Hur vet man meter över havet

Geografiska koordinater (eller Greenwichtopogeografi) kunna anges tillsammans med flera olika metoder.

Sfäriska koordinater

[redigera | redigera wikitext]

Jorden existerar egentligen ej ett perfekt sfär utan mera lik ett enkel tillplattad rotationsellipsoid: ekvatorsdiametern existerar cirka 43 kilometer större än poldiametern (cirka 12 757 kilometer mot cirka 12 714 kilometer).

Jordens yta existerar ganska plan inom förhållande mot dess radie.

I det nedre högra hörnet hittar du faktisk höjd över havet samt kamerans

Toppen från världens högsta fjäll Mount Everest ligger cirka nio kilometer ovan havsytan. ifall man skulle förminska jorden mot ett boll tillsammans diametern ett meter, skulle skillnaden mellan ekvators- samt poldiametrarna artikel 3,3 millimeter samt höjden från Mount Everest skulle artikel 0,7 millimeter. Jorden förmå alltså inom praktiken oftast betraktas likt ett sfär.

För för att förklara ett position vid den klotformade jordytan används numeriskt värde vinklar inom jordens mittpunkt. Dessa vinklar mäts konventionellt inom grader, minuter samt sekunder.

Kontrollera höjd över havet för en plats

Beroende vid den önskade noggrannheten samt inom olika kontext förekommer även decimala delningar.

• Latitud alternativt bredd, kortat lat. alternativt φ (fi), existerar vinkeln såsom mäts utmed ortensmeridian ifrån ekvatorn åt nord- alternativt sydpolen. Vinkeln mot nordpolen räknas liksom positiv, medan vinkeln mot sydpolen räknas liksom negativ.

  Norra respektive södra polcirkeln ligger mot modell vid N 66,6° (+66,6°) respektive S 66,6° (-66,6°), var N samt S betecknar norra respektive södrahalvklotet.

• Longitud alternativt längd, kortat lon. alternativt λ (lambda), existerar vinkeln likt mäts utmed ortens parallell ifrån 0°-meridianen åt öst alternativt väst mot högst 180°, den sålunda kallade 180°-meridianen.

  Vinklar österut ifrån nollmeridianen existerar definierade likt positiva, medan vinklar västerut existerar negativa.^{[nb 1]} Liksom på grund av latitud skrivs riktningen företrädesvis tillsammans väderstreck inom stället på grund av tecken: E GG,g° (+GG,g°) respektive W GG,g° (−GG,g°). Longituderna bildar storcirklar runt jorden.

Man använder ofta dem engelska initialerna vid väderstrecken: N till nord, E på grund av öst, S på grund av syd samt W på grund av väst (North, East, South respektive West).

Även vattnet längs stranden är djupt, längs Riddarfjärden 12–18 meter djupt, i Saltsjön 21–32 meter djupt

Ekvatorn existerar den naturliga referensen på grund av latituderna, dock den existerar den enda från latituderna liksom utgör enstaka storcirkel. Ju längre försvunnen ifrån ekvatorn desto mindre blir varenda latidudcirkel, nära polerna existerar längden från latituderna +90 respektive -90 lika tillsammans med noll. (Nord- samt Sydpolen existerar endast ett solitär punkt).

Två andra latituder existerar även från betydelse: vändkretsarna, den norra (kräftans vändkrets) ligger vid latitud +23,5 samt den södra (stenbockens vändkrets) vid latitud -23,5. Solen står inom zenit beneath sommarsolståndet nära norra vändkretsen samt beneath vintersolståndet nära södra vändkretsen. nära ekvatorn står solen inom zenit beneath vårdagjämningen samt höstdagjämningen.

Naturlig referens på grund av numrering från longituderna fanns länge objekt på grund av argumentation samt ej internationellt standardiserade. Richelieu hävdade för att referensen borde läggas nära ”Gamla världens ände” vilken man vid 1600-talet ansåg ligga ner vid den västligaste från Kanarieöarna, Ferro vid franska alternativt El Hierro vid spanska.

till fransmän kändes detta emellertid naturligare för att äga landets huvudstad, Paris, såsom referens till landets kartor. Meridianen till Paris definierades därför för att ligga ner 20 grader öster angående Ferro. i enlighet med senare mätningar äger man funnit detta noggrannare värdet 20°23′09″ öster angående Ferro till Paris, närmare bestämt på grund av läget från astronomiskaobservatoriet inom Paris.

vid den internationella meridiankonferensen kalenderår 1884 inom Washington röstade 22 från 25 nationer på grund av meridianen genom Greenwich nära London liksom nollmeridian, vilket sedan dess äger blivit allmänt accepterat vilket internationell standard.

Referenssystem

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt bestämde man nationella referenspunkter tillsammans med astronomiska metoder, vilket gav enstaka noggrannhet vid bara några hundra meter.

Utgående ifrån dessa referenspunkter definierades sedan nationella latitud–longitud-nät genom geodesi. Dessa nationella nät identifierades tillsammans hjälp från en geodetiskt datum. vid bas från den begränsade noggrannheten från ursprungskoordinaterna passar dessa nationella nät ej ihop nära avgränsningar. inledningsvis tillsammans med tillkomsten från globala mätmetoder likt GPS-teknik kunde man definiera en internationellt geodetiskt datum, WGS84, vilket används alltmer inom stället på grund av nationella datum.

Vinkeltimmar samt distansminuter

[redigera | redigera wikitext]

Jorden snurrar en varv (360 grader) runt sin axel per dygn, samt vid enstaka 60 minuter utgör denna cirkelrörelse 360 ∕ 24 = 15°.

inom vissa situationer kunna detta existera bekvämt för att ta fasta vid detta samt kalla longitudblock ifall 15 grader till (vinkel)timmar. inom astronomiska kontext existerar detta vanligt för att ange rektascensionsvinklar inom timmar tillsammans med den internationella beteckningen på grund av 60 minuter vilket h (av franska heure).

Ekvatorn existerar omkring 40 000 kilometer utdragen. en helt varv uttryckt inom longitudminuter blir 40 000 ∕ (360 ∙ 60) ≈ 1,852 kilometer.

Meter över havet (m ö

ett sträcka sålunda utdragen kallas 1 distansminut, även kallad sjömil eftersom detta mått existerar vanligt inom sjöfartssammanhang. på grund av för att undvika sammanblandning tillsammans longitudminuter betecknade ′, betecknar man distansminuten tillsammans med M, vid engelska nm (nautical mile).

Distansminuten existerar ej låst mot sträckor utefter ekvatorn, utan dessa 1 852 meter kunna läggas ut plats vilket helst vid jorden samt inom vilken riktning likt helst.

ett distansminut existerar numera definierad för att artikel precist 1 852 meter, vilket ej motsvarar detaljerad enstaka longitudminut längs ekvatorn, samt ej heller noggrant enstaka latitudminut längs ett meridian.

Notation

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera vanligt förekommande sätt för att notera latitud–longitud-koordinater.

Exemplen visar Globens position inom olika format:

• 59°17′37″N, 18°4′59″E (DMSDegrees:Minutes:Seconds)^{[nb 2]}
• 59d17m37s, 18d04m59s (om systemet ej tillåter °-symbolen)
• 59°17.62, 18°4.98 (DMDegrees:Decimal Minutes)^{[nb 3]}
• 59.293611°, 18.083056° (DDDecimal Degrees, vanligtvis tillsammans med 4–6 decimaler)^{[nb 4]}
• 59°17′37″N, O18°4′59″ (äldre svensk form)^[1]
• 591737,0+0180459,0/ (ISO 6709)

ISO 6709

[redigera | redigera wikitext]

Den internationella standarden ISO 6709^[2][3] anger hur ett position bör representeras inom kontext tillsammans med utbyte från framför allt digital uppgifter.

Positionen förmå även omfatta höjd ovan havet. Den all koordinatangivningen skrivs ihop utan mellanrum samt avslutas tillsammans /. Östlig longitud betecknas tillsammans med +, västlig tillsammans med −. Höjd ovan havet anges inom meter (eller inom tramp angående således anges inom medföljande dokumentation), tillsammans + till positiv samt − på grund av negativ höjd.

• Grader samt decimalgrader: +59,29+018,08/

  latitud: ±DD,DD (+59,29)

  longitud: ±DDD,DD (+018,08)

• Grader, minuter samt decimalminuter: +5917,62+01804,98/

  latitud: ±DDMM,MMM (+5917,62)

  longitud: ±DDDMM,MMM (+01804,98)

• Grader, minuter, sekunder samt decimalsekunder: 591737,0+0180459,0/

  latitud: ±DDMMSS,SSS (+591737,0)

  longitud: ±DDDMMSS,SSS (+0180459,0)

GEOREF

[redigera | redigera wikitext]

Ett koordinatsystem likt existerar baserat vid klotformade koordinater existerar GEOREF likt existerar indelat inom rutor såsom anknyter mot jordens meridianer samt paralleller.

GEOREF bygger ej vid några kartprojektioner.

Höjd över havet anges i meter (eller i fot om så anges i medföljande dokumentation), med + för positiv och − för negativ höjd

inledande ordningens rutor (storrutor) existerar 15 gånger 15 grader. varenda storruta indelas inom smårutor vid 1 gånger 1 grad, dock då GEOREF följer meridianer samt paralleller blir rutorna ej kvadratiska. Ytan från enstaka fyrkant existerar störst nära ekvatorn, dock blir mindre samt mindre ju närmare polen rutan ligger. Sista rutan framme nära polen äger degenererat mot enstaka cirkelsektor.

Liksom inom UTM identifieras rutorna tillsammans bokstavskombinationer.

Plana rätvinkliga koordinatsystem

[redigera | redigera wikitext]

På tryckta kartor används oftast rätvinkliga nät likt baseras vid nationella alternativt internationella referenspunkter.

RT90

[redigera | redigera wikitext]

RT 90, även kallat Rikets nät, Rikets triangelnät alternativt Rikets koordinatsystem fanns detta vanligaste koordinatsystemet till svenska kartor fram mot 2007 då Lantmäteriet började ersätta detta tillsammans SWEREF 99 TM inom sina kartor.

Grader och decimalgrader: +59,29+018,08/ latitud: ±DD,DD (+59,29)

SWEREF 99 TM

[redigera | redigera wikitext]

SWEREF 99 TM existerar baserat vid detta geodetiska referenssystemet SWEREF 99 samt identisk kartprojektion liksom används till UTM distrikt 33 dock existerar utvidgad mot bota Sveriges bredd. ifrån 2007 började SWEREF 99 TM ersätta RT90 inom Lantmäteriets varor.

UTM

[redigera | redigera wikitext]

För internationellt bruk är kapabel man ange koordinater inom UTM-systemet.

Praktiska bekymmer nära kartanvändning

[redigera | redigera wikitext]

På kartor existerar ofta en alternativt flera koordinatsystem inlagt inom kartbilden inom struktur från en rutnät.

h

Ibland kompletteras detta tillsammans antydningar mot en alternativt flera andra koordinatsystem marginalen således för att dem nära behov kunna ritas ut, samt ibland även tillsammans med kryss inom kartbilden.

Eftersom detta ej existerar möjligt för att helt riktig avbilda ett sfär vid enstaka program yta samt vid bas från definitionerna vid dem olika koordinatsystemens projektioner är kapabel överensstämmelsen mellan kartbildens rutnät samt antydningarna inom marginalen ej existera precist.

Inom en mindre plats, likt en kartblad inom massiv skal, existerar avvikelserna dock små. Problemen uppstår angående man försöker fästa ihop angränsande kartblad på grund av för att täcka en större zon.

Till detta kommer för att ark krymper samt sväller då luftfuktigheten varierar. ifall numeriskt värde olika kartblad existerar tryckta nära olika tillfällen tillsammans olika luftfuktighet inom tryckeriet, blir detta ytterligare förskjutningar inom skarvarna då dessa kartblad acklimatiserats mot identisk luftfuktighet.

mot råga vid allt krymper samt sväller ark olika vid längden samt bredden vid bas från fiberriktningen. Detta förmå artikel bedömande då kompassriktning bör tas ut till ett sträcka, likt går ovan ett kartbladsskarv. Särskilt bekymmersamt blir detta angående sträckan går nära en hörn, då kurera tre kartblad är kapabel artikel berörda.

Detta äger massiv innebörd exempelvis då terrängprofiler på grund av radiolänkplanering bör uppgöras, alternativt nära uttagning från skjutelement på grund av artilleri.

[1]) är ett mått som anger höjden i förhållande till havsytan

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]