Vad får vi av grisen

Gris, svin, tamsvin existerar den domesticerade formen från vildsvin, kategoriserad antingen vilket artenSus domestica alternativt underartenSus scrofa domestica. Grisen existerar en allätande, partåigt hovdjur såsom främst hålls på grund av produktion från fläskkött. Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring tid 9 000 f.Kr inom Anatolien samt Kina.^[2][3]

Hanen kallas galt (tidigare även fargalt samt orne), honan kallas sugga alternativt so, gylta kallas enstaka svin liksom fött ungar högst ett gång^[4].

Gris plats ursprungligen namnet vid svinets ungar, samt då enstaka sugga föder kallas detta för att denna grisar. Numera kallas ungar hos svin kultingar (rotbesläktat tillsammans med kalv). ett svin inom liten kulle likt växer sämre än dem andra kallas till pelle. Nosen kallas tryne samt svansen kallas knorr (efter sin vanligen rundade form^[5][6]).

Förutom till köttproduktion används svin på grund av för att leta efter tryffelsvampar, särskilt inom land i västeuropa samt således kallade minigrisar hålls vilket sällskapsdjur.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen kategoriseras oftast liksom underart från vildsvinet. Vildsvinet fick sitt vetenskapliga namn Sus scrofa från Carl von Linné 1758, samt från detta följer för att detta formella namnet till tamgris existerar Sus scrofa domesticus.^[7][8] Dock klassificerade Johann Christian Polycarp Erxleben 1777 tamgrisen liksom personlig art samt gav den detta vetenskapliga namnet Sus domesticus likt ännu används från vissa auktoriteter.^[9][10] Exempelvis kategoriserar American kultur of Mammalogists den såsom enegen art.^[11]

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen äger vanligtvis en stort samt kraftigt viktig, tillsammans med utdragen näsa såsom kallas tryne samt existerar förstärkt tillsammans med en speciellt prenasalt ben samt ett papper brosk inom spetsen.^[12] Trynet används på grund av för att gräva inom jorden nära födosök samt existerar en många kännsligt sinnesorgan.

tandformeln till vuxna svin existerar 3.1.4.33.1.4.3, vilket ger totalt 44 tänder. dem bakre tänderna existerar anpassade till för att krossa. Hos hanen är kapabel hörntänderna utvecklas mot betar, vilket kontinuerligt växer samt vässas genom för att ständigt slipas mot varandra.^[12]

Den äger fyra klövförsedda tår vid varenda tramp, var dem numeriskt värde större centrala tårna små frukter från växter merparten från vikten, medan dem numeriskt värde yttre främst används vid mjukt underlag.^[13]

De flesta svin äger glest styva hår exempelvis på en borste liksom täcker huden, även angående ulliga raser liksom Mangalitsa förekommer.^[14]

Grisar äger både apokrina samt merokrina svettkörtel, även ifall dem senare verkar artikel begränsade mot trynet samt dorsonasala området.^[15] likt hos andra "hårlösa" däggdjur (som elefanter, noshörningar samt mullvadsråttor), använder ej grisen termiska svettkörtlar till för att kall luft kroppen.^[16] svin besitter även sämre förmåga än flera andra däggdjur för att avleda värme tillsammans med dem våta slemhinnorna inom munnen genom för att flämta.

Det är också idealiskt för framställning av charkuterier som lufttorkad skinka, korv, pastej, paté och sylta

Deras termoneutrala område existerar 16 mot 22°C.^[17] nära högre temperaturer svalkar sig svin genom för att vältra sig inom lera alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig via evaporativ kylning, även ifall beteendet även förmå tjäna andra funktioner, liksom skydd mot solbränna samt ektoparasiter samt till för att doftmarkera.^[18]

Grisar existerar ett från bara fyra kända däggdjursarter vilket besitter mutationer inom nikotinacetylkolinreceptorn liksom skyddar mot ormgift.

Mungos, honungsgrävling, igelkott samt svin besitter varenda förändringar från receptorfickan vilket förhindrar ormgiftetα-neurotoxin ifrån för att bindas. dem representerar fyra separata, oberoende mutationer såsom utvecklats genom parallell evolution.^[19]

Grisar besitter små lungor inom förhållande mot kroppsstorlek samt existerar därför mer mottagliga än andra tama vilt på grund av dödlig bronkit samt lunginflammation.^[20]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring tid 9 000 f.Kr inom Anatolien samt Kina.^[2][3]

Utvecklingen från tamsvinsraser inleddes ursprunglig beneath senare delen från 1800-talet samt dem flesta raserna utvecklades beneath 1900-talet.^{[källa behövs]} Förr drevs svin inom Centraleuropa in inom skogarna därför för att dem kunde förtära ek- samt bokollon.

vid således sätt blev grisarnas animalisk föda särskilt lämpligt till rökning dock suggorna parade sig ofta tillsammans med galtar från vildsvin samt skillnaden mellan tam- samt vildsvin fanns nästan obefintlig. Denna praxis används idag ännu inom södra Spanien samt Portugal till rasen mörk iberiskt svin.

Några raser:

Förekomst samt indelning

[redigera | redigera wikitext]

Officiell statistik angående grisar

[redigera | redigera wikitext]

I Eurostats databas publiceras statistik ifall antal svin inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics.

inom FAO:s databas publiceras statistik ifall antal svin inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Live Animals.

Antal tamgrisar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land fanns detta vilket flest svin kalenderår 1980, då antalet vilt överskred 2 600 000.

kalenderår 2007 ägde denna siffra sjunka mot cirka 1 500 000.^[22] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall antalet svin inom land inom detta Statistiska meddelandet angående djur som bor i hus.

Förvildade tamgrisar

[redigera | redigera wikitext]

I olika delar från världen äger tamgrisar rymt alternativt släppts ut ifrån gårdsbesättningar.

Svenskt griskött håller en hög kvalitet

Dessa svin besitter inom bland annat Nordamerika samt Australien etablerat vilda grupperingar,^[23] tillsammans med alternativt utan ytterligare inkorsning tillsammans med vildsvin. vid Galápagosöarna kategoriseras förvildade svin vilket en stort hot mot den inhemska faunan, vilket gäller flera förvildade alternativt halvvilda besättningar vid andra öar.^[24]

Svinskötsel

[redigera | redigera wikitext]

Svinskötsel, svinavel, svinuppfödning, existerar avel eller uppfödning av djur från tamsvin, framför allt till griskött, dock även på grund av industrifett, ister samt svinläder.

De flesta svin föds upp inom Europa samt Kina. dem ges varierat foder, ibland sopor ifrån livsmedelsindustri samt hushåll. Unggaltar brukar kastreras på grund av för att undvika doft nära tillagning – den därför kallade galtlukten – dock även honor förmå lukta. Galtlukten uppkommer vid bas från numeriskt värde hanliga hormoner, androstenon samt skatol.

Kastreringen existerar smärtsam samt äger varit omdebatterad, idag finns en "vaccin" – immunokastrering – såsom ges numeriskt värde gånger beneath uppfödningstiden. Grisen vaccineras tillsammans med ett motsvarighet mot tillväxthormonet GnRH likt verkar genom för att minska androstenon sålunda för att skatolet hinner brytas ned inom levern, vilket fullfölja för att lukten ej uppkommer.^[25][26] inom dem flesta länder klipper man svansen, sålunda kallad svansklippning alternativt svanskupering, till för att dem ej bör hugga från varandras svansar, dock inom vissa länder, exempelvis inom landet, existerar detta förbjudet.

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]

De utvecklar liknande hjärtsjukdomar samt sjukdomar hos blodcirkulationssystemet liksom människor, varför dem ofta används likt försöksdjur. Grisen vilket organdonator på grund av människan existerar ännu en forskningsområde^[27] medan grisens roll likt insulin-producent på grund av behandling från diabetes äger ersatts från andra metoder.

Även köttets struktur liknar strukturen hos människans varför nyslaktade svin används inom rättsmedicin till för att analysera sår ifrån skjut- samt stickvapen.

Grisar hålls ofta inom stora besättningar samt ett sjukdom är kapabel spridas snabbt. Vanliga typer från sjukdomar existerar tarminfektioner samt luftvägsinfektioner, medan ovanligare symptom, såsom skaksjuka förmå bero vid virusinfektioner såsom påverkat centrala nervsystemet.^[28]

Olika former från svinpest samt mul- samt klövsjuka existerar bland dem allvarliga samt smittsamma sjukdomar likt drabbar svin samt kontrolleras inom lag.^[29] Dessa sjukdomar existerar ovanliga inom landet, dock utspridda inom flera länder samt därför en ständigt hot.

Exempelvis existerar PRRS många utbrett inom land, dock en eruption inom land stoppades 2008.^[30]

Människor är kapabel bli sjuka från för att förtära fläskkött tillsammans vissa typer från infektion var djuret bara varit bärare utan symptom. Salmonella samt trikiner existerar några modell på baksidan rekommendationen för att tillaga fläskkött väl.^[31]Svininfluensa existerar enstaka ytterligare typ från sjukdom liksom är kapabel spridas mot människan efter mutation.

Slaktsvin

[redigera | redigera wikitext]

Grisar existerar viktiga inom köttproduktionen eftersom dem växer snabbt, samt uppemot 75 andel från vikten kommer mot nytta. ett svin balanserar cirka 1,5 kilo nära födseln, samt cirka 115 kilo nära slakt nära 6–7 månaders ålder (Sverige),^[32] alternativt 100 kilo nära slakt nära cirka 4,5 månaders ålder (Finland).^[33]

Kött ifrån svin kallas fläskkött alternativt särskilt efter styckningsdetalj, mot modell karré alternativt skinka.

Grisar inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Judendom samt islam betraktar svinet liksom en orent varelse (haram), medan detta snarare besitter motsatt ställning eller tillstånd inom den germanska kulturkretsen. Trots detta existerar dock orden svin alternativt svin enstaka vanlig förolämpning vid germanska tungomål, fastän även positiva omdömen förmå innehålla kombinationer tillsammans med svin, mot modell gullegris.

för att grisen besitter således olikartad symbolik beror vid för att tamsvinet ägde enstaka huvud innebörd inom detta europeiska bondesamhället, medan andra civilisationer företrädesvis födde upp andra vilt.

I den nordiska mytologin förekommer därför svin tillsammans med enstaka helt ytterligare symbolisk innebörd än vilket dem äger inom andra kulturer.

Gudinnan Freja inom den nordiska mytologin ägde Syr (forngerm. till sugga) liksom tillnamn. Grisen Särimner slaktades varenda mörker samt återuppstod. detta existerar dock ej bara den gamla germanska kulturen likt haft svin vilket gudomar. Kelterna ägde ett svingudinna, Ceridwen, såsom representerade visheten, samt vid Kanarieöarna plats grisen enstaka regngud.

Som tecken besitter grisen använts länge. Inom kinesisk astrologi existerar grisen detta tolfte samt sista djuret från dem tolv zodiakdjuren. inom detta gamla Egypten plats ett sugga såsom åt sina kultingar ett tecken till stjärnornas dagliga återfödelse. vid Malta finns enstaka avbildning ifrån yngre stenåldern föreställande enstaka ammande sugga tillsammans med tretton kultingar.

i enlighet med legenden skulle Aeneas, Julius Caesars påstådda förfader samt Roms grundare, hitta ett ammande sugga tillsammans med trettio kultingar vilket en indikator för att denne funnit Latium. enstaka antik romersk staty likt anspelar vid denna legend finns vid Glyptoteket inom Köpenhamn. Även inom heraldiken finns svin.

(Inkluderar ej chark)

Ätterna Svinhufvudsläkten förde en grishuvud vilket vapen, samt således även vissa från dem svenska släkter liksom hetat Grijs. ett släkt svin äger givit stadsdelen Grisbacka inom Umeå sitt namn.

Inom skönlitteraturen förekommer ofta svin. Sagan angående Tre små svin framställer djuret vilket oskyldigt samt hotat; vid en likartat sätt framställs huvudpersonen inom barnboken Fantastiska Wilbur (Charlotte's Web) från E.B.

vit ifrån 1952, var titelfiguren existerar enstaka smart spindel liksom räddar den värnlösa grisen Wilbur ifrån för att bli slaktad. inom George OrwellsDjurfarmen får grisen Napoleon däremot symbolisera tyranni samt diktatur, dock existerar antagonisten Snowball även enstaka svin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Watson, Lyall, The Whole Hog: Exploring the Extraordinary Potential of Pigs, London (2004)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]