning.

Detta är en lista över atomernas elektronkonfiguration i grundtillståndet

enstaka fällning existerar en svårlösligt krydda vilket vattnet ej kunna dela vid. ett fällning förmå titta olika ut samt äga olika färg. Ofta existerar fällningen ljus samt fullfölja vattnet grumligt.

Bild: OskarUggla / UgglansNO

Salter tillsammans positiva samt negativa joner vilket besitter identisk storlek och/eller besitter identisk värde vid sin jonladdning kunna existera svårlösliga.

modell vid svårlösliga salter existerar silverklorid samt bariumsulfat.

På bilden nedan framträda lågprov (från vänster) koppar, natrium samt strontium.

Bild: Jonathan Sanderson / CC BY-NC-SA 2.0

Fördjupning:

Uppgifter:

JONER: SYROR samt BASER

Syror samt baser existerar jonlösningar.

Flera baser existerar fasta ämnen såsom behöver spädas till för att bli enstaka jonlösning.

Kort repetition ifall syror samt baser:

pH-skalan mäter hur surt alternativt basiskt något existerar.

enstaka neutral svar besitter pH 7. Lösningar beneath pH 7 existerar något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör samt ovan pH 7 existerar alkalisk. till varenda steg vid skalan ökar/minskar surheten tillsammans med gånger 10.

Baser samt syror delas upp inom starka samt svaga baser respektive syror. inom starka syror delas samtliga molekyler upp inom joner då dem löses tillsammans dricksvatten samt frigör flera vätejoner, H⁺.

Svaga syror delas bara delvis upp mot joner nära förbindelse tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. identisk sak gäller även baser tillsammans med skillnaden för att dem frigör hydroxidjoner OH^–. detta existerar massiv skillnad inom pH mellan svaga samt starka syror/baser.

Neutralisation – Blandar ni enstaka syra tillsammans med enstaka bas kommer ni för att erhålla ett neutralisation, d.v.s.

för att pH-värdet närmar sig 7.

De starka syrornas joner är:

Det existerar vätejonen, H⁺som fullfölja något surt. Ju fler vätejoner, desto lägre pH. vid bilden syns hur saltsyra delat upp sig. detta kallas protolys då vätejonen lämnar syran.

I bägaren finns även flera vattenmolekyler.

De starka basernas joner är:

Det existerar hydroxidjonen, OH^–, liksom fullfölja något basiskt.

Ju fler hydroxidjoner, desto högre pH.

Syror kunna användas till för att producera salter.

Här existerar numeriskt värde exempel:

1) ifall ett syra samt enstaka bas blandas kommer vätejonen samt hydroxidjonen reagera samt forma dricksvatten. pH-värdet kommer för att närma sig 7. Detta kallas neutralisation.

detta kommer även för att bildas en salt:

Syra + Bas →Vatten + Salt.

HCl + NaOH → H₂0 +NaCl (koksalt)

2) Syror löser upp oädla metaller. Hälls syra ovan ett metall bildas hydrogen samt en salt.

Syra + Metall →Väte + Salt

2 HCl + Mg →H₂ + MgCl₂

Fördjupning:

Film – Syror samt baser sektion 1 (Andreas Sandqvist, 10.35, Svenska)
Film – Syror samt baser sektion 2 (Andreas Sandqvist, 11.27, Svenska)
Film – Syror samt baser sektion 3 (Andreas Sandqvist, 15.12, Svenska)
Film – Acids and bases (Ted-Ed, 3.48, Engelska)
Musik – H2SO4 detta blir svavelsyra
Film – Syror samt baser (brom8305, svenska, 13.00)

Uppgifter: